Vad ska vara i fokus i medborgarutbildningen?

Skolans roll för att kunna agera i samhället och för att kunna resonera kring rätt och fel i agerandet är en viktig del av forskningen kring demokratiskt medborgarskap. Englands återgång till ett ensidigt fokus på individens etik i sin medborgarutbildning är problematisk enligt en artikel av Ben Kisby.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Det beror på att strukturella faktorer helt blundas för i den nuvarande policyn och utvecklandet av kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna agera i samhället sätts åt sidan.

Medborgarutbildning i den svenska skolans styrdokument

I den svenska diskussionen om utbildning för ett demokratiskt medborgarskap har utvecklingen av elevernas kunskaper och färdigheter i relation till samhällsdeltagande länge varit i fokus. Detta gäller både för forskningen och för skrivningar i styrdokument. I läroplanen för gymnasieskolan 2011 lyfts det fram att de kunskaper och förmågor som skolan ska utveckla både är riktade till individens och samhällets utveckling:

Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling (Gy 2011, Kap 1. Skolans värdegrund och uppgifter ”Skolans uppdrag”).

Liknande formuleringar om elevernas förmågor som sätts i relation till samhälleliga institutioners funktion och utveckling finns på flera håll i läroplanen. Utvecklingen av elevernas karaktär och därmed också elevernas personliga etik finns också med men är inte lika frekvent förekommande. Det tydligaste exemplet gällande etik finns i läroplanens inledande kapitel där det nämns som ett av flera viktiga perspektiv:

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Därför ska undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden (LGY 2011, Kap 1. Skolans värdegrund och uppgifter ”Skolans uppdrag”).

a ställningstaganden (LGY 2011, Kap 1. Skolans värdegrund och uppgifter ”Skolans uppdrag”).

Ska samhället, individen eller båda vara i fokus?

I den internationella forskningen brukar det ibland skiljas på ”citizenship education” (härefter ”medborgarskapsutbildning”) och ”character education” (härefter ”etikutbildning”) när det gäller skolornas roll i medborgarutbildning. Skillnaderna är inte alltid helt tydliga men utgångspunkten är att värdediskussioner alltid relateras till samhället i medborgarskapsutbildning medan den personliga etiken och moralen är i fokus i etikutbildning. I ett temanummer av Journal of Social Science Education (JSSE) diskuteras utgångspunkterna för de två typerna av medborgarutbildning och i ett antal artiklar ges sedan exempel från olika länder. I temanumrets introducerande artikel visar Davies, Grammes & Kuno på likheten i målet att bidra till goda medborgare och skillnaden i fokusering på samhällsrelation eller personlig etik. De menar också att de två skolbildningarna kan lära av varandra, inte minst när de sätts in i olika kontexter.

Det engelska exemplet – en återgång till etikutbildning

I en av temanumrets artiklar skriven av Ben Kisby beskrivs och analyseras England som ett exempel. England är intressant eftersom de länge hade ett klart fokus på etikutbildning. New Labour införde under sin regeringstid i början på 2000-talet ett närmande till medborgarskapsutbildning där kunskaper och färdigheter relateras till samhället. Debatt och policygenomförande har dock de senaste åren åter fokuserat på individens etiska och moraliska ställningstagande. Kisby menar att etikutbildning i den engelska skolan, och generellt, skulle kunna fungera som ett bra inslag i medborgarutbildningen där eleverna får insikt i och möjlighet att praktisera tankar och agerande i moraliska frågor. Kisby är dock tydlig medatt detta ska ses som ett komplement till medborgarskapsutbildningens fokus på kunskaper och färdigheter för att kunna förstå och agera i samhället. Kunskaper och färdigheter räcker inte, individen behöver också ha vissa attityder och förhållningssätt som gör det möjligt och sannolikt att hen vill använda sina förmågor ett aktivt samhällsdeltagande. Här skulle alltså medborgarskapsutbildningen och etikutbildningen förstärka varandra menar Kisby.

Den stora svagheten i den nuvarande policyn i England är dock enligt Kisby att etikutbildningen ses som ett sätt att göra den enskilde individen framgångsrik. Fokus ligger nu på att göra individen moraliskt stark och där det sedan är upp till individen att använda sin goda moral till att bli framgångsrik. