Vad påverkar studieframgång i ämnet samhällskunskap?
Elever som upplever att ämnet samhällskunskap är viktigt för hur de själva kan påverka samhället tenderar att anstränga sig mer än andra elever. Något som också har betydelse för elevernas ansträngningar är tilliten till de egna kunskaperna i ämnet.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Utifrån detta kan undervisningen utformas så att eleverna blir bättre förberedda för att delta i samhällslivet på ett mer kvalificerat sätt. Detta menar forskarna Hesby Mathé och Elstad utifrån en studie av 264 norska gymnasieelever.
Skolan ska förbereda eleverna för att kunna delta i samhällslivet. Detta gäller deras kommande liv som vuxna, men det handlar också om att kunna delta i och påverka samhället i den ålder och situation de befinner sig i. Olika typer av kunskaper och egenskaper tycks vara viktiga för elevens förmåga att delta i samhället. I skollag, läroplaner och kursplaner nämns bland annat kunskaper om politiska institutioner, förmåga att analysera och förstå samhällsfenomen och förmåga att uttrycka sig i tal och skrift.
I forskningen sammanfattas ofta målet med sådana kunskaper och egenskaper genom begreppet kvalificerat deltagande. Målet här är att individen ska veta hur den ska delta i politiska eller andra sammanhang på ett sätt som kan påverka och få betydelse. I vilken grad skolan lyckas förbereda eleverna för detta har i forskningen oftast mätts genom att studera resultat i form av elevernas kunskaper och förmågor.
I ICCS International Civic and Citizenship Education Study har svenska 14-åringar visat sig ha goda kunskaper om politik och demokrati. Den senaste undersökningen från 2016 visar också en förbättring av den genomsnittliga kunskapen jämfört med undersökningen 2009. I Sverige är dock skillnaderna stora mellan de elever som har hög respektive låg kunskapsnivå.
Elevers ansträngning kan vara särskilt viktig i samhällskunskap
En norsk undersökning har istället för elevresultat undersökt elevernas ansträngning i ämnet samhällskunskap och vilka faktorer som kan bidra till graden av ansträngning. För att förstå undersökningens resultat är det viktigt att känna till några saker om hur ämnet samhällskunskap ser ut i Norge.
I den norska grundskolan ingår samhällskunskap samfunnskunnskap som en av tre delar i skolämnet samhällsvetenskap samfunnsfag tillsammans med geografi och historia. På gymnasiet är samhällskunskap ett eget ämne med tydlig koppling till akademiska vetenskapsområden som socialantropologi, sociologi och statsvetenskap.
Demokrati- och medborgarskap finns som ett genomgående tema för alla ämnen, men samhällskunskap har en specifik roll, dels för kunskaper om strukturer, politik och demokrati, dels för att stimulera elevernas vilja och förmåga att resonera kring samhällets problem och möjligheter. Eftersom samhällskunskap har en särskild roll för kunskaper om och i demokrati kan det ur ett medborgarskapsperspektiv ses som särskilt viktigt att elever anstränger sig i detta ämne.
Faktorer som kan uppmuntra elevers ansträngning
Den norska undersökningen av Hesby Mathé och Elstad tar sin utgångspunkt i att den ansträngning som eleven lägger ner på ett ämne eller ett område på många sätt kan vara viktig för den långsiktiga effekt som ämnet och undervisningen ger. Individen är aktiv i sitt eget lärande och även om det finns många andra faktorer som påverkar sambandet mellan elevens ansträngning och utfall är själva ansträngningen en faktor som kan ha stor betydelse enligt Hesby Mathé och Elstad.
Undersökningen gjordes på 11 skolor med sammanlagt 264 elever i östra Norge. Elevernas ansträngning i samhällskunskap undersöktes genom frågor om hur mycket de förberedde sig och hur stor deras insats var under själva lektionerna.
Enligt undersökningen finns det två faktorer som har särskilt stor betydelse för hur mycket eleverna anstränger sig. Dessa är: a) Elevernas uppfattning om ämnets betydelse för deras demokratiska medborgarskap. Flera av enkätfrågorna i den här faktorn fokuserar på hur användbart ämnet är för eleverna i deras nuvarande situation. b) Elevernas självtillit och självrapporterade förmåga i samhällskunskap.
Hesby Mathé och Elstad betonar att sambanden mycket väl kan vara ömsesidiga och förstärkande. Det är exempelvis troligt att elevernas tillit till sin egen förmåga och deras upplevelse av ämnet som viktigt ökar ju mer de anstränger sig. Här menar Hesby Mathé och Elstad att mer forskning behövs.
Råd för gynnsam undervisning
Även om man inte kan uttala sig säkert om sambanden mellan olika faktorer menar forskarna att det går att dra några viktiga ämnesdidaktiska slutsatser av studiens resultat:
- En undervisning där sambanden mellan elevernas ansträngning och deras framsteg blir tydliga kan öka deras självtillit i ämnet. Detta kan också öka chansen att de anstränger sig mer.
- Att knyta undervisningen till elevernas egen livsvärld ökar möjligheterna för att ämnet ska upplevas som viktigt för deras demokratiska medborgarskap. Detta kan i sin tur kan leda till att de anstränger sig mer.
- Att en del elever upplever vissa delar av ämnet samhällskunskap som ointressanta är svårt att undvika. Den kanske största utmaningen i ämnet blir därför att skapa en välavvägd blandning, dels av aspekter som kan upplevas som tråkiga, dels av perspektiv som upplevs som angelägna och intressanta.
Text: Anders Broman
Källor:
Nora E. Hesby Mathé & Eyvind Elstad: ”Exploring students´ effort in social studies”. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education 2020:1
Länk till annan webbplats.