Två forskningsöversikter om bedömning

Forskning om bedömning spänner över ett brett område från fallstudier av lärares bedömningspraktiker till stora statistiska undersökningar av betygsfördelningar, elevers läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap.

2005 publicerade Viveca Lindberg en översikt över svensk forskning i en engelsk tidskrift och 2010 publicerade Vetenskapsrådet ytterligare en översikt skriven av Eva Forsberg och Viveca Lindberg.

Båda texterna diskuterar hur begreppet bedömning kan definieras och man kan konstatera att bedömning förekommer på många nivåer inom utbildningssystemet och inom många områden. Översikterna betonar också att forskare inte skrivit om flera viktiga områden som rör skolans värld.

Det finns få studier av hur lärare bedömer och sätter betyg i ämnen och hur elever uppfattar bedömning. Översikterna lyfter därför fram de exempel som finns. De som skrivit har också jämfört svensk forskning med den som finns internationellt, framförallt från USA och Storbritannien. En stor skillnad är att forskning om formativ bedömning är ett större forskningsområde utomlands än i Sverige.

Svensk forskning om bedömning och betyg 1990-2005

Viveca Lindberg har i en forskningsöversikt ”Svensk forskning om bedömning och betyg 1990-2005” beskrivit svensk forskning om bedömning under 15 år och gjort jämförelser med internationell forskning. Texten är publicerad i en E-tidskrift Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2005:1.

I artikelns abstract konstaterar Lindberg att svensk forskning om bedömning domineras av psykometrisk tradition, det vill säga statistiska analyser av resultat och relationer mellan gymnasieskolans betygsresultat och antagning och studieframgång i högre utbildning. Inom denna forskning ingår också forskning om svenska elevers medverkan i nationella och internationella prov och tester (TIMSS, PIRLS, PISA).

Några universitet i Sverige har i uppdrag att utforma nationella prov. De som har detta uppdrag dominerar också forskningen om desamma. Uppsala universitet ansvarar för utveckling av nationella prov i svenska och forskning inom detta område nås på www.FUMS.se Men forskning om bedömning av nationella prov i svenska finns också vid Örebro universitet. Två pågående avhandlingar har tidigare presenterats på Skolverkets hemsida.

Prim-gruppen vid Stockholms universitet ansvarar för nationella prov i matematik tillsammans med Umeå universitet och forskningsresultat finns publicerade på universitetens hemsidor. Göteborgs universitet utformar nationella prov i engelska. Under 2011 ska nationella prov ges i flera ämnen. Nya lärosäten har fått ansvar för utveckling av nationella prov och provbanker inom ämnet historia. Malmö högskola ansvarar för år 9 och Karlstads universitet för år 6. De lärosäten som utformar ämnesproven arbetar också med att ta fram provuppgifter som ska ge eleverna möjligheter att visa sina kunskaper och vara till hjälp för lärarna i undervisningen.

Lindberg tar också upp ett historiskt perspektiv inom detta område, då hon diskuterar forskning om tidigare centrala prov inom det relativa betygssystemet. Hon betonar starkt att det finns stora skillnader i syften mellan centrala prov och nationella prov. I de förstnämnda var syftet att fördela betygssteg enligt normalkurvan och rangordna elevers resultat. Syftet med de nationella proven är att mäta likvärdigheten i bedömning av elevers kunskaper.

Internationell utblick

I "Svensk forskning om bedömning. Svensk forskning om bedömning i ljuset av internationell forskning", diskuterar författarna Eva Forsberg och Viveca Lindberg sin syn på omfånget av forskning om bedömning. Översikten kom 2010 och är publicerad via Vetenskapsrådet.

Forsberg och Lindberg menar att bedömning genomsyrar utbildningen och fokuserar viktiga frågor om vilka kunskaper som är viktiga. De skriver ”bedömning betraktas som ett av de system genom vilket utbildningen signalerar vilken kunskap som är viktig, och ”hur kunnande kan uttryckas och hur kunnighet kan urskiljas och kommuniceras.” (Forsberg och Lindberg 2010, s. 8). De konstaterar också att 3 miljoner individer är engagerade i utbildning i Sverige och är därmed ett av de största politikområdena. Det är viktigt att få veta hur resurser utnyttjas och används.

Översikten behandlar forskning som har bedömning som huvudfokus och forskning som använder resultat från olika bedömningar som nationella prov, betyg och internationella kunskapsmätningar för att analysera olika fenomen förbundna med skola och utbildning. Forsberg och Lindberg utgår från att bedömning är något som sker i ett socialt sammanhang.

