Dialog och relation viktig för skrivutveckling

I skrivundervisning är en mångsidig återkoppling som ges under skrivprocessen viktig. Såväl dialogen med elever som relationen mellan elev och lärare har visat sig vara viktiga pusselbitar för en konstruktiv återkoppling. Det lyfts fram i Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt Feedback i skrivundervisningen.

Studien baseras på ett urval av internationell empirisk forskning om feedback från lärare till elever från årskurs 4 till gymnasiet. Ur ett material på 10 000 artiklar har 22 valts ut i en systematisk urvalsprocess. Översiktens övergripande frågeställning lyder: Vad kännetecknar feedback från lärare till elever som ger förutsättningar för eller kan bidra till att utveckla elevernas skrivförmåga? Resultat är strukturerat utifrån de tre aspekterna när feedback ges, vad den riktar uppmärksamheten emot och hur den ges.

Feedback ges under pågående skrivprocess

En slutsats är att skrivundervisningen bör organiseras så att feedback kan ges innan texten betraktas som färdig. Feedback som ges under pågående skrivprocess ger eleven större möjligheter att dra nytta av feedbacken. Översikten betonar också vikten av att de uppgifter som eleven arbetar med är tillräckligt utmanande. Detta för att eleven ska uppleva att feedbacken behövs för det vidare arbetet. Feedbacken bör avse fler dimensioner i texten än formella brister i form av språklig korrekthet, det kan exempelvis handla om innehåll, disposition eller genre. Den bör också vara i linje med de lärandemål som behandlas i uppgiften.

Viktig dialog mellan lärare och elev

När det gäller frågan om hur feedback ges presenteras att antal slutsatser. Den första slutsatsen betonar vikten av dialog mellan lärare och elev. Här lyfter författarna fram att oavsett på vilket sätt feedback ges så bör den präglas av ett dialogiskt snarare än ett monologiskt förhållningssätt. Detta för att uppnå en gemensam förståelse av feedbacken men också för att bli överens om varför förändringarna i texten behövs. En annan slutsats är att feedback behöver anpassas efter elevens behov. Exempel ges på forskning som visar att en feedback som syftade till att fördjupa elevernas reflektion kom till användning för elever som redan var goda skribenter medan den inte fungerade för elever som skrivit mindre utvecklade utkast. Dessa elever använde i större utsträckning feedback som bestod av tydliga ändringsförslag. Elevers behov ser olika ut och innehållet i feedbacken måste anpassas efter detta.

Balansera dilemman och skapa god relation

Ett par slutsatser beskrivs som villkor för att återkopplingen skall kunna bli konstruktiv. Det ena villkoret handlar om att hantera dilemman i feedbackdialogen. Ett dilemma beskrivs som att balansera mellan att å ena sidan skapa motivation för ett personligt och lustfyllt skrivande och å andra sidan ge en återkoppling med utgångspunkt i ämnets mål och det faktum att elevens skrivande bedöms i relation till detta mål. Centralt i detta dilemma är frågan om hur en kritisk feedback påverkar elevers lust att skriva. Ett annat dilemma som beskrivs är att vara tillräckligt tydlig i de förbättringsförslag och åtgärder som föreslås utan att samtidigt bli övertydlig så att eleverna hamnar i en passiv roll där de försöker anpassa texten efter vad de uppfattar att läraren vill ha.

Tilltro och höga förväntningar

Det andra villkoret handlar om relationen mellan lärare och elev. En god relation kan bidra till att elevens vilja att agera utifrån den feedback som ges ökar. I översikten beskrivs att läraren kan vilja ge en feedback som synliggör och berömmer eleven som person i syfte att motivera och skapa lust till skrivande. I översikten betonas dock att feedbacken även behöver ha fokus på skrivutvecklingen i sig, men att det kan vara viktigt att exempelvis visa kännedom och omtanke om eleven som person.

En annan viktig aspekt är att läraren kommunicerar en tilltro till elevens förmåga att leva upp till höga förväntningar. Även i detta hänseende framstår lärarens relation till eleven som betydelsefull. Detta är ett intressant resultat i relation till generell feedback-forskning där det framhävs som mindre effektivt att ge feedback på personlig nivå (Jfr Hattie & Timperley, 2007).

Fördjupad förståelse ger vägledning

I en avslutande diskussion poängterar projektgruppen bakom rapporten att feedback är ett svårfångat fenomen som är mycket svårt att isolera och mäta eftersom det är så vanligt förekommande och sammanvävt med andra handlingar i en undervisningskontext. Andra faktorer i sammanhanget som som uppgifternas karaktär, tydlighet ifråga om kommunikation av lärandemål eller tilltro till elevers förmåga är faktorer som kan spela in när det gäller hur väl feedback fungerar. Det rapporten kan bidra med är att beskriva och fördjupa förståelsen av fenomenet vilket i sin tur kan bidra till att ge vägledning och insikter för lärare.

Text: Agneta Grönlund

Källor:

Skolforskningsinstitutets systematiska översikt Feedback i skrivundervisningen. Länk till annan webbplats.

Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81‐112