Elevers reflektion om kunskaper i musik

I internationell forskning om formativ bedömning poängteras att artikulerandet av elevers förförståelse är centralt för att undervisning ska be önskade effekter.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

 Johan Nyberg lyfter fram vikten av att elever kan begreppsliggöra sina uppfattningar om olika kunskapsformer inom musikämnet i lic-uppsatsen Man kan aldrig kunna allt om musik - det känns verkligen stort, Kungliga musikhögskolan 2011.

I två forskningsöversikter om bedömning efterlyses elevers uppfattningar om bedömning (Lindberg 2005, Forsberg och Lindberg 2010). Johan Nybergs lic-uppsats lämnar därför ett viktigt bidrag till forskning om kunskapsbildning och bedömning.

Nyberg har undersökt 32 elever på estetiskt program på fyra olika gymnasieskolor. En av hans forskningsfrågor behandlar hur elever på estetiska programmet med inriktning mot musik begreppsliggör musikalisk kunskap och musikaliskt lärande.

En viktig betingelse för enkät- och intervjustudien är hur kunskapsbildning i skolans musikundervisning skiljer sig från det som sker i fritidens musiklärande. Eleverna uttrycker att det är viktigt att veta vad man bör kunna i musik och att skolans musikundervisning ger utrymme för detta via lärares undervisning och skolans styrdokument. Betygskriterier och diskussioner om måluppfyllelse visar vad elever bör kunna i ett ämne. Eleverna diskuterar skillnader mellan fritidens och skolans kunskapsbildning. På fritiden spelar man men i skolan ges ett bredare perspektiv på kunskap och lärande i musik.

Tre kunskapsformer inom musiken

Eleverna skiljer på tre olika kunskapsformer inom musiken; teoretisk kunskap, praktisk kunskap och uttryck/känsla. För att man ska kunna bli en kunnig, och eventuellt skicklig, musikutövare behöver dessa tre kunskapsformer interagera. Teorin behöver praktiseras genom övningar och den praktiska kunskapen kan vidareutvecklas via musikteori. Känslan i uttryck och komposition uppnås via övning och genom att lyssna på musik.

Eleverna trycker dock på att färdigheten visavi sitt instrument, vare sig det är sång eller gitarr, är mycket viktig. När eleverna pratar om kunskaper i musik diskuterar de också vad musik är. De skiljer också på vad man lär sig i orkesterspel och i individuellt spelande.

Reflektera över sin kunskapsutveckling

Johan Nyberg visar också att eleverna uttrycker att de aldrig tidigare i skolan fått möjligheter att reflektera över och ge uttryck för sina egna uppfattningar om kunskaper i musik. Han menar att detta är märkligt, särskilt i ett målrelaterat undervisningssystem, eftersom eleverna enligt styrdokumenten i Lpf ska reflektera över sin kunskapsutveckling.

Lärare menar att de inte alltid behöver diskutera elevernas uppfattningar eftersom de av erfarenhet vet hur elever lär sig och vad de kan. I forskningsöversikten diskuterar Nyberg resultat från Olle Zandéns avhandling som visar att lärares uppfattningar om vad som krävs för måluppfyllelse i kurserna Ensemble A och B skiljer sig från vad som ”stipuleras i kursplaner och betygskriterier”(Nyberg 2011 s.51). Helena Tsagalidis fick liknande resultat i sin avhandling om bedömning av praktiskt orienterade kunskaper på HR- programmet (Tsagalidis 2008).
Lic-uppsatsen är teoretiskt förankrad i pragmatism, Deweys teorier om erfarenhet och undervisning och narrativ forskning.

Diskussioner med eleverna mycket viktigt

- Diskussioner med eleverna om kunskapsuppfattningar är mycket viktiga för bedömningsarbetet i musik eftersom olika kurser betonar olika former av kunskaper inom musik, säger Johan Nyberg. Han menar att han i sitt arbete som lärare har utvecklat samtalen, eftersom han även tidigare diskuterat begrepp och begreppsförståelse med sina elever.

- Jag märker att jag i större utsträckning än tidigare försöker få till en dialog med mina elever i undervisningen. När det gäller bedömning har jag sedan många år tillbaka fört en kontinuerlig och regelbunden dialog med de elever jag undervisar, där självskattning och målsättning är viktiga delar också för detta.

- Upplevelser av musik är också en kunskapsform och den behöver relateras till andra former. Det är viktigt för eleverna att fundera över sina styrkor och svagheter i relation till olika kunskapsformer inom musik, så att utveckla sitt lärande inom musiken. Självskattningar är en viktig del av lärandeprocessen, säger han.

Gemensam betygsplattform

Nyberg beskriver att lärarna på Scengymnasiet, där han arbetar som musiklärare, har arbetat med att utveckla bedömningsarbetet. Vad har de gjort?

- Vi har bland annat arbetat fram en gemensam betygsplattform för alla kurser inom de estetiska programinriktningar vi erbjuder, oavsett om det gäller så kallade kärn- eller karaktärsämnen. Vidare diskuterar vi kontinuerligt vår syn på examinationer och för en dialog inom såväl arbetslag som ämneslag kring lärande, studieresultat och bedömning.

- En av effekterna är att vi i första hand ser till elevens hela studiegång. En annan är att vi ser över kurs- och ämnesgränser när det gäller måluppfyllelse, vilket gör att vi ibland arbetar i kurs- och ämnesintegrerade projekt/perioder, säger Johan Nyberg .

Text: Ingrid Mossberg Schüllerqvist

Lic-avhandlingen Man kan aldrig kunna allt om musik – det känns verkligen stortan kan aldrig kunna allt om musiklänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 20 mars 2019