Sällsynt att EU integreras i undervisning om svensk politik
EU-undervisningen på högstadiet framställer ofta EU som ett utrikespolitiskt område. Detta skiljer sig tydligt från undervisning om politik på nationell nivå och kan få konsekvenser för elevernas uppfattning om vilket politiskt deltagande som är viktigt, enligt en licentiatavhandling av Peter Wall.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Med tanke på hur sammanlänkat EU är med det svenska politiska systemet är det teoretiskt rimligt att främst se EU som inrikespolitik medan tidigare forskning tyder på att EU istället ofta framställs som utrikespolitik. EU kan då beskrivas som odemokratiskt eftersom utrikespolitiska principer ofta begränsar det demokratiska inflytandet.
Om den utrikespolitiska dimensionen dominerar även i skolans EU-undervisning kommer politiskt deltagande riktat mot EU att framställas som till stor del meningslöst. Vi kan då låsa fast föreställningar om EU som odemokratiskt och vars politik medborgarna inte kan påverka. Detta är den problembild Peter Wall tar som utgångspunkt inför en undersökning av 17 högstadielärares beskrivningar av sin EU-undervisning.
Undervisning om EU och svensk politik
Intervjuerna med 17 lärare visar på en genomgående stor skillnad i hur undervisningen om EU ser ut jämfört med undervisningen om svensk politik. Undervisningen om EU sker i många olika sammanhang men har det gemensamt att den oftast är endimensionell genom att tämligen ensidigt fokusera på politiska rättsordningar, till exempel EU:s olika institutioner.
Undervisningen om svensk politik beskrivs av lärarna som flerdimensionell genom att den förutom politiska rättsordningar också innefattar processer och innehåll. Flera lärare påpekar EU:s stora betydelse för svensk politik men det är ändå sällsynt att EU-undervisningen integreras i undervisningen om svensk politik.
Även om det finns en ganska stor variation kring hur EU behandlas av de olika lärarna är ändå den sammantagna bedömningen enligt Wall tydlig: EU framställs generellt som ett utrikespolitiskt område där det demokratiska inflytandet automatiskt är begränsat.
Samhällskunskapsdidaktiska konsekvenser
Den betydelsefulla skillnad mellan undervisningen om EU respektive svensk politik som framkommer i Walls undersökning kan ges en värdemässig dimension. Uttalat eller ej av lärarna så ger ändå skillnaderna i undervisning antydningar om vilka politiska institutioner som är demokratiskt viktiga och möjliga som medborgare att påverka.
Detta är en viktig samhällskunskapsdidaktisk slutsats: att hur lärare undervisar om olika politikområden och olika delar av det politiska systemet visar på en uppfattning om vad som är viktigt i politik som man kanske inte riktigt avsett. I fallet med EU finns risken att eleverna inte får en kompetens att påverka politiken inom EU eftersom det framställs som odemokratiskt och omöjligt att påverka.
Möjligheter till förändring
I Walls analys av orsakerna till skillnaden i politikundervisningen finns också några möjliga lösningar. EU-ämnets komplexitet, elevers negativa grundinställning till EU och att inte knyta EU-undervisningen till skolans fostransmål om politiskt aktiva medborgare kan exempelvis motverkas genom ökad kunskap hos lärarna.
Text: Anders Broman
