– De arbetssätt som används i arbetet med elever i behov av särskilt stöd måste ses över. Arbetssätten påverkar elevernas lärande och skolprestationer. När skolor ska bli mer inkluderande är det också viktigt att man bestämmer sig för vad man menar med inkludering.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Det säger Claes Nilholm, professor vid Malmö högskola. Han har som projektledare för en forskargrupp arbetat fram tre kartläggningar av forskningsresultat som bör få stor betydelse för skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Han menar att resultaten blir viktiga i diskussionen om hur man ska arbeta med inkludering.
Vetenskapsrådet utformade ett projekt på uppdrag från regeringen. Det fick namnet SKOLFORSK och var en del i etableringen av ett nationellt skolforskningsinstitut. Ett 40-tal forskare har arbetat med sexton forskningsprojekt. Forskarna var främst svenska men även forskare från Norge och USA deltog. Claes var projektansvarig för kartläggningarna av forskningsresultat inom specialpedagogik.
– Det var självklart att specialpedagogik skulle ingå. Specialpedagogik handlar ju om elever som oftast befinner sig i svåra situationer i skolan. De har svårt att nå kunskapsmålen. Det är också vanligt att de inte känner sig förstådda eller trygga i skolan. Det finns en bred politisk enighet om att dessa elever ska stödjas med särskilda resurser. Det är givetvis viktigt att forskare sammanfattar kunskap om hur detta kan göras på bästa sätt.
Kartläggningen av forskningsresultat inom specialpedagogiken gjordes i tre delprojekt:
Enligt Claes Nilholm var de viktigaste resultaten från var och en av de tre delprojekten:
Vad menas med traditionell specialpedagogisk forskning?
– I traditionell specialpedagogisk forskning studerar man elever som i någon mening ses som avvikande. Fokus i denna forskning är hur dessa elever ska kunna passa in i skolan. Forskningen undersöker inte och ifrågasätter inte skolans sätt att fungera. I stället för att skolan anpassas utifrån eleverna så ska eleverna anpassa sig. Synsättet i den radikala inkluderingsforskningen är det omvända. Där handlar det om att studera hur skolor ska kunna utformas som passar alla elever.
Kan du beskriva undervisningsstrategierna?
– Vi har fått översatta de engelska benämningarna till svenska. Det gäller för flera undervisningsstrategier förutom dem jag beskriver här. Vi fann helt enkelt inte svenska benämningar som på ett bra sätt täckte innebörden i de undervisningsstrategier som har studerats.
– Peer tutoring har vi översatt till kamratlärande. Undervisningsstrategin kan förenklat beskrivas med att elever undervisar elever vilket ofta sker parvis.
– Explicit teaching har vi översatt till explicit undervisning. Strategin bygger på ett starkt strukturerat och tydligt målinriktat undervisande av läraren. Det finns till exempel sju-stegsmodeller med tydliga beskrivningar av vad som ska utgöra varje enskilt steg i en sådan undervisningsstrategi.
– Metakognition, från engelskans metacognition, handlar till stor del om att stödja eleverna i att lära sig tänka om det egna tänkandet. Det är viktigt till exempel när elever ska tänka ut och välja bland olika strategier i en uppgift.
Vilka resultat är viktigast för det dagliga arbetet för lärare och andra personalgrupper i skolan?
– Det är framför allt viktigt att se över de arbetssätt som används i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Beroende på vilka arbetssätt som används i klassrummen så får det konsekvenser för elevernas lärande och deras skolprestationer. När skolor ska bli mer inkluderande är det också viktigt att man bestämmer sig för vad man menar med inkludering. Dessutom måste man utvärdera för att se om man rör sig i rätt riktning.
Har du uppmärksammat något intresse för de specialpedagogiska studierna och för resultaten?
– Ja, jag har ju berättat om studierna i många olika sammanhang. Nu när de har publicerats hoppas jag på ett ökat intresse.
Vilken betydelse förväntar du dig att resultaten får?
– Det bör betonas att våra tre delprojekt hade som fokus att pröva olika sätt att sammanställa forskning. Resultaten har därför en stor inomvetenskaplig betydelse. Men i förlängningen bör resultaten få praktiska konsekvenser för arbetet i skolorna. Min förhoppning är att de till att börja med leder till en ökad diskussion. Den viktiga diskussionen om hur man ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd och med inkludering.
Text: Johan Malmqvist
Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering
Medverkande forskare i SKOLFORSK-projektet Specialpedagogik/Inkludering:
Claes Nilholm, professor, Malmö högskola (projektledare)
Lena Almqvist, docent, Mälardalens högskola
Kerstin Göransson, docent, Mälardalens högskola
Johan Malmqvist, docent, Högskolan i Jönköping
De tre forskningsöversikterna:
Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? – En syntes av meta-analyser.
Lena Almqvist, Johan Malmqvist, Claes Nilholm
Den sociala situationen för barn och elever i svårigheter som undervisas i reguljära klasser och förskolegrupper. En systematisk forskningsöversikt.
Kerstin Göransson, Claes Nilholm
Forskningen om inkludering – en SMART översikt.
Claes Nilholm, Kerstin Göransson