Rektorer positiva till molntjänster

Svenska rektorer är positivt inställda till att använda molntjänster, men de ser också problem med framförallt integriteten. I studien ”Cloud computing: The beliefs and perceptions of Swedish school principals” har 342 rektorer vid svenska grundskolor besvarat en enkät om hur de uppfattar molntjänster i skolan

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Molntjänster gör det möjligt att använda program från eller exempelvis lagra filer på internet. Tjänsterna kan nås överallt där det finns nät. Åke Grönlund vid Örebro Universitet, en av forskarna bakom studien, berättar om rektorernas uppfattningar:

– Rektorerna i studien ser fördelar med att molntjänster är billiga, ibland gratis, och att de som kommer från bra leverantörer har god kvalitet, uppdateras och utvecklas hela tiden och så vidare. En annan fördel är att tjänsterna levereras direkt, säger Åke Grönlund.

Integriteten en utmaning

Vilka utmaningar ser rektorerna med molntjänster?

– Integritet är absolut en utmaning. Det är först helt nyligen som Datainspektionen godkänt en kommuns avtal med Google – den förmodligen största leverantören av molntjänster i svenska skolor – och det är fortsatt oklart vad som är tillåtet innehåll, säger Åke Grönlund.

Datainspektionen har krävt att skolor måste använda autentisering i form av inloggning med exempelvis e-legitimation när det handlar om personuppgifter i elevers utvecklingsplaner som delas via nätet. Det räcker alltså inte med ett vanligt lösenord. Kravet överklagades av en granskad skola men förvaltningsrätten avslog överklagan.

Rektorerna är bekymrade för exempelvis datahantering. I den mån tjänsterna hanterar data om individer oroar man sig för att företagen använder uppgifterna för reklam eller att myndigheter kräver ut uppgifter om exempelvis mobiltrafik. Åke Grönlund igen:

– Detta kompliceras av att företagen ofta inte är svenska. Därför gäller inte svenska regelverk utan de i företagens hemländer. Nu har ju Google anpassat sig till Datainspektionens krav så nu ligger ansvaret hos skolhuvudmännen. En oprövad fråga är fortfarande vilken information man får hantera i tjänsterna och vad som ska anses känsligt.

Kommunala rektorer ser fler hinder

Kommunala rektorer ser fler hinder än rektorer i friskolor. Enligt deltagarna i studien beror det på att kommunala IT-avdelningar och jurister är betydligt mindre positiva än rektorerna.

– Friskolornas rektorer är mer fria i det avseendet, även om givetvis de också är beroende av sitt företags regler, men kommuner verkar vara mer försiktiga, menar Åke Grönlund.

Nyttan överväger för rektorerna

Du och dina medförfattare beskriver en intressekonflikt i studien. Kan du utveckla dessa tankar något?

– Kommunala jurister, och för den delen politiker, är, enligt studiens deltagare, oroade över integritetsproblemen. Man vill agera lagligt. Rektorerna kan förstås också se detta problem, men anser generellt att nyttan överväger. De ser ju också att lärarna helst vill ha molntjänster eftersom de anses bäst anpassade till skolarbetet.

– Molntjänsterna är smidiga och billiga och enligt rektorerna oftast bättre än alternativen, exempelvis kommunalt upphandlade lärplattformar. IT-avdelningarna har dessutom ett intresse av enhetlighet och kontroll, och ser därför, enligt studiens rektorer, ett problem i att skolorna använder molntjänster vilka de inte äger och inte kan kontrollera, avslutar Åke Grönlund.

Text Marie Leijon
marie.leijon(at)mah.se

Artikeln är författad av Nena Lim, Åke Grönlund och Annika Andersson och är publicerad i tidskriften ”Computers and Education”.

Artikeln Cloud computing: the beliefs and perceptions of Swedish school principalslänk till annan webbplats

Datainspektionens hecklista för hantering av personuppgifter i skolorlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 21 mars 2019