Vanliga former av bedömning har stått sig över tid

I inledningen anger de sina sökmetoder och urval. Abstract från avhandlingar och vetenskapliga artiklar har använts för att inhämta information. Basen består av avhandlingar, svensk forskning inom området som den kommer till uttryck i svensk kontext. Vidare ingår svensk forskning som den manifesterar sig i vetenskapliga tidskrifter med peer review: svenska, nordiska och internationella.

Slutligen har avhandlingarna och artiklarna kompletterats med en genomgång av forskningsprojekt som under senare år erhållit medel från Utbildningsvetenskapliga kommittén. Med ett sådant tillvägagångssätt kan de ge en bild av kommande forskningsresultat. Sökningen har skett framförallt i pedagogiskt orienterade tidskrifter varför bedömning som är mer ämnes/ämnesdidaktiskt inriktad kan ha fallit ur ramen för inventeringen. Bristen på sådan forskning påpekas också i summeringen.

I forskningsöversikten finns en historik som beskriver inriktningar på tidigare forskning om bedömning. Här ingår t.ex. ett avsnitt om skolmognadsprövningar och husförhör. Dessa bedömningsformer fokuserar på hur elever kan relatera till läs- och skrivkunnighet

Författarna konstaterar att vanliga former av bedömning som stått sig över tid är samtal i klassrummet, läxor och läxförhör. Prov av olika slag har varit och är den vanligaste bedömningsformen. Förändringar pågår dock i bedömningspraktikerna. Bedömningsmatriser, självevaluering, portföljer osv. visar att man anser att bedömning är en komplex verksamhet. Det historiska avsnittet innehåller också en gedigen genomgång av tidigare och nuvarande betygssystem samt de grundvalar som de olika systemen bygger på.

Forskningsöversikten har följande innehåll:

1. Internationella forskningshandböcker.
2. Organisationer och konferenser internationellt.
3. Omfattning, studieobjekt i svensk och nordisk forskning.
4. Avhandlingar 1990-2009.
5. Bedömning som kunskapsobjekt – statistik, verksamhets och professionsstudier, systemstudier.
6. Framtidsperspektiv och lägesbedömning.

Klassrumsforskning om metoder behöver utvecklas

Sammanfattningsvis skriver Forsberg och Lindberg att bedömning är en social verksamhet och översikten är skriven med utgångspunkt i läroplansteoretisk och didaktisk teoribildning. Detta medför att ämnesdidaktiska perspektiv kan saknas. Internationellt sett är forskning om bedömning i omvandling. Bedömning kan förbindas med aspekter från psykologi, pedagogik, ekonomi, sociologi och kan studeras på micronivå såväl som på ett macroplan.

Klassrumsforskning om traditionella och otraditionella metoder behöver utvecklas. Särskilt gäller detta utveckling av multimodala metoder för bedömning av elevers lärande. forskning behövs också för att utveckla kunskaper om hur teorier om lärande, kunskapsteorier och teorier om bedömning förhåller sig till varandra. System och policystudier behöver öka.

Ett stort forskningsfält, utöver psykometriska studier av resultat, är studier av övergångar mellan gymnasium och universitet. Inom flera områden gällande lärares bedömningspraxis kan forskningsfältet betraktas som fallstudier och författarna efterlyser forskning om varför och hur lärare utför och motiverar bedömning i olika ämnen. Undantaget är matematik och svenska, dock företrädesvis bedömning inom svenska språkets disciplinområde. Dessa studier sker framförallt i relation till stora internationella mätningar som PISA, PIRLS och TIMMS.

Empirisk forskning efterlyses

Bedömning av litteraturförståelse är mer sparsam. Det finns få studier av informell bedömning. Ämnesdidaktisk bedömningsforskning saknas i stort. Likaså efterlyser författarna studier som behandlar lärares olika redskap för bedömning, särskilt i relation till olika ämnen, arbetsformer och i relation till elevers olikheter. Ett område som är underrepresenterat är elevers uppfattningar och erfarenheter av bedömning och bedömningssituationer, också där de ses som aktörer i bedömningssituationer.

Författarna ser också att studier om moral, makt och etik som inte behandlar inkludering och exkludering saknas. De efterlyser också studier som är praktiknära och som undersöker hur forskning, politik och praktik interagerar. Empirisk forskning efterlyses och forskning som integrerar kunskapsteorier med bedömning. Vilka former av kunskaper bedöms och vilka är det som inte bedöms. Forskningen behöver också belysa vilka nationella studier som behöver genomföras, då all internationell forskning inte är applicerbar inom Sverige.

Text: Ingrid Mossberg Schüllerqvist

Källor:

Rapporten Svensk forskning om bedömning. Eva Forsberg & Viveca Lindberg. Länk till annan webbplats.

Rapporten Svensk forskning om bedömning och betyg 1990-2005. Viveca Lindberg.