Undervisning i lässtrategier gynnar flerspråkiga elevers läsutveckling

Att utveckla sina läsfärdigheter genom att medvetet och omedvetet använda olika lässtrategier är extra viktigt för elever som talar svenska som andraspråk. Det visas i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

För att kunna förstå och tolka en text behövs olika kunskaper; en god läsare ska inte bara kunna förstå alla ord, utan också kunna förstå textens kontext samt författarens syfte och budskap. Att kunna tolka både allmänna och ämnesspecifika texter djupgående och kritiskt är speciellt utmanande för elever som talar svenska som andraspråk. Dessa kunskaper går att lära sig och framför allt går det att lära ut dem. Anna Lindholm från Göteborgs universitet undersöker i sin aktuella avhandling, bestående av flera delstudier, vilka lässtrategier som är viktigast för flerspråkiga mellanstadieelever och på vilket sätt deras läsförståelse kan utvecklas.

Lässtrategier nödvändiga för elever

Hennes studier visar att flerspråkiga elever inte har några större svårigheter med att förstå enskilda ord. Det som är mer problematiskt är däremot att förstå texten som helhet. Att kunna använda sig av lässtrategier som hjälper läsaren att förstå och tolka innehållet är därför väsentligt. Det finns många olika lässtrategier, som exempelvis att läsa om det som är svårt att förstå, göra förutsägelser om vad texten handlar om, använda bakgrundskunskaper för att tolka texten, reda ut oklarheter med någon annan elev/lärare osv.

I avhandlingen kommer Anna Lindholm till slutsatsen att för att vara framgångsrika läsare behöver elever en omfattande repertoar av lässtrategier, samt kunskaper om hur och när olika strategier ska användas. En skönlitterär text kan t.ex. inte läsas på samma sätt som en facktext. Vidare menar hon att språkundervisning ska hjälpa elever att utveckla lässtrategier så att de inte bara medvetet ska kunna redogöra för olika lässtrategier utan att de helst ska kunna använda dem automatiskt medan de läser.

Lärare och elever föredrar olika lässtrategier

Anna Lindholm har intervjuat både lärare och elever för att ta reda på vad de tycker om olika lässtrategier. Lärarna menar att explicit undervisning i lässtrategier genom strukturerad och målmedveten framställning påverkar elevers läsutveckling positivt. Många betonar också att strategierna behöver repeteras och att tidsaspekten därför är särskilt viktig.

Strategier som lämpar sig bäst för flerspråkiga mellanstadieelever är enligt lärarna att göra förutsägelser och reda ut oklarheter i texten, medan att ställa frågor om texten är den svåraste strategin som endast de mest avancerade eleverna klarar. Eleverna uppger däremot själva att de mest använder sig av strategier som att läsa om texten eller delar av texten, använda sina bakgrundskunskaper och använda språkliga eller textuella ledtrådar i texten.

Vissa lässtrategier lämpar sig för alla typer av texter, medan vissa är ämnesspecifika och handlar om att förstå ämnets terminologi och vetenskapliga bakgrund, kritiskt kunna granska det specifika innehållet osv. Därför fokuserar en av delstudierna i avhandlingen på lässtrategier inom tre olika ämnen – biologi, religion och svenska som andraspråk. Lektioner inom de här tre ämnena observerades för att se om val av lässtrategier berodde på ämne. Studien visar att det inte finns några sådana skillnader i strategianvändningen på mellanstadiet, utan undervisningen fokuserar i stället på allmänna lässtrategier för att stärka och utveckla elevernas generella läsvanor och språkfärdigheterna. Antagligen används ämnesspecifika strategier mer i de högre skolåren, då ämnena blir alltmer specialiserade.

Elevers kunskaper om lässtrategier varierar

I vilken utsträckning elever behärskar och använder olika lässtrategier varierar väldigt mycket från individ till individ. I en delstudie mättes elevernas läsförståelse under en tvåårsperiod (i början och i slutet av årskurs 5 och i slutet av årskurs 6) för att få en bild av deras framsteg. Resultaten jämfördes sedan med vad de själva påstod om sina läsfärdigheter. Resultaten visar att det finns ett klart samband mellan elevernas resultat och deras självrapporterade strategianvändning, där goda läsare rapporterar en högre användning av lässtrategier. Men trots det här tydliga sambandet finns det många undantag; vissa elever är medvetna om olika lässtrategier men har svårt att applicera dem vid läsningen. Det finns även motsatta exempel på elever som är goda läsare trots att de inte kan redogöra för någon lässtrategi.

Flickor bäst på läsförståelse

I samma delstudie togs särskild hänsyn till två faktorer – elevernas kön och migrationsbakgrund. Resultatet visar att elevernas användning av lässtrategier tydligt ökar både efter årskurs 5 och 6, dock en aning mindre under årskurs 6. Vid samtliga testtillfällen var flickornas resultat bättre, vilket Anna Lindholm menar även stämmer överens med andra liknande studier. Det finns också ett tydligt samband mellan läsprestation och självrapporterad strategianvändning, dock gäller detta sambandet – intressant nog – pojkar i högre grad än flickor. En möjlig förklaring kan vara att flickor överskattar sin användning av läsförståelsestrategier eller att de använder strategier utan att rapportera det.

När det gäller läsprestation och migrationsbakgrund finns det ingen signifikant skillnad mellan första generationens invandrare (elever som själva är födda utomlands) och andra generationens invandrare (elever vars föräldrar är födda utomlands). Anna Lindholm understryker dock att resultaten kan bero på stor varians inom grupperna och ett begränsat urval (62 elever), och hänvisar till andra svenska studier och rapporter som tyder på att infödda elever presterar bättre än elever med utländsk bakgrund. Som möjliga orsaker anges bostads- och skolsegregation samt att den språkliga mångfalden inte tillräckligt används som resurs i svenska skolor.

Framgångsrika läsare använder fler lässtrategier

Sammantaget visar Anna Lindholm i sin avhandling ett tydligt samband mellan framgångsrik lässtrategianvändning och bra läsförståelse. Goda läsare har dessutom en stor och varierad repertoar av strategier, som de effektivt använder. Mindre framgångsrika läsare utnyttjar däremot färre strategier och har sämre läsförståelse.

Undervisningen kan hjälpa elever att utveckla den nödvändiga lässtrategirepertoaren, eftersom mellanstadieelever kommer att mötas av ämnestexter av olika slag och i olika stilar under sin fortsatta skolgång. Detta är särskilt väsentligt för elever med utländsk bakgrund som samtidigt håller på att lära sig själva språket.

Text: Goran Maljan

Mer om Goran Maljanlänk till annan webbplats

Avhandlingen Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadietlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 09 oktober 2019