Många aktörer i bedömningsarbetet

I debatten om bedömning i skolan riktas ofta kritik mot lärare. Men det finns faktorer i bedömningsarbetet som lärare inte har inflytande över.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I antologin ”Lärares bedömningsarbete: förutsättningar, villkor, agens” finns en strävan att nyansera debatten genom att peka på dessa faktorer. I boken problematiseras lärares möjligheter att bedriva ett professionellt bedömningsarbete utifrån ett perspektiv där andra aktörer som politiker, myndigheter, huvudmän och media lyfts fram.

Målorientering och tydlighet kan äventyra lärande

I kapitlet ”Kritik av tydlighetsdoktrinen” varnar Olle Zandén för att den starka fokuseringen på tydlighet i dagens skola riskerar att minska elevernas möjliga lärande genom att den leder till en strävan efter att formulera enkla mål som är lätta att mäta och som kan förstås utan ämneskunskaper. Han menar att likvärdigheten istället bör vila på uppbyggnad av ”tänkkollektiv” där kvalitetsuppfattningar, yrkesspråk och bedömningskulturer kan utvecklas av både lärare och forskare.

Inger Eriksson är inne på liknande tankegångar i en text om hur måluppfyllelse beskrivs i texter på webben. I texten ges olika versioner av begreppet och idéer om hur måluppfyllelse kan uppnås så som detta ter sig vid webbsökningar. Eriksson avslutar med en diskussion där hon frågar sig om idén om måluppfyllelse trivialiserar kunskapsuppdraget. Hon föreslår att fokus riktas mot hur de långsiktiga målen som beskrivs som förmågor i ämnets syfte kan utvecklas i undervisningen istället för mot godkäntnivån i kunskapskraven.

Dilemman i bedömningsarbetet

I Päivi Atjonens text problematiseras bedömningar ur ett etiskt perspektiv i den mätkultur som han menar breder ut sig i skolan och som utsätter lärarna för en press att ständigt samla belägg för sina bedömningar. Författaren betonar vikten av att ha respekt för elevens autonomi genom att vara öppen för olika bedömningsmetoder med utgångspunkt ifrån elevens behov.

Andra principer för ett etiskt bedömningsarbete är att undvika att orsaka skada, att ha en strävan att bedömningen skall bidra till elevernas utveckling samt att sträva efter rättvisa och tillförlitlighet i bedömningsarbetet. Atjonen menar att den bedömningstradition som handlar om klassificering kan vara ett hinder för utvecklingen av en bedömningspraktik där den vägledande principen är att stödja den enskilde elevens kunskapsutveckling.

Gustaf Skars text handlar om gymnasieskolan och analyserar vad som krävs för att godkänna eller underkänna en elevs prestationer utifrån uppfattningar om validitet. Han visar hur läraren står inför valet att fokusera på bredd eller djup i undervisningsplaneringen och vilka konsekvenser det får för elevernas möjlighet att lära och för lärarens möjlighet att göra valida bedömningar. Han lyfter fram ämnets stoffträngsel och menar att läraren står inför dilemmat att fokusera på djup i undervisningen och därmed inte hinna med att bedöma så många aspekter som vore önskvärt, och att fokusera på att samla ett brett bedömningsunderlag där eleverna snarare visar vad de kan utan undervisning.

Jämförelser med andra länder

I Barbro Westlunds bidrag jämförs bedömning av läsförståelse i Sverige och Kanada. En slutsats är att de kanadensiska lärarna har tydligare stöd i sin kursplan när det gäller undervisningen i läsförståelse. Även Wieland Wermkes bidrag har en jämförande ansats där bedömningskulturer mellan Tyskland och Sverige jämförs. Han visar att de tyska lärarna äger bedömningsfrågan och att andra aktörer inte blandar sig i på det sätt som sker i Sverige. En förklaring är att den marknadsanpassning och decentralisering av skolan som skedde på 1990-talet i Sverige begränsade lärarnas autonomi och utsatte de svenska lärarna för tryck från olika aktörer.

Astrid Petterssons bidrag har rubriken ”Vad kan lärare ha för nytta av internationella studier?”. I kapitlet ges inledningsvis en översikt över de internationella kunskapsmätningar som genomförts. Därefter lyfter Petterson fram hur aktörer på politisk- och huvudmannanivå fattat beslut med utgångspunkt i resultaten från de internationella mätningarna men visar också på konkreta användningsområden för lärare. De enkäter som genomförs i samband med kunskapsmätningarna ger information som kan tjäna som underlag för att diskutera förhållanden på den egna skolan. Det kan handla om elevers uppfattning om bedömning och skolframgång, om lärares uppfattning om återkoppling på sin undervisning och om lärares status i olika länder.

Ge lärarna arbetsro och inflytande

Viveca Lindberg pekar i att avslutande kapitel på komplexiteten i det svenska betygssystemet, bestående av ett nät av aktörer med skilda roller. Där finns politiker, myndigheter och huvudmän, bedömningsforskare, lärarutbildare och provkonstruktörer, konsulter, läromedelsförfattare och medier.

I centrum för arbetet står de närmast berörda i form av rektorer, föräldrar och elever. Och läraren, den vars bedömningsarbete ofta kritiseras. Lindberg lyfter fram de återkommande förändringarna av betygssystemet som ett hinder för lärarnas möjligheter att utveckla förtrogenhet med de bedömningsredskap som systemet tillhandahåller. Lindberg avslutar antologin med en förhoppning om att lärarprofessionen skall få ett större inflytande över utvecklingen av bedömningsarbetet.

Text: Agneta Grönlund

Källa:

Lindberg, V., Eriksson, I. & Pettersson, A. (red.). Lärares bedömningsarbete: förutsättningar, villkor, agens. Stockholm: Natur & Kultur.

Publicerad 23 augusti 2018.  Senast uppdaterad 08 oktober 2020.