Etikdidaktisk forskning närmast obefintlig
Orientering om religioner snarare än etik- och livsfrågeundervisning verkar dominera religionskunskapsämnet i Sverige. I Norge heter ämnet RLE – Religion, Livssyn och Etik. Namnet förmår synliggöra en bredd som också det svenska ämnet ska ha men som i ämnesrubriken förblir osynlig.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
På motsvarande sätt som etikundervisning förefaller vara marginell i relation till religionskunskapsundervisning är etikdidaktisk forskning ovanlig inom religionsdidaktik. Fältet kompenseras i viss mån av forskning på det värdepedagogiska området även om sådana studier sällan uppmärksammat didaktiska frågor.
Samtidigt visar ett kommande arbete från forskarskolan vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Karlstads universitet, att skillnaden mellan etikundervisning och värdegrundsfostran inte alltid uppfattas som så stor i skolpraktiken (Anderström, kommande).
Granska utifrån skilda värdepedagogiska ansatser
Värdepedagogik bedrivs relativt oplanerat när något problematiskt inträffar i skolvardagen som behöver redas ut. Den riktar sig i hög grad mot elevers beteenden och personligheter samtidigt som den snarare motiveras av egna erfarenheter, t.ex. barndom och barnuppfostran, än vetenskapligt grundad kunskap inom området. Att själv vara en god förebild uppfattas som en viktig metod när det gäller värdegrundsfostran (Thornberg, 2008; Thornberg & Oğuz, 2013).
Ett led i att utveckla sitt arbete inom etik- och värdegrundsfältet till att bli mera medvetet, målorienterat och föremål för kollegialt utvecklingsarbete kan vara att granska sitt arbete i relation till skilda värdepedagogiska ansatser. Thornberg & Oğuz (2013) föreslår att man bör skilja mellan traditionella, progressiva/konstruktivistiska och kritiska.
Dominerande normer relativiseras
Medan traditionella ansatser syftar till att överföra samhälleligt accepterade värden och normer med hjälp av i huvudsak positiv förstärkning och korrigering är den progressivt/konstruktivistiska ansatsen inriktad på att utifrån fall och dilemman få elever att själva diskutera sig fram till värden och normer som bör gälla och som därför ska värnas. Den kritiska ansatsen, som i sig kan delas upp i en kritisk och en postmodern ansats (Jones, 2009), syftar till att hos eleverna utveckla just ett kritiskt förhållningssätt till värdefostran, såväl dess explicita uttryck och konsekvenser som dess implicita motsvarigheter.
Medan den kritiska ansatsen till stora delar vill synliggöra och möjliggöra alternativa perspektiv stannar den postmoderna vid att problematisera befintliga förhållningssätt och lägga skilda perspektiv sida vid sida. Därmed relativiseras dominerande normer och ett normkritiskt förhållningssätt tillämpas.
Etisk förmåga enligt kursplanen
Kursplanen i religionskunskap uttrycker att undervisningen ska ge förutsättning att utveckla förmågan att ”resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller” (Skolverket, 2011, s. 187). Det centrala innehållet för etikundervisningen uttrycker även andra förmågor men tonvikten ligger på en analytisk-kommunikativ, formell, kompetens. Den är inte innehållsligt bestämd. Samtidigt är de värden som uttrycks i läroplanen sådana som skolan i sin helhet ska gestalta och förmedla.
En etik- eller värdegrundsundervisning med syfte att förmedla utgångspunkterna som en gång för alla givna ger endast utrymme för en traditionalistisk ansats. Mycket tyder dock på att det är med värden som med demokrati i stort – det är genom att den återerövras som den ges och erhåller värde.
Text: Christina Osbeck
Källor:
Anderström, H. (Kommande). Vilka strategier för undervisning i, om och av etik har lärare i årskurserna 4-6? [Arbetsnamn]. Karlstad: Karlstads universitet.
Artikeln Framing the framework: discourses in Australia’s national values education policy. Educational Research For Policy & Practice
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Länk till annan webbplats.
Thornberg, R. (2008). The lack of professional knowledge in values education. Teaching & Teacher Education, 24(7), 1791-1798.
Artikeln The lack of professional knowledge in values education. Länk till annan webbplats.