Samhällsstödd utbildning kan ha effekt på politiskt deltagande

Samhällsstödd politisk utbildning för ungdomar utanför schemalagd skoltid kan ha effekt såväl för individens självuppfattning som för individens sociala och politiska deltagande. Men vilka metoder i den politiska utbildningen som ger vilka effekter är svårt att säga. Det visar en tysk undersökning.

Forskningen haft svårt att ge något tydligt svar på i vilken grad utbildning i politik från samhällets sida (demokratifostran, citizenship education) har någon effekt och hur länge effekten i så fall vara. Den viktigaste slutsatsen från den tyska studien är att överbryggandet mellan sociala och politiska aktiviteter och färdigheter måste ske kontinuerligt för att den politiska utbildningen ska vara verksam.

Tyskland – ett land med demokratifostran

Tyskland är på många sätt intressant när det gäller på vilket sätt ett samhälle kan satsa på utbildning av medborgare i kunskaper om och deltagande i politik för att gynna det demokratiska samhället och dess utveckling.

Det vi i Sverige ofta kallar för skolans fostransuppdrag eller för skolans demokratiuppdrag har i Tyskland allt sedan 2:a världskrigets slut haft en starkt framskriven roll. Det gäller  såväl  den tyska skolan i stort som den samhällskunskapsliknande undervisningen och mer specifik utbildning i och om politik.

Förutom den demokratifostran som har bedrivits och bedrivs i skolan har det tyska samhället också erbjudit specifika politiska ungdomsutbildningar. Dessa har genomförts i form av olika projekt där sociala aktiviteter och politiska diskussioner i seminarieform varit grunden i utbildningen. Denna ungdomsutbildning utanför skolsystemet har sedan 1945 haft samhällets uppbackning såväl ekonomiskt som organisatoriskt och är reglerat i en lag (KJHG 2014) tillsammans med övriga välfärdsfrågor som rör barn och ungdomar.

Under 1980- och 1990-talet hade den  samhällsstödda politiska utbildningen en försvagad ställning men i början av 2000-talet ökade åter intresset. Då främst med fokus kring integration och utbildning för ungdomar i socialt och ekonomiskt eftersatta områden och grupper. De olika projekten har ofta en stark social dimension som utgångspunkt med gemenskap och aktiviteter som känns roliga och meningsfulla i syfte att få ungdomarna att delta. Den politiska dimensionen tillkommer sedan med delmålen ”förmedla kunskap”, ”möjliggöra politiska ställningstaganden” och ”uppmuntra deltagande”.

Effekten av politisk utbildning

I en studie gjord för att studera effekterna av den samhällsstödda politiska utbildningen gjordes 23 individuella intervjuer samt fyra gruppintervjuer med sammanlagt 50 personer. Vid intervjutillfället var personerna mellan18-27 år och hade deltagit i utbildningen när de var mellan 14 och 18 år gamla. Utgångspunkten i studien vara att se om utbildningen gett någon reell effekt några år efter ungdomarna avslutat den genom att lyssna till deras berättelser

Vid intervjuerna urskiljs fyra kategorier för effekten av den politiska utbildningen för individernas fortsatta liv och tre kategorier för den funktion som utbildningen kan ha i relation till andra faktorer som familj och uppväxtmiljö. Först och främst är det viktigt att påpeka att faktorerna i flera avseenden är överlappande och att det inte går att urskilja några tydliga kausala samband (orsak-effekt).

Effektkategorier

1. Politiskt åtagande
2. Yrkesorientering
3. Upplysta politiska attityder
4. Handlingsinriktade egenskaper

Funktionskategorier:

1. Pådrivande för kommande engagemang
2. Stärkande och stödjande
3. Att visa andra och ta del av andras – vidga vyerna

Sammantaget kan vi se kategorierna som uttryck för något som möjliggör för individen att agera självständigt, effektivt och i interaktion med andra individer och med samhället. Men vilken väg det tar menar forskarna alltså till stor del är beroende av samspel med andra faktorer i individernas dåtid och i deras samtid. Faktorerna de urskilt, och i förlängningen politisk utbildning i sig, kan således ses som främjande för ett mångsidigt och effektivt deltagande. Några av de viktigaste främjande faktorerna menar de är:

1. Variera undervisningsmetoderna i den politiska utbildningen
2. De aktiva pedagogernas uppträdande i projekten och att politisera ungdomarnas erfarenheter
3. Att ungdomarna i projekten får erfarenhet av privata, offentliga och yrkesmässiga angelägenheter och sedan får möjlighet att resonera kring detta
4. Att ta utgångspunkt i ungdomarnas livsvärld och i  samtida samhällsfrågor.

Låt det sociala och politiska samverka

Avslutningsvis i artikeln menar forskarna att den allra viktigaste slutsatsen som följer av de främjande faktorerna är samspelet mellan sociala aktiviteter och politiska frågor. Dessa sociala aktiviteter blir en inkörsport för att delta, inte minst eftersom projekten numera främst inriktas på socialt eftersatta områden. För att det ska få den önskade effekten för individerna och samhället menar forskarna att det kontinuerligt måste ske en överföring från det sociala till det politiska såväl från det politiska till det sociala i de diskussioner och de aktiviteter som genomförs i den politiska utbildningen.

Text: Anders Broman

Källa:                                           

Political Youth Education in Germany. Länk till annan webbplats.