Uppskattade matriser kan leda till ensidig kunskapssyn

Matriser uppskattas av elever och bidrar till att de förstår vad som förväntas av dem. Men matriserna kan även bidra till betygsfokus och en ensidig syn på kunskap som betonar kvantitet. De kan också bidra till att bibehålla skillnader mellan elever, enligt en ny studie.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I en intervjustudie om en högstadieskolas användning av lärandematriser har forskaren Magnus Levinsson undersökt möjligheter och begränsningar för att främja inkluderande lärmiljöer. Med detta menas lärmiljöer där alla elever ges stimulans och uppmuntran och där målet är meningsfullt deltagande i enlighet med skolans uppdrag.

På en högstadieskola genomfördes ett utvecklingsarbete med att införa lärandematriser i samtliga skolämnen. Centralt var att matriserna utformades som uppgiftsspecifika bedömningsmatriser som på ett konkret sätt beskrev vad eleven skulle göra för att uppnå de olika nivåerna. Matriserna var tänkta att kunna användas på olika sätt och i olika delar av undervisningen, och det främsta syftet var att stärka elevernas lärande.

I tidigare forskning finns stöd för att formativ användning av matriser kan förbättra elevers skolprestationer. En formativ användning kan exempelvis bestå av att

  • eleverna tar matriserna till hjälp för att utvärdera sina och andras prestationer
  • matriserna bidrar till att lärandemålen blir tydligare
  • matriserna ger eleven bättre förutsättningar att planera sitt arbete.

Fyra teman sågs i resultatet

Inom ramen för studien har elevintervjuer genomförts såväl i grupp som individuellt, med totalt 19 elever från årskurs 8 och 9. Urvalsprinciperna har varit en variation i fråga om hur eleverna klarat av skolarbetet, samt erfarenhet av användning av matriser. Fokus i intervjuerna har legat på hur eleverna beskrivit att de använt matriserna och hur dessa bidragit i skolarbetet. Till grund för resultatet ligger dessa elevbeskrivningar.

I analysen har det varit viktigt att urskilja vilka förutsättningar som arbetet givit till lärande och utveckling i linje med skolans uppdrag. Ett uppdrag som enligt Levinsson beskrivs som att elever ska lära kunskaper och färdigheter, att de ska omfamna de normer och värden som utgör skolans värdegrund och att de ska utvecklas till självständiga individer.

Resultatet utmynnade i fyra teman:

  • Matriser ger ökad tydlighet.
  • Matriser för att stämma av betyg.
  • Matriser riskerar att färga lärande.
  • Matriser som verktyg för social reproduktion.

Det första temat visar möjligheter medan de tre övriga temana på olika sätt visar begränsningar för hur arbetet med lärandematriser kan främja inkluderande lärmiljöer.

Ökad tydlighet och avstämning av betyg

Matriserna i studien användes i första hand i samband med arbete med enskilda uppgifter som skulle redovisas i skrift. Alla elever var positiva till arbetet med lärandematriser och framhöll att det har inneburit att förväntningarna på dem blivit tydligare och uppgifterna därmed mer hanterbara.

Det fanns exempel på elever som beskrev att de problem de tidigare haft med skolarbetet har avhjälpts genom arbetet med matriser. Dessa elever hade tidigare hög frånvaro. Det framkom också att matriserna underlättade samspelet mellan lärare och elever när det gäller inlämningsuppgifter genom att de tydliggjorde uppgiften.

Det andra temat, Matriser för att stämma av betyg, kan däremot snarast sägas motverka delar av skolans uppdrag. Eleverna beskrev hur de ”checkat av” i matrisen att deras uppgift svarade mot det betyg de ville uppnå. Det rådde ett starkt betygsfokus i elevernas arbete med matriserna.

Matrisernas uppdelning i tre spalter återspeglade de tre betygsstegen E, C, A. Enligt eleverna talade lärarna om innehållet i matrisen i termer av betyg. Den återkoppling som gavs av lärarna bestod ofta av färgmarkeringar i matrisen som eleverna lämnades ensamma att tolka, och gav inte signaler till eleven som minskade hens betygsfokus.

Matriserna kan färga lärandet

Temat redogör för hur matriserna stödde ett instrumentellt förhållningssätt, där lösningar byggdes steg för steg utifrån matrisen som ”manual”. Här framträdde ett synsätt hos eleverna om att ett mer utvecklat kunnande framför allt handlar om kvantitativa aspekter. Det kan handla om att använda fler begrepp eller skriva mer text.

Eleverna har, enligt studien, inte fått stöd i hur matriserna är tänkta att användas, utan de har utvecklat strategier på egen hand. Levinsson pekar på risken att det kunnande som utvecklas inte blir i enlighet med kursplanen när eleverna använder matriserna som en snitslad bana mot önskat betyg.

Befäster elevernas individuella variationer

I det fjärde temat, Matriser som verktyg för social reproduktion, beskriver Levinsson hur elevernas individuella ambitioner blev viktiga genom att den enskilde eleven valde om hen skulle använda matrisen och vilken nivå hen ville sträva efter att uppnå. De som inte använde matrisen brydde sig inte om betygen, enligt studien.

Eleverna menade att de uppmanades av lärarna att välja nivå utifrån vilket betyg de satsade på. Levinsson ser här en risk för att de matrisbaserade aktiviteterna tjänar till att befästa snarare än utmana elevernas individuella variationer, vilket kan beskrivas som social reproduktion.

I studien användes matriserna i enskilda uppgifter och eleverna interagerade inte med varandra i relation till matriserna i form av exempelvis kamratbedömning eller samarbete kring tolkning av matriser. En mer samarbetsorienterad användning av matriserna skulle kanske ha bidragit till att eleverna utmanats när det gäller deras individuella variationer.

Hur kan en mer formativ användning utvecklas?

Studien pekar framför allt på begränsningar med matriserna i relation till skolans uppdrag. Levinsson menar dock att detta inte beror på matriserna i sig utan det sätt att utforma och använda dem på som har etablerats på skolan. I studien framgår att utvecklingsarbetet har fortgått efter att den färdigställts, och att man därigenom fått syn på och börjat jobba med de problem som framkommit.

Levinsson ger ett antal förslag på hur matrisen kan användas före, under och efter undervisningen som ett sätt att utveckla elevernas lärande. Det kan handla om att ge återkoppling som betonar lärande, men också att utveckla matriserna tillsammans med eleverna eller använda matriserna i samband med kamratbedömning.

Det framstår som viktigt att eleverna inte lämnas ensamma med att finna strategier för arbetet med matrisen. Den betoning på skolans funktion att kvalificera för högre studier genom att eleven skaffar sig höga betyg behöver utmanas genom att eleverna ges möjlighet att delta i undervisning som ger en mening utöver betyg.

Vidare betonas vikten av att följa upp arbetet med matriser i olika elevgrupper. Levinsson avslutar med att uppmana lärare att fundera över och ifrågasätta matriser utifrån de problem som studien visat: Att matriser kan bidra till betygsfokus, till en ensidig syn på kunskap och till att skillnader mellan elever bibehålls.

Text: Agneta Grönlund, Linköpings universitet

Källor:

Levinsson. M. (2020). Lärandematriser för alla. Ingår i L. Langelotz & E. Persson (red.) Inkluderande lärmiljöer: Kompetens för likvärdig utbildning i ett demokratiskt samhälle. Ifous.

Alm, J. (2015). Lärandematriser: att få eleven att förstå. Stockholm: Gothia fortbildning.

Matriser leder till bättre skolprestationer.

Publicerad 07 maj 2021.