Träna tanken med geografi

I slutet på 1990-talet formade geografididaktikern David Leat och en grupp lärare och lärarutbildare i Newcastle undervisningsupplägg och studiematerial med lärarhandledningar under rubriken ”Thinking through Geography” som blivit en stor framgång i Storbritannien.

Syftet var att utnyttja olika strategier för lärande och hitta stimulerande och varierande sätt att lära ut geografi. Ansatsen har senare spritts till flera andra länder och har också tagits upp i andra ämnen.

Ska göra lektionerna mer intressanta

I Norge har denna undervisningsstrategi gått under namnet ”Tren Tanken”. Projektuppläggen såväl i England som på andra håll har också kopplats till forskning, läroplans- och kursutveckling samt lärarfortbildning.

De olika strategierna för lärande utvecklades för att göra lektioner och undervisning mera intressanta och varierande och samtidigt utveckla elevernas tänkande. Exempel på undervisningsstrategier som lyfts fram av Leat med kollegor är mysterier, levande diagram, klassifikationsövningar som ”udda ska bort”, story-telling och bildanalys. Strategierna kopplades ihop med specifika ämnesmoment eller teman i den engelska geografiläroplanen.

Alla strategierna är flexibla och anpassningsbara till olika sammanhang. Strategier genomförs som uppgifter eller uppdrag som skall utföras i grupp.

Elevuppgifter med uppdrag och mysterier

Ett antal strategiska exempel utarbetade för undervisning i geografi i högstadiet presenterades i publikationerna om ”Thinking through Geography”. Dessa exempel kretsar kring uppdrag som implicit behandlar olika centrala geografiska begrepp eller perspektiv.

Det kan handla om att lära om geografiska fenomen som jordbävningar, översvämningar, befolkningens flyttningsmönster eller konflikter om naturresurser genom ett undervisningsupplägg som är kopplat till lärandestrategierna. Strategierna har visat sig vara tydligt fruktbara för geografiundervisningen.

Ett exempel på ett mysterieuppdrag för högstadiets geografi är t.ex. att undersöka förklaringar till industriella förändringar i Södra Wales. Uppdraget ges i form av en berättelse om detta, som delats sönder i kortare meningar som delas ut som ett antal kort i ett kuvert.

På detta kuvert finns en nyckelfråga: “Why is Dai Williams involved in the building of a new Japanese restaurant in Bridgeend?” Korten ska göras till sekvenser med hjälp av att utnyttja sortering och klassificering av t.ex. lämpliga kategorier eller begrepp. Eleverna skall på detta sätt försöka förklara mysteriet och problemet genom att rekonstruera berättelsen.

Lärande i samspel med andra

Upplägget om att ”träna tanken” bygger på pedagogiska perspektiv om kommunikativt och kollektivt lärande (t.ex. Vygotsky och Brunner), vilka betonar att lärande först och främst sker i samspel med andra.

De använda undervisnings- och lärandestrategierna kan betecknas som metakognitiva. Det innebär att strategierna ska kopplas till ett reflekterande perspektiv på elevernas eget lärande, och göra synligt hur man kan tänka och tala om tänkande i förhållande till ämnet.

De generella undervisningsstrategierna knyts till valda ämnesteman med syfte att utveckla elevernas förmåga att problematisera och utveckla ämnesresonemang och analyser. Undervisningsupplägget utarbetas utifrån målet med undervisningen och styrs av läraren i form av en krävande förberedd uppgift eller uppdrag som löses i grupp. Uppgiften innehåller oftast öppna frågeställningar som behöver diskuteras i gruppen.

En särskilt betonad del i processen, som också lyfts fram som central i forskningen om ansatsen, är en utvärderande efterdiskussion, debriefing, med eleverna. Centrala frågeställningar kan här exempelvis vara: Vad lärde du dig på denna lektion? Hur tänkte du här? Vad gjorde läraren som hjälpte dig?

Träna tanken har vidareutvecklats i Norge

Lärarutbildarna Erik Lund och Ronald Nolet har vid Högskolen i Östfold arbetat med metakognitiva undervisningsstrategier i ett norskt sammanhang, främst historia och geografi. Här har de ytterligare utvecklat en repertoar av strategier tillsammans med lärare. Historikern Erik Lund har gett ut en handbok om ”tren-tanken strategier” kopplat till SO-området. De har också utvecklat forskning kring arbetssättet.

Nolet (2010) noterar att erfarenheter kring när och hur ofta dessa bör användas visar att variation i lärandet och undervisningen både med och utan metakognitiva undervisningsstrategier ger större effekt än upprepningar. Det är viktigt att läraren varierar sina metakognitiva undervisningsupplägg, som då visat sig ge tydligt positiva lärandeeffekter, men att dessa bör ses som komplement till annan undervisning.

Nolet bedömer att sådana träna-tanken upplägg vad gäller tidsanvändning inte bör överstiga 1/4 av geografiundervisningen. Han anknyter härigenom till den kritik som delvis framskymtar i brittisk geografididaktisk forskning om att arbetssättet kan bli ett självändamål, där stimulerande och roliga uppgifter blir viktigare än uppgifternas koppling till innehåll och lärandeobjekt. Här eftersträvas ett både-och perspektiv.

Nolet och Lund pekar på att det centrala är lärarens insikter i stadiets och elevernas behov av geografiska ämneskunskaper, och hur detta kan knytas till ett metakognitivt undervisningsupplägg.

Text Gabriel Bladh

Källor:

Leat, David (ed) (2001) Thinking through Geography. Second ed. Chris Kington Publishing, Cambridge.

Lund, Erik (2013) Tren tanken. Läringsstrategier I samfunnsfag. 2. Utgave. Aschehoug. Oslo,

Nichols, Adam & Kinninment, David (2001) More Thinking through Geography. Chris Kington Publishing, Cambridge.

Nolet, Ronald (2010) Perspektiver I geografiundervisning. Tren tanken med geografi. I Mikkelsen, Rolf & Jarle Saetre, Per ; Geografididaktikk for Klasserommet. 2. Utgave. Höyskoleforlaget. Oslo.