Relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling

Undervisningen måste röra sig mot utmanande lärpraktiker där eleverna utvecklar strategier för att lära. Inte att de ska utveckla någon sorts säkerhetszon där läraren har kontroll över arbetet. Det hävdar Åsa wedin i en studie över hur svenska som andraspråk utvecklas i ämnesundervisningen.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I skolan finns elever med svenska som andraspråk. De flesta av dem deltar i undervisning som inte sker på deras modersmål. I vissa skolor utgör dessa elever 90-100 procent av eleverna.

I den här artikeln beskriver Åsa Wedin en studie över hur svenska som andraspråk utvecklas i ämnesundervisningen. Hon har i sin studie fokuserat olika mönster för interaktion, ämneskunskaper och elevers engagemang i klassrummet. Hennes teoretiska utgångspunkt är sociokulturell vilket innebär att lärande är en social företeelse som sker i interaktion med andra människor. Med utgångspunkt i Lev Vygotskys Zone of Proximal Development (ZPD) och Halidays systemic functional linguistics (SFL) menar Wedin att lärande är beroende av support och stöd från läraren samt att språket är ett verktyg för att bygga och utveckla lärandet.

Relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling

Åsa Wedin har använt sig av observationer och intervjuer med lärare och elever samt elevtexter för att förstå relationen mellan klassrumsinteraktion, ämneskunskaper och elevers engagemang. Det övergripande syftet är att beskriva relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling bland elever med svenska som andraspråk. Det har hon gjort genom att följa två klasser i tre och ett halvt år under barnens tidigare skolår. Skolan ligger i ett område med många familjer som är i behov av stöd och med låg socioekonomisk bakgrund. Cirka 50 procent av eleverna har utländsk bakgrund i denna skola.

I artikeln återger Åsa Wedin fyra exempel som representerar varsin typ av interaktion och som var dominerande i de två klassrummen. Gemensamt för interaktionerna är

  • Avsaknad av klara beskrivningar för hur interaktionen ska gå till
  • Ämnesinnehåll
  • De medverkandes interaktionsmönster

Exemplen handlar om interaktioner mellan lärare och elever samt mellan elever. Det första samtalsexemplet ska handla om larver (årskurs 3) det andra om att läraren vill veta var eleverna befinner sig i läromedlet Pilen (årskurs 4), det tredje om termometerns funktion (årskurs 3)och det fjärde om ett gruppsamarbete där eleverna söker, läser och skriver fakta om Öland (årskurs 4).

Vad är då utmärkande för samtalen?


Om larver

Om Pilen

Om termometern

I grupparbetet om Öland

Lärarens roll

har fakta/leder

frågar

har fakta/leder

-----------

Flickors roll

svarar på tilltal

svarar ? har informationen

svarar på tilltal

söker, läser och skriver om Öland

Pojkars roll

har rätt att bryta in

-----

har rätt att bryta in

gör inget, ofokuserade

Språk

vardagligt

ska träna enkla grammatiska färdigheter

vardagligt

vardagligt

Ämnesspråk Ämneskunskaper

nej, ger endast larverna namn

nej

nej

vissa ämnesbegrepp förekommer

Generellt menar Åsa Wedin att:

  • Atmosfären i klassrummen är vänlig och varm, lärarna har ordet och uppmanar barnen att lyssna. Under lågstadiet har barnen, särskilt pojkarna, möjlighet att bryta in i lärarens samtal när de så önskar. I årskurs 4 uppmanar läraren eleverna att lyssna till instruktioner varvid pojkarna med svenska som modersmål omedelbart tappar fokus och därmed ignorerar läraren. Engagemanget bland eleverna är oftast lågt.
  • Förväntningarna på elevernas ämneskunskaper och möjligheter att utveckla så väl ämneskunskaper som ämnesspråk är låga.
  • Lärarna talar inte om begrepp och om språkets struktur.
  • Elever med annat förstaspråk får sällan möjlighet att använda det.

Vilka slutsatser drar Åsa Wedin?

De låga förväntningarna på eleverna gör att de inte fokuserar på arbetet utan stor del av tiden används till att kommentera kompisar samt att kasta sudd, pappersbollar, pennor och andra saker. Att lärare har låga förväntningar på elever, särskilt elever med annat modersmål än svenska framkom även i Joakim Lindgrens avhandling (2010), Spaces, Mobilities and Youth Biographies in the New Sweden. Åsa Wedin menar att undervisningen måste röra sig mot utmanande lärpraktiker där eleverna utvecklar strategier för att lära. Inte att de ska utveckla någon sorts säkerhetszon där läraren har kontroll över arbetet. I det sammanhanget hänvisar Åsa Wedin till Johnston and Hayes (2008) artikel (This is as good as it gets: Classroom lessons and learning in challenging circumstances. Australian Journal of Language and Literacy 31, No. 2: 109-117) som bland annat beskriver fyra typer av klassrumsaktiviteter från lärarens och elevens perspektiv. I det sammanhanget kan även Jim Cummins (2001) bok, Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society rekommenderas.

Vad måste lärarna utveckla?

Lärarna behöver utveckla ett mer reflektivt och kritiskt förhållningssätt till språkanvändning i klassrummet.

Artikeln A Restricted Curriculum for Second Language Learners--A Self-Fulfilling Teacher Strategy?länk till annan webbplats


Senast uppdaterad 01 oktober 2019