Genomtänkt användning kan minska störningar från mobiltelefoner

Mobiltelefoner kan ha störande inverkan på koncentrationen. Det visar flera studier. Samtidigt pekar forskningen på att störningarna kan minska om skolan blir bättre på att utifrån ett elevperspektiv stötta eleverna i att använda och hantera mobiltelefoner inom ramen för skolarbetet.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I en studie från Texas University i Austin undersökte Ward, Duke, Gneezy & Bos hur högskolestudenters resultat på ett uppmärksamhets- och problemlösningstest påverkades av att de hade sina mobiltelefoner tillgängliga eller inte tillgängliga.

Testet genomfördes på dator. I testet ingick att studenterna skulle lösa matematikuppgifter och samtidigt memorera bokstavskombinationer, de skulle också identifiera mönster och beräkna priser. Studenterna fick också fylla i en enkät där de redogjorde för hur de uppfattade att mobiltelefonen påverkade deras prestationer på testet, men också i allmänhet.

I studien delades studenterna slumpmässigt in i tre olika grupper. En grupp fick lämna ifrån sig sina mobiltelefoner innan genomförande av testet, den andra gruppen fick under testet ha mobiltelefonen i fickan eller i sin väska och den tredje gruppen fick ha mobiltelefonerna synliga på skrivbordet bredvid skärmen. Därefter genomförde forskarna ytterligare en testomgång med två grupper som skulle ha sina mobiltelefoner avstängda men i fickan respektive synliga.

Närvaron av mobiltelefon påverkar koncentrationen

När forskarna sedan jämförde studenternas testresultat fann de att de studenter som inte hade haft tillgång till sin mobiltelefon alls, presterade avsevärt bättre på de olika uppgifterna i testet än de studenter som hade haft sin mobiltelefon synlig på skrivbordet bredvid skärmen och också bättre än de studenter som hade mobiltelefonen i fickan eller i väskan. Det spelade ingen roll om mobiltelefonen låg med skärmen neråt eller om den till och med var avstängd. Blotta åsynen av den egna mobiltelefonen påverkade testresultatet negativt. Arbetsminnet påverkades mer än studenternas problemlösningsförmåga.

Elevernas enkätsvar visade också att studenterna själva inte var medvetna om hur stor mobiltelefonernas påverkan på prestationen var. Slutsatsen från studien är att närvaron av mobiler påverkar koncentrationen mer än vi tror.

Även om resultaten från studien visar att mobiltelefonerna kan vara koncentrationsstörande, är det viktigt att se att i den uppgift som studenterna genomförde hade mobiltelefonerna ingen funktion. Ward, m.fl. lyfter i diskussionen av sina resultat också att eftersom koncentrationen störs av mobiltelefonerna till och med när de är avstängda, finns det en risk att närvaron av mobiltelefoner, särskilt om de inte används i skolarbetet, kan påverka lärandet och prestationerna på prov negativt. Det är också värt att reflektera över att testerna genomfördes på högskolenivå och att det finns forskning som indikerar att förhållandena kan se annorlunda ut på grundskolan och gymnasiet.

Bejaka elevernas användning

I en kanadensisk studie från 2017 lät forskarna Kay, Benzimra och Li elever i åldern 14-18 år besvara enkäter om hur de använder mobil teknik som t.ex. mobiltelefoner, surfplattor eller laptops i skolan när de får ha med sig sina egna enheter. De fann att 8 av 10 elever uppgav att användningen av tekniken ofta eller vanligtvis var för skolarbete. De använde tekniken också för sådant som inte var relaterat till skolarbete, men i mindre utsträckning. Hälften av eleverna uppgav att de inte heller stördes av sina klasskamraters användning av mobila enheter och de var mycket noga med att inte använda dem vid de tillfällen då någon av deras klasskamrater redovisade eller höll föredrag. Det hade alla stått inför klassen och redovisat någon gång och visste med sig att det kunde upplevas som respektlöst av den som höll föredraget.

Kay m.fl. diskuterar att i jämförelse med vad forskningen på högskolestudenters användning av mobil teknik visar, verkar det som att högstadieeleverna i mindre utsträckning än högskolestudenter använder tekniken för att ägna sig åt aktiviteter som inte har med undervisningen att göra. Som Ward m.fl. pekar på kan det dock vara svårt att bedöma den egna användningen och att även om eleverna mestadels använder den mobila tekniken för skolarbete, är problemet inte bara tiden som eleverna ägnar sig åt annat än skolarbete. Även korta avbrott kan störa elevernas koncentration. De kanadensiska eleverna tappade ibland fokus på skolarbetet och började då ägna sig åt annat. Det var när undervisningen upplevdes som irrelevant, var dåligt planerad eller dåligt strukturerad. Vanligast var att eleverna använde sin mobila teknik för icke skolarbetsrelaterad användning när skolarbetet bestod av eget arbete. Då var läraren minst aktiv och då var det också minst risk för att bli påkommen med att hålla på med t.ex. mobiltelefonen. Problemen med icke-skolarbetsrelaterad användning kan alltså både bero på pedagogiken och på tillgången till mobil teknik.

Både användbara och distraherande

Av högstadieeleverna som Kay m.fl. (2017) studerade var den vanligast föreslagna åtgärden för att komma åt störningarna från mobil teknik att lärarna skulle vara mer vaksamma. Den näst mest återkommande åtgärd som eleverna förespråkade var att tekniken mer aktivt skulle integreras i utbildningen. Om kvaliteten, strukturen och meningsfullheten med att använda mobil teknik i undervisningen ökade skulle också störningarna minska, menade eleverna.

De slutsatser som både Ward m.fl. och Kay m.fl. drar har också stöd i svensk forskning. Grigic-Magnusson, Hård af Segerstad och Sofkova-Hashemi har genomfört fokusgruppsintervjuer med högstadieelever. De finner att eleverna upplever att mobiltelefonerna kan vara både användbara och distraherande. Eleverna efterlyser hjälp från lärarna med att kunna hantera sin användning så att den inriktas på sådant som är viktigt för att klara av skolarbetet. Eleverna ser helst att hjälpen består av ett förändrat förhållningssätt vid tillsägelser och en undervisning som kräver mer aktivitet under lektionstid.

Användning på lärarnas eller elevens villkor

Att Kay m.fl. undersökt inte bara mobiltelefoner utan även annan mobil teknik är inte så ovanligt i forskningen där likheterna mellan olika teknik ofta lyfts fram. Det kan bero på att tekniken ofta kompletterar varandra.

Eleverna använder en blandning av digitala verktyg. Om en utgår från det, kan användningen av mobil teknik för lärande vara ett sätt att rama in problematiken, och på så vis undvika att skilja ut en speciell teknik. Så gör t.ex. Olofsson, Lindberg och Fransson, som i sin studie av gymnasieelever och lärare finner att elever och lärare ger uttryck för olika sätt att använda mobil teknik för lärande. Elever använder intuitivt en blandning av mobiltelefoner och laptops för lärande, framför allt hemma. Men, i skolan vill eleverna också kunna använda sina mobiltelefoner t.ex. för att komma åt skolans lärplattform. Elever i studien beskriver skolans användning av digital teknik för lärande som företrädesvis lärarstyrd, och ofta implementerad utan hänsyn tagen till elevernas sätt att använda digitala verktyg. Att lärare ser mobiltelefoner som en resurs i skolarbetet förekommer ändå både i Olofsson m.fl. och i Grigic-Magnusson m.fl.. Ämnen som nämns där användning i skolarbetet förekommer är t.ex. matematik, idrott och hälsa och svenska. I dessa fall kan det handla om lärare som uppmuntrar användning av mobiltelefonerna som t.ex. miniräknare, ordbok eller för att söka på Internet.

Förbud som barriär för utveckling av god användning

Forskning, t.ex. Olofsson m.fl., pekar på att mobiltelefoner kan vara både störande och användbara i skolarbetet. Eleverna i deras studie upplever att mobiler kan vara störande, men de använder dem ändå för lärande. Eleverna såg ett behov av att vara mer ansvarsfulla i användning av telefonerna och menar att skolan kan bli bättre på att stötta dem i det genom att inkludera mobiltelefonerna mer i skolarbetet. Eleverna efterlyste t.ex. en mobilapplikation för att underlätta användningen av skolans lärplattform. Anledningar som eleverna nämnde till att mobilerna inte i högre utsträckning används i lärandet i skolarbetet är bland annat för att de inte passar för att lösa skoluppgifterna med. De uppfattas t.ex. som för små för att skriva på. En annan anledning är att lärarna inte heller vet hur de ska integrera mobilerna i undervisningen. De väljer då att förbjuda istället för att försöka utveckla en undervisning där mobilen kan vara ett verktyg, vilket ju egentligen är vad eleverna efterlyser bl.a. gällande lärplattformen och ansvarsfull användning. I en forskningsöversikt och studie av olika skolors förhållningssätt till mobiltelefoner i Storbritannien lyfter Wishart fram exempel på skolor där man istället för förbud har tagit kontroll över användningen av mobiltelefoner genom att uppmuntra eleverna att använda dem på ett ansvarsfullt sätt. Wisharts främsta kritik mot förbud att använda mobiltelefoner i skolan är att de riktar in sig på tekniken istället för användaren och hindrar utvecklingen av en hållbar användning av mobil teknik.

Text: Torbjörn Ott

Källor:

Grigic Magnusson, A., Hård Af Segerstad, Y., Sofkova Hashemi, S. (2017) Technology of Choice: Challenges and Opportunities of Mobile Phones in School, EDULEARN17 Proceedings, ss. 672-681.

Kay, R., Benzimra, D. & Li, J. (2017). Exploring Factors That Influence Technology-Based Distractions in Bring Your Own Device Classrooms. Journal of Educational Computing Research, 55(7), ss. 974-995.

Olofsson, A. D., Lindberg, O. J. & Fransson, G. (2018). Students’ voices about information and communication technology in upper secondary schools. The International Journal of Information and Learning Technology, 35(2), ss. 82-92.

Ward, A. F., Duke, K., Gneezy, A. & Bos, M. W. (2017). Brain drain: the mere presence of one’s own smartphone reduces available cognitive capacity. Journal of the Association for Consumer Research, 2(2), ss. 140-154.

Wishart, J. (2018). Ethical Considerations in the Incorporation of Mobile and Ubiquitous Technologies into Teaching and Learning in Educational Contexts. In Mobile and Ubiquitous Learning (ss. 81-93). Springer, Singapore.

Publicerad 05 oktober 2018.  Senast uppdaterad 29 november 2021.