Undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt (inquiry-oriented approach) kan syfta till en bättre förståelse för hur vetenskaplig kunskap byggs upp. Jakob Gyllenpalm, Stockholms universitet, visar dock i sin avhandling att lärare sällan har det som målsättning när de använder undersökande aktiviteter.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Lärarna skiljer inte heller på undersökande verksamhet som en metod för undervisning respektive som ett arbetssätt inom vetenskapen. Det är denna hopslagning av betydelser som avhandlingens titel avser.

Avhandlingen baseras på data som samlats in genom intervjuer med aktiva lärare i år 7-9, samt fokusgrupper med lärarstudenter med inriktning både på grundskolan och gymnasiet. I båda fallen baserades samtalen kring exempel på material för undersökande aktiviteter, till exempel laborationshandledningar.

Eleverna rädda för hypoteser

Resultatet från intervjuerna visar att lärarna framförallt använde undersökande arbetssätt för att eleverna skulle utveckla sin begreppsliga kunskap inom naturvetenskap. Exempel på syften med aktiviteterna var att exemplifiera ett fenomen, att konkretisera något abstrakt, eller att skapa nyfikenhet.

Gyllenpalm identifierar vissa speciella ord (pivot terms), till exempel "hypotes" och "experiment", som har olika betydelser inom vetenskapligt arbete och undersökande verksamhet i skolan. Under intervjuerna använde lärarna orden för att beskriva ett pedagogiskt hjälpmedel för att eleverna ska lära sig ämneskunskaper, snarare än att beskriva vetenskapligt arbetssätt.

Fokusgrupperna användes sedan för att dels fördjupa förståelsen för hur dessa termer används, och dels titta på hur betydelsen som orden ges återskapas hos blivande lärare. Ett intressant fynd är att flera lärarstudenter påpekade att elever ofta uppvisar "hypotes-rädsla". Detta innebär att eleverna ogärna gör förutsägelser av resultatet av ett laborativt moment.

Medveten reflektion behövs

Lärarstudenternas diskussioner tyder på att sammanslagningen av olika betydelser hos ord som "hypotes" och "experiment" uppkommer redan under lärarutbildningen. Författaren menar att detta delvis kan vara en följd av att undersökande undervisningsmoment har sin grund i konstruktivismen. Till exempel får eleverna ofta presentera en hypotes i form av en förutsägelse om vad som ska hända i ett laborativt moment.

Den konstruktivistiska tanken med detta är att en felaktig förutsägelse kan leda till en kognitiv konflikt hos eleven. Detta gynnar lärandet eftersom eleven då måste förändra sina föreställningar för att förstå observationen. I lärarutbildningen särskiljs sedan inte begreppet hypotes i betydelsen förutsägelse från den betydelse ordet har i vetenskapligt arbete, trots att det finns viktiga skillnader. En felaktig förutsägelse kan leda till en för lärandet gynnsam kognitiv konflikt hos eleven. Denna betydelse av begreppet hypotes särskiljs inte från hur hypoteser används i vetenskapligt arbete.

Gyllenpalm poängterar att det krävs en medveten reflektion kring hur den undersökande verksamheten i skolan förhåller sig till vetenskapligt arbete om eleverna ska få möjlighet att lära sig om hur vetenskaplig kunskap byggs upp.

Avhandlingen Teachers' language of inquiry: the conflation between methods of teaching and scientific inquiry in science education.länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 22 mars 2019