Mobiltelefoner i klassrummet inte bara ett problem

I skolan har mobiltelefonen blivit en omstridd teknologi, störningarna från dem i klassrummet är omvittnade i media. Men forskningen inom området visar att mobiltelefoner i klassrummet inte bara är ett problem. Elever och lärare på gymnasiet använder mobiltelefonerna som verktyg i skolarbetet.

Elevers användning av mobiltelefoner i skolan har sedan slutet av 1990-talet återkommande skapat debatt. Mobbning, fallande resultat och dålig arbetsro i skolan har i debatten ofta kopplats ihop med att elever har mobiltelefoner i skolan. 2007 ändrades skollagen med syfte att de störningar i skolmiljön som påstods orsakas av mobiltelefonerna skulle begränsas. Sedan dess har lärarna haft en tydlig rätt att ”omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna”. I skoldebatten som föregick lagen beskrevs mobiltelefonen just som ett sådant föremål.

Mobiltelefoner i skolan

Samtidigt som debatten om mobiltelefoner i skolan pågått har många skolor i Sverige gjort stora och kontinuerliga investeringar för att förse sina elever med digital teknik. Vanligtvis rör det sig om laptops eller datorplattor (t.ex. iPads). Sett till funktionalitet behöver det inte vara stor skillnad mellan en mobiltelefon och en datorplatta. Precis som laptops och datorplattor är mobiltelefonen en uppkopplad teknologi som öppnar upp klassrummet för kommunikation med individer och miljöer utanför klassrummets väggar. Det finns däremot stora skillnader i hur en datorplatta och en mobiltelefon uppfattas i skolmiljön. Att förståelsen av tekniken delvis kan förklara de konflikter som uppstår kring mobiltelefonen i skolan, har lyfts fram av  bl.a. Norbert Pachler, Ben Bachmair och Robert Cook. De diskuterar mobiltelefonen som en teknologi med olika betydelse för olika personer, i olika sammanhang. I den offentliga debatten har detta också speglats genom att mobiltelefonerna på ett helt annat sätt än laptops och datorplattor kopplats ihop med de konflikter som beskrivits som störningar av skolans arbetsmiljö.

Verkningslös reglering av mobiltelefoner i skolan

I en doktorsavhandling från institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet undersöker Torbjörn Ott i fyra olika delstudier den offentliga debatten, gymnasieelevers syn på användning av mobiltelefoner samt gymnasielärares tillåtelse av mobiltelefonanvändning. Avhandlingen visar att det inte råder konsensus inom forskningen, skolan eller på policy-nivå om förbud och regleringar av elevers användning av mobiltelefoner i skolan gynnar elevernas skolarbete eller inte.

Att införa regler för att kontrollera användningen av mobiltelefoner visar sig i Otts resultat vara en komplicerad process och de regler som införts har inte inneburit att mobiltelefonerna har blivit färre eller används särskilt mycket mindre. Genom de fyra delstudierna framträder en process genom vilken elevernas mobiltelefoner snarare har blivit verktyg för lärande i gymnasieskolan, även om det inte är ett verktyg som bestämts av skolan.

Hindra eller utveckla elevers användning

Mobiltelefoner och teknologi som finns i skolan påverkar elevernas skolarbete, men de påverkar inte alla elever på samma sätt. I en studie som fick stor uppmärksamhet i den offentliga och politiska debatten om skolan jämförde Louis-Philippe Beland och Richard Murphy resultaten i brittiska skolor på motsvarade högstadienivå som infört ett fullständigt mobiltelefonförbud med resultaten i skolor som inte har en enhetlig policy. Studien visade att framförallt de lågpresterande eleverna presterade bättre i skolor som infört ett förbud. Högpresterande elever presterade däremot lika bra i en skolmiljö med mobiltelefoner som i en skolmiljö utan.

Lågpresterande elever kommer ofta från socioekonomiskt svagare grupper. Mobiltelefonägande är inte en klassfråga, men utbildningens likvärdighet utifrån tillgång till teknologi är likväl ett argument som ofta anförts som ett hinder för att utnyttja mobiltelefoner i skolans utbildning. Neil Selwyn skriver däremot att jämlikhet i utbildningen inte bara är en fråga om tillgång till teknologi. Det är också en fråga om att förmågan att kunna använda teknologin på ett sätt som gynnar deras skolarbete.

