Mobilförbud inte en garanti för högre skolresultat

Ny svensk forskning visar genom att reproducera en uppmärksammad brittisk studie att effekterna av att införa ett mobiltelefonförbud i svenska högstadieskolor varken har positiv eller negativ inverkan på elevernas studieresultat.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

2016 publicerade de brittiska forskarna Beland och Murphy, vid London School of Economics studien Ill Communication: Technology, distraction & student performance, som visade på försiktigt positiva effekter av att skolor infört förbud mot mobiltelefoner under skoltid.

De menade att ett totalförbud av mobiltelefoner under skoltid kunde vara ett kostnadseffektivt sätt att höja skolresultaten. Studien har fått mycket uppmärksamhet både medialt och politiskt. Till exempel hänvisar läkaren Anders Hansen till den i sin bok Skärmhjärnan, i vilken han från ett neurologiskt perspektiv går igenom hur våra hjärnor påverkas av alla skärmar vi har omkring oss. Han slår fast att mobiltelefonerna inte hör hemma i klassrummet.

Från svenskt håll publicerades under sommaren 2019 studien The Impact of Banning Mobile Phones in Swedish Secondary Schools som reproducerar den studie som de brittiska forskarna genomförde. Det är forskarna Dany Kessel, Hulda Lif Hardardottir och Björn Tyrefors vid Södertörns universitet Research Institute of Industrial Economics och Stockholms universitet, som har genomfört studien.

Inte bara i Sverige utan också i Danmark, Storbritannien och inte minst Frankrike, där regeringen redan har infört ett förbud mot mobiltelefoner i motsvarande högstadiet, pågår en diskussion om mobilförbud. Den svenska studien inleder med att knyta an till detta.

Samma metod men olika data

Som utgångspunkt för sin studie lyfter de svenska forskarna fram att resultaten från den brittiska studien är framtagna med noggrann och innovativ metod, men att studien behöver reproduceras i olika kontexter då situationen kan skilja mycket mellan olika länder.

Därför genomförde de svenska forskarna en studie liknande den brittiska, fast på svenska förhållanden. Forskarna gjorde sin analys på liknande data som sina brittiska kollegor.

Datan bestod i den svenska studien av meritvärden för niondeklassare (15–16 år) mellan åren 1997–2017. Meritvärde är en sammanställning av skolresultat, i form av slutbetyg i flera ämnen. I datan ingick också resultaten på de nationella proven i matematik.

Att ta med det nationella provets resultat var bland annat ett sätt att kompensera för eventuell betygsinflation i övrig data. Den totala populationen, det vill säga antal högstadieskolor vars studieresultat ingick i studien, var 1 423 skolor i hela Sverige.

Skolorna i studien ombads därefter att svara på om de hade något förbud mot mobiltelefoner och när i så fall förbudet hade införts. Totalt svarade 1 086 av skolorna. Det innebar att den svenska studien fick en svarsfrekvens på ungefär 75 procent, vilket kan jämföras med 21 procent i den brittiska studien. I den brittiska samlades inte heller data in på riksnivå, utan i fyra städer.

Eftersom den brittiska studien fann att det framförallt var de lågpresterande eleverna som gynnades av ett mobilförbud, användes i den svenska studien resultaten från det nationella provet i matematik för att fånga upp lågpresterande elever som inte uppnådde motsvarande godkänt resultat på provet.

I sin analys av datan tittade de svenska forskarna på hur studieresultaten förändrats i direkt anslutning till att en skola infört förbud mot mobiltelefoner. De tittade också på hur elevernas studieresultat påverkas över tid. I sin analys tar de hänsyn till könsfördelning, ursprung, föräldrars utbildning och socioekonomiska faktorer.

Förbud mot mobiltelefoner blir allt vanligare

Till att börja med konstaterar de svenska forskarna att det är fler och fler skolor som varje år inför ett förbud mot mobiltelefoner. Bara mellan 2015 och 2017 nästan tredubblades antalet högstadieskolor med förbud. 2017 hade 631 skolor infört ett förbud. Det motsvarar 60 procent av de skolor som svarade.

Olika resultat i brittiska och svenska förhållande

Den svenska studien finner att de resultat som den brittiska studien påvisar inte har sin motsvarighet på svenska förhållanden. Studien visar att de svenska resultaten inte påverkas med mer än en procent av en standardavvikelse, vilket är ytterst lite. Effekten av ett förbud mot mobiltelefoner i skolan är inte heller så stor att den kan säkerställas statistiskt i datan, varken för hög- eller för lågpresterande elever.

De svenska forskarna menar därför att om det ens finns någon skillnad i skolresultat mellan skolor som infört ett förbud och skolor som inte gjort det, så är den försumbar. De resultat som den brittiska studien redovisar är således inte giltiga i en svensk kontext.

Vidare diskuteras i den svenska studien att skillnaden mellan brittiska och svenska förhållanden i skolan kanske kan förklara skillnaden i resultat mellan studierna. Till exempel pekar de svenska forskarna på att det i Sverige finns en lång tradition av att investera och uppmuntra användningen av digital teknik i skolan.

De hänvisar också till en studie från 2015 av forskarna Olin-Scheller och Tanner vid Karlstads universitet som fann att högstadieelever till största delen använder sina mobiltelefoner i mellanrum som uppstår mellan uppgifter och inte direkt stör undervisningen.

De svenska forskarna menar att vi i Sverige kanske har en högre grad av strukturerad användning av tekniken, också mobilerna, än i Storbritannien och att skillnaderna i elevernas skolresultat mellan att ha eller inte ha ett förbud därför inte blir lika tydliga här.

Liten eller ingen effekt av förbud

Sammanfattningsvis visar en svensk studie att de flesta högstadieskolorna i Sverige har infört förbud mot mobiltelefoner. Genom att mäta niondeklassares studieresultat finner forskarna varken någon positiv eller negativ effekt av ett förbud. Forskningen visar således att mobiltelefonförbud på högstadiet har mycket liten eller ingen effekt på skolresultaten i Sverige.

Text: Torbjörn Ott

Källor:

Ill Communication: Technology, distraction & student performance. Länk till annan webbplats.

Hansen, A. (2019). Skärmhjärnan: Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade deprimerade och ångestfyllda. Bonnier Fakta.

Skolbarnen och Internet. Länk till annan webbplats.

The Impact of Banning Mobile Phones in Swedish Secondary Schools.

Street smart i klassrummet?: Högstadieelevers användning av smarta telefoner i undervisningen. Länk till annan webbplats.

Publicerad 05 december 2019.  Senast uppdaterad 02 november 2021.