Rektors ledarskap avgörande för hållbart elevhälsoarbete

Vad gör skolor som lyckas etablera ett hållbart elevhälsoarbete? Ett av svaren handlar om att rektorer har kunskap om vad ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete innebär och som ledare tar ett helhetsgrepp om skolutvecklingen. Då kan de också hantera den stora utmaningen som framför allt handlar om bristande kontinuitet när det gäller personalsammansättningen.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Det är rektors ansvar att elevhälsoarbetet på skolan fungerar. Enligt skollagen ska alla grund- och gymnasieskolor bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete. Det ska finnas en samlad elevhälsa, med tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens. Ett problem har varit att många skolor närmast uteslutande arbetar med ett åtgärdande arbete, där elevhälsan endast tar hand om elever som fått problem i skolarbete. Det krävs därför en omställning, där rektor som ansvarig leder arbetet i riktning mot mer förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete.

I rapporten "Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete" studerar Ingrid Hylander och Pia Skott vad framgångsrika skolor gjort för att både utveckla och bibehålla ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det viktigaste visade sig vara att rektor förstått vad ett förebyggande och hälsofrämjande arbete kan inrymma och leder för att samordna aktiviteter i en sådan riktning.

Betydelsen av rektors egen synvända

Bakgrunden till studien var att Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder en kurs som rektorer kan gå med sina elevhälsoteam. Där fanns skolor som under kursen visade tecken på att ha kommit långt i sitt elevhälsoarbete. För att ta reda på vad det är dessa skolor gör intervjuades rektorer, lärare och elevhälsopersonal.

Studiens främsta resultat är att den stora skillnaden handlar om rektors egen förändringsresa och vad denna i sin tur kan möjliggöra i termer av handlingar. Förändringsresan inrymmer en synvända från att förstå elevhälsoarbetet som stödverksamhet till undervisningen, till att betrakta det som en del av kärnverksamheten. Det handlar både om det dagliga arbetet med elever i undervisning, för att minska att problem uppstår, men också om att genomföra insatser under annan tid som eleverna vistas på skolan. I undervisningen kan det handla om att verka för tillgänglighetsanpassning, på raster om att minska konflikter. Samtliga de intervjuade rektorerna uttryckte att detta var den stora skillnaden i deras arbete. De gick från att släcka bränder till att verka för att skolan ska ha ett bra bottenarbete.

Rektor som samordnare av utvecklingsarbetet

Även om samtliga rektorer hade förstått vad ett förebyggande och hälsofrämjande arbete kan handla om fanns det en skillnad mellan dem i hur väl de kunde omsätta sina insikter i handling. Det viktigaste de som kommit långt gjorde var att arbeta med samordning. De arbetade med samordning i olika dimensioner:

  • Samordning av ledarskapet för elevhälsoarbetet (att få fler att vara med och leda förändringsarbetet).
  • Samordning av skolans samtliga uppdrag (inte endast kunskapsuppdraget).
  • Tvärprofessionellt samarbete i möte mellan all personal på skolan.
  • Samordning mellan kvalitetsarbete och kapacitetsbyggande.
  • Samordning mellan skola och kommun/huvudman.

På de skolor som kommit långt beskriver rektorerna att de väver samman olika insatser till en helhet. De arbetar inte med en sak åt gången.

Rektor som ledare av elevhälsoteam och lärare

Medan rektorerna under kursens gång genomgick en synvända hade många elevhälsoteamsmedlemmar redan gjort denna tidigare. När rektor utvecklade sin förståelse för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete upplevde elevhälsoteamen att samarbetet fördjupades och att de kunde börja agera utifrån en ny samsyn på uppdraget. Genom att avsätta tid tillsammans kunde de definiera rollerna tydligare. Strukturer byggdes upp och de började tala samma språk. Elevhälsoteamen närmade sig lärarna genom strategier som tillgänglighet, tydliggörande och synliggörande. Det handlade om att finnas där för lärarna i deras dagliga arbete.

I de skolor som hade kommit långt i sitt arbete var det påtagligt att rektor, elevhälsoteam och lärare delade samma berättelse av arbetet. Både elevhälsoteam och lärare lyfte betydelsen av rektors tydliga ledarskap.

Betydelsen av kontinuitet, teamutveckling och samarbete

Medan vissa skolor lyckades utveckla sitt elevhälsoarbete var det andra skolor där arbetet av olika anledningar kommit av sig och stagnerat. Den huvudsakliga anledningen till detta var brist på kontinuitet. En viktig faktor handlade om kontinuitet gällande personal. Det är generellt stor personalomsättning på skolor, både på rektorspositionen och bland elevhälsoteammedlemmar. Om inte strukturerna hinner sätta sig och om en ny rektor inte är bärare av samma synsätt blir det svårt att bibehålla ett förebyggande och hälsofrämjande arbete.

En annan viktig faktor för att arbetet skulle kunna utvecklas var, enligt resultaten i rapporten, hur långt elevhälsan hade kommit i sitt teamutvecklingsarbete. Elevhälsoteamet måste ha hittat sina former, om de ska kunna ge det stöd som lärarna behöver för sitt omställningsarbete. Men det finns en risk att de arbetar för länge utan att involvera lärarna. Då kan det finnas en risk för ett gap mellan dem och lärarna. En tredje viktig faktor var därför hur väl skolorna lyckades etablera ett samarbete mellan elevhälsoteamet och lärarna och ytterligare en huruvida huvudmannen visade förståelse för skolornas elevhälsoarbete. I ett av fallen avbröts fungerande arbete på skolnivå genom omorganisationer på huvudmannanivå.

Ett synkroniserat elevhälsoarbete

I rapporten presenteras en ny modell där forskarna identifierar betydelsen av ett synkroniserat elevhälsoarbete. Genom rektorernas kunskaper om innebörden i förebyggande och hälsofrämjande arbete kan rektor genom samordning leda för ett hållbart elevhälsoarbete. I det ingår att leda teamutvecklingen inom elevhälsan och en samordnad arbetslagsutveckling på hela skolan. I relation till tidigare forskning betonar forskarna att rektorer inte kan tolka det pedagogiska ledarskapet allt för snävt utan se betydelsen av att väva samman skolans arbete till en helhet.

Text: Pia Skott

Källa:

Hylander, Ingrid & Skott, Pia. (2020): Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 12 oktober 2020