Guy Merchant har jämfört användningen av mobil IT som t.ex. mobiltelefoner i utbildning med användningen i vardagen. För att minska den negativa påverkan från mobiltelefoner i skolan, föreslår han att skolan borde erbjuda mer träning i hur mobil teknologi kan användas och när den inte ska användas. Det skulle kunna utjämna viss ojämlikhet i elevernas förmåga att använda mobiltelefonerna i utbildningen. Beland och Murphy framhåller också att deras resultat inte ska tolkas som att mobiltelefoner inte kan vara användbara som verktyg i skolan, om användningen är genomtänkt.

Torbjörn Otts studier av hur elever hanterar mobiltelefoner i gymnasieskolan indikerar att i skolan använder elever mobiler både till skolarbete och till sånt som inte är skolarbete, men att eleverna ofta föredrar ett mer strukturerat nyttjande av mobiltelefonen i skolan framför rena förbud. I fokusgruppsintervjuer beskriver eleverna hur mycket mobiltelefonen betyder för dem och att de inte vill vara utan den. Eleverna uttrycker också förståelse för att mobiltelefonen kan vara störande och att det skulle behövas träning i att använda den bättre i skolarbetet.

Lärares tillåtelse av mobiltelefoner i undervisningen

I klassrummet ligger det på läraren som ska tillämpa reglerna att bedöma vad som ska tillåtas och vad som inte ska tillåtas. Läraren ska bedöma om elevernas användning bidrar till eller stör deras lärande. Läraren måste också bedöma vad som stör undervisningen mest, om det är att avbryta sin pågående aktivitet för att ingripa mot användningen av en mobiltelefon i klassrummet eller om det är att låta en elev använda sin mobiltelefon. Såväl svenska som internationella studier visar att mobiltelefonanvändning i skolan inte är en fråga om antingen eller. T.ex finner både Torbjörn Ott och Anita Charles att lärare och elever kontinuerligt förhandlar om vilken användning som är acceptabel, om användningen stör eller inte stör. Kompletterar och stödjer mobiltelefonen den pågående undervisningen tolererar lärare ofta att eleverna använder sina mobiltelefoner i skolan.

Mobiltelefonen ett verktyg i och utanför skolan

Mobiltelefoner kan alltså vara både störande och användbara för skolarbete i skolan. Användning av mobiltelefonen i skolan kan sägas vara en spegling av samhället utanför skolan. Där har den uppkopplade mobiltelefonen har blivit ett vardagligt verktyg i arbetslivet och för sociala aktiviteter, för kommunikation och kunskapshantering. Att elever tar med sig och använder mobiltelefonen som ett verktyg i skolan är ur det perspektivet en självklarhet. Hur skolans verksamhet utvecklas påverkas av policy, skolledning, lärare, forskare och av eleverna själva. I gymnasiet använder eleverna sina mobiltelefoner för en mängd olika uppgifter i sitt skolarbete bl.a. att ta kort på lärarens anteckningar på tavlan, för att organisera sina studier via sociala media och för att söka efter information under skoldagen. I ljuset av det, kan det vara värt att vända på frågan om förbud av mobiltelefoner i skolan och istället fundera över vad som går förlorat vid ett förbud.

Text: Torbjörn Ott

Referenser

Beland, L.-P., & Murphy, R. (2015). Ill communication: technology, distraction & student performance. Centre for Economic Performance (EP) (No.1350). Discussion Paper.

Charles, A. S. (2012). Cell phones: Rule-setting, rule-breaking, and relationships in classrooms. American Secondary Education, 40(3), 4-16.

Merchant, G.(2012). Mobile practices in everyday life: Popular digital technologies and schooling revisited_British Journal of Educational Technology, 43(5), 770–782._

Ott, T. (2017). Mobile phones in school: from disturbing objects to infrastructure för learning. Göteborg: Göteborgs universitet.

Avhandlingen Mobile phones in school: from disturbing objects to infrastructure för learning.länk till annan webbplats

Pachler, N., Bachmair, B., & Cook, J. (2013). A sociocultural ecological frame f_ör_ _mobile learning. In Z. Berge & L. Muilenburg (Eds.), Handbook of mobile learning Handbook of mobile learning (pp. 35-46). New York, NY: Routledge.

Selwyn, N. (2004). Reconsidering political and popular understandings of the digital divide. New Media & Society, 6(3), 341–362.

SFS. (2010:800). Skollag. Stockholm, Sweden: Utbildningsdepartementet.

Skollagenlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 09 januari 2018