Ämnesuppfattningar och bedömning – en viktig förbindelse

I sin lic-avhandling diskuterar Annika Karlsson lärarnas professionella förhållningssätt till den bedömning som ingår i arbetet. Hon visar att detta kan ses ur tre perspektiv; ett ämnesdidaktiskt, ett myndighetsutövande och ett demokratiskt. Förhållningssätten kompliceras av de dilemman som skrivs fram.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Annika Karlsson har i sin lic-avhandling undersökt lärares ämnesuppfattningar inom Samhällskunskap A på gymnasiet och hur dessa ämnesuppfattningar påverkar utformningen av bedömningsformer inom kursen. Hon har dessutom undersökt hur samma lärare förhåller sig till olika dilemman i bedömning och betygsättning.

Beskrivningar av dessa olika dilemman utgör en ny aspekt av forskning om bedömning. Ett viktigt resultat är att dilemman i bedömning som många lärare kan känna igen sig i, påverkas starkt av ämnesinnehållet i samhällskunskap. De demokratiaspekter som ryms inom ämnet komplicerar lärarnas förhållningssätt till bedömning och betygsättning.

Annika Karlsson har använt en klassisk statsvetenskaplig teori om frontlinjebyråkrater och applicerat denna på lärares arbete, en ny kontext för lärarforskning. Att ställas inför olika dilemman är en central aspekt inom denna teori.

Tre dilemman

De dilemman som Annika Karlsson har hittat via lärarintervjuerna kan sorteras utifrån olika krav som ställs i arbetet. Ett kravområde gäller förhållandet till styrdokumenten, ett annat rör de krav som lärarna själva ställer på sitt arbete och sitt ämne och det tredje kravområdet handlar om hur lärarna uppfattar krav från ämnesområdet samhällskunskap. Det sistnämnda handlar också om kvalitetskrav inom ämnet.

Inom det första kravområdet, styrdokumenten finns tre dilemman. Det första gäller konflikten hur läraren både ska coacha och döma. Det andra handlar om hur läraren ska förhålla sig till individens rättigheter och gruppens när det gäller deadlines, omprov och kompletteringar.

Det sista dilemmat när det gäller styrdokumenten fokuseras på om undervisningen ska inriktas mot individer eller grupper. Styrdokumentens individualiseringskrav kommer i konflikt med skolornas organisation av undervisningen. Annika Karlsson skriver att dessa dilemman säkert finns inom andra ämnen men att samhällskunskapsämnets starka inriktning mot demokratifrågor komplicerar dessa dilemman och de ställningstaganden som lärarna behöver göra.

Tre nya dilemman

Det andra kravområdet, lärarnas egna övertygelser och tolkningar av ämne och styrdokument, ger upphov till tre nya typer av dilemman. Det första gäller betygsunderlagen. Hur mycket ska olika moment spela in i förhållande till hela kursen? Den frågan måste hanteras i förhållande till vilka regler som gäller och hur flexibel lärare kan vara. Det andra dilemmat handlar om elevernas uppfattningar om bedömning som kan vara motsatta i förhållande till lärarnas uppfattningar.

Inom det tredje dilemmat måste lärarna ta ställning till hur mycket kollegorna ska involveras i betygsdiskussioner och hur självständig man som lärare kan vara. Återigen kompliceras dessa dilemman av samhällskunskapsämnets innehåll och struktur.

Ämnets krav

Det tredje kravområdet behandlar ämnets krav. Lärarna beskriver ämnet samhällskunskap som ett ämne som kräver engagemang, samtal, argumenterande och elevers inflytande på undervisningen. Coachning eller bedömning inför ämnesförståelse och ämnesfärdigheter är ett dilemma som pekas ut av lärarna i studien. Ska bedömningen vara kontinuerlig eller ska den göras via examinationer?

Lärarna funderar också på om bedömningen ska vara elevstyrd eller lärarstyrd. Det andra dilemmat rör hur lärare ska förhålla sig till muntliga examinationer inom ämnet samhällskunskap, som också berör dilemmat om coachning eller bedömning. Är det elevernas ansvar att ta för sig i diskussioner, samtal inom ämnet samhällskunskap eller är det lärarens ansvar att se till att eleverna lär sig att agera muntligt inom ämnet? Det tredje dilemmat handlar om vad läraren kan bedöma av vad eleven lärt sig utanför skolan, ”det fria lärandet”. Detta gäller särskilt när lärare ska bedöma självständiga arbeten.

Text: Ingrid Mossberg Schüllerqvist

Källa:

Avhandlingen Samhällsguide, individualist och moderator Länk till annan webbplats.

Publicerad 13 juni 2011.  Senast uppdaterad 15 oktober 2020.