Olika skolkulturer orsak till skiftande bedömningsstrategier
Skolans bedömning är en av de praktiker som är mest reglerade, ändå tycks variationen vara relativt stor mellan lärarnas strategier. Även om det finns gemensamma drag finns det en betydande spännvidd i lärares bedömningsstrategi.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Det visar Semir Becevic lic-uppsats ”Klassrumsbedömning i matematik på gymnasieskolan”. Han har studerat hur lärare resonerar om bedömning i matematik på gymnasiet.
Karaktären hos strategierna skiljer sig åt. Den intuitiva bedömningen vilar på lärarens känsla och intuition vad gäller elevernas prestationer. Bedömningen sker både formellt och informellt i samband med mötet mellan läraren och eleverna eller vid lektionsgenomgångar. Resultat från olika prov kompletterar och säkerställer lärarens bedömning.
Den inväntande bedömningen innebär att läraren väntar med bedömningen av eleverna, tills man kommit en bit med kursen. Tanken är att man bekantar sig med eleverna och efterhand upptäcka deras svagheter och styrkor. Strategin bygger på att lärarens uppfattning om elevernas kunskaper utvecklas efterhand och blir bättre med tiden.
I den kontinuerliga bedömningen samlas ett rikt bedömningsunderlag in som grund för bedömning. Betygssättningen bygger på elevernas resultat på prov, läxförhör, redovisningar och inlämningsuppgifter.
Den likvärdiga bedömningen vilar huvudsakligen på elevernas resultat från lärarnas egna kapitelprov och det nationella provet. Den likvärdiga värderingen av elevernas kunskaper kännetecknas oftast av en lärarledd undervisning med lektionsgenomgångar på tavlan, prov och skol- och hemuppgifter.
En målinriktad bedömningsstrategi bygger på kursernas mål och betygskriterier. Skolans styrdokument har naturligtvis en stark roll här.
Svårt att stå mot skolans bedömningskultur
Den undervisningskopplade bedömningsstrategin är nära kopplad till undervisning. Läraren skapar undervisningsförutsättningar som vilar på elevernas tidigare kunskaper. Bedömningen sker till stor del i dialogen mellan elev och lärare.
En orsak till variationen, trots de omfattande institutionella regleringarna, är olika skolkulturer. Becevic ser att nyblivna lärare socialiseras in i den bedömningspraxis som gäller på skolan. Även om läraren har med sig alternativa synsätt som går stick i stäv med skolans formella eller informella policy, är det svårt att stå mot skolans bedömningskultur. Perspektivet skulle kunna förklara varför praxis skiljer sig åt mellan lärare på olika skolor.
Text: Johan Samuelsson
Källa:
Lic-avhandlingen Klassrumsbedömning i matematik på gymnasieskolan