Viktigt att välja hur religioner ska presenteras i klassrummet

I dagens mångreligiösa samhälle är det viktigt att reflektera över och göra medvetna val kring hur religioner presenteras i klassrummet. Variationen som finns i föreställningar och praktik måste understrykas, menar författarna till en engelsk artikel om religionskunskapsundervisning.

Sverige är idag ett mångreligiöst samhälle med pluralistisk och neutral religionskunskapsundervisning. Även om vår mångreligiösa samhällssituation liknar många andra europeiska länders så är de olika ländernas religionskunskapsundervisning utformad på många olika sätt. Den kan bedrivas i separata grupper utifrån elevens trosinriktning, som ett eget skolämne eller helt inom ramen för andra skolämnen. Sådana skillnader påverkar möjligheten för svensk skola att lära av europeisk forskning.

I England bedrivs dock sedan lång tid en religionskunskapsundervisning som liknar den svenska. Artikeln Religious Education in the experience of young people from mixed-faith families reser väsentliga frågor om hur vi förstår religion och religionskunskap i ett mångreligiöst samhälle.

Religioner inte fasta och slutna system

Författarna pekar på problemet att det fortfarande finns en tendens att förstå religioner som fasta och slutna system inom vilka man tror och utövar sin tro på samma sätt. Antingen tillhör man ett system eller ett annat. Med kunskap om en människas religionstillhörighet kan man förutsäga vilka religiösa handlingar och trosföreställningar hon omfattar. Men så enkelt är det naturligtvis inte.

Religioner är föränderliga och människors ageranden och tankar påverkas av de gemenskaper som man ingår i och de olika föreställningar och förhållningssätt som man där möter. I familjer där föräldrarna har rötter i olika traditioner blir religionsmötena särskilt intensiva. Den livsförståelse som där finns kan vara en sammansmältning av element från flera olika traditioner, vilket kan upplevas berikande. Men det kan också medföra en okunskap och en känsla av osäkerhet i förhållande till bakgrundstraditionerna.

Källa till förståelse av de egna traditionerna

I Elisabeth Arwecks och Eleanor Nesbitts studie, som innefattar intervjuer med barn och föräldrar från 28 familjer, framgår tydligt vilken resurs religionskunskapsundervisningen är. Skolans undervisning var för de intervjuade en källa till förståelse av sina traditioner som man förlitade sig på och som man utgick från skulle ge ett reellt kunskapstillskott. Av deras beskrivningar framgår också hur undervisningen bidragit till samtal i familjerna och med far-/morföräldrar som varit berikande för alla parter.

Skolundervisningens starka ställning i intervjuerna visade sig emellertid också medföra svårigheter. Flera elever berättade om hur undervisningen – där religioner just beskrevs som tydligt avgränsade system med karaktäristiska drag – kom att utgöra det facit som man sedan granskade föräldrar och andra släktingar utifrån. På så sätt kom vissa att framstå som mindre ”riktiga” eller ”sanna” religionsutövare. En elev, som identifierade sig som mormon, beskrev hur undervisningen fått hans egen tradition att framstå som avvikande då den överhuvudtaget inte omnämnts. Artikeln visar därmed hur religionskunskapsundervisningen riskerar att ge underlag för hierarkisering och marginalisering.

Viktigt välja hur religioner ska presenteras i klassrummet

Författarna understryker vikten av att reflektera över och göra medvetna val kring hur religioner representeras i klassrummet. Inte minst i dagens mångreligiösa samhälle finns all anledning att understryka den variation i föreställningar och praktik som finns. Ett sätt att göra det på, som forskarna i Warwick uppmärksammar, är att skilja mellan religion, tradition, grupp och individ.

Studien visar också det intresse som finns bland elever för att höra kamrater berätta om sin livsförståelse och de traditioner som de relaterar till. Författarna understryker den potential som finns i att låta elever på detta sätt komma till tals i klassrummet, utan att de för den skull ska känna sig pressade att på ett ”korrekt sätt” representera en hel religion.

Text: Christina Osbeck

Källa:

Arweck, E., & Nesbitt, E. (2011). Religious Education in the Experience of Young People from Mixed-Faith Families. British Journal Of Religious Education, 33(1), 31-45.