Likvärdighet utifrån ett barnrättsperspektiv

Ett sätt att tolka likvärdighet i förskola och skola är att utgå från ett barnrättsperspektiv som innebär att barnets bästa alltid ska tas som utgångspunkt i alla beslut som rör barnet. Bankonventionen och Agenda 2030 är två internationella dokument som stödjer detta.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Utifrån ett barnrättsperspektiv ses barn som bärare av rättigheter vilket lyfts fram i skollagen och i Skolverkets tolkning av likvärdighet utifrån lagtexten. De rättigheter som betonas i denna tolkning är a) rätten till lika tillgång till utbildning, b) rätten till lika kvalitet i utbildning och c) rätten till kompensatoriska åtgärder som tar hänsyn till barnens olika förutsättningar.

Hänsyn till förutsättningar och behov

Rätten till lika kvalitet i utbildning förutsätter att alla barn ska ges möjligheter att uppnå nationella och centralt bestämda utbildningsmål. Men det kräver även ett hänsynstagande till barnens egna förutsättningar och behov. Med stöd av den amerikanska filosofen Nancy Fraser kan vi hävda att rätten till en likvärdig utbildning bygger på en balans mellan social rättvisa och kulturell rättvisa. Medan social rättvisa innebär att garantera en rättvis fördelning av kunskaper och resurser för alla barn, kräver kulturell rättvisa respekt för barngruppers och individers olikheter.

Med utgångspunkt i Nancy Frasers begrepp kan vi hävda att likvärdighetsuppdraget förutsätter dels strategier mot materiell ojämlikhet på nationell, kommunal och skolnivå, dels strategier för att erkänna barnens olika förutsättningar och behov. I detta likvärdighetsperspektiv representerar social och kulturell rättvisa inte motstridiga mål. De blir istället två sidor av samma mynt.

Med stöd av skollagen och läroplaner kan vi även hävda att kravet på anpassning av utbildning till barnens behov och förutsättningar bör ses som en strategi för kulturell rättvisa. Samtidigt innebär det att kunskapsstandarden för alla barn fastställs av staten med hjälp av läroplanernas och kursplanernas nationella mål som en strategi för social rättvisa.

Ett mer barnbaserat synsätt

FN:s konvention om barnets rättigheter ratificerades av Sverige redan 1990, från och med den 1 januari 2020 blir den en del av svensk lag. Enligt ett betänkande från barnrättighetsutredningen från 2016 kommer inkorporering av barnkonventionen i svensk lagstiftning år 2020 att kräva ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. Det kommer dessutom att kräva att barnens bästa alltid ska tas som utgångspunkt för planering, genomförande och utvärdering av skolans och förskolans likvärdighetsbefrämjande arbete.

Likvärdighet bidrar till ett mer hållbart samhälle

I dagens samhälle bör vi även länkalikvärdighetsuppdraget till Agenda 2030 om hållbar utveckling. Detta dokument som FN-medlemmar antog 2015 kopplar barnens rätt till en likvärdig utbildning till kravet på en inkluderande utbildning av kvalitet för alla barn. Med utgångpunkt från Agenda 2030 kan vi hävda att likvärdighet idag bör tolkas som rätten till en inkluderande utbildning av god kvalitet som varje land skall säkerställa för alla barn.

Skolans och förskolans likvärdighetsbefrämjande arbete bör därmed idag bedrivas från ett barnrättsperspektiv som är förankrat i Agenda 2030:s mål för hållbar utveckling i undervisningen. Likvärdighet blir då en strategi för att åstadkomma ett mer hållbart samhälle i framtiden och inkluderar alla barn som vistas i Sverige oavsett ålder, födelseplats, kön, och social, kulturell och religiös bakgrund.

Text: Guadalupe Francia, Silvia Edling och Signhild Olsson

Referenser

Fraser, Nancy. (2010). Scales of Justice, edited by Nancy Fraser, Columbia University: Press.

Skollagenlänk till annan webbplats

Barnkonventionen blir svensk laglänk till annan webbplats

Agenda 2030 och Sverige Världens utmaning – världens möjlighet hämtad.länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 02 december 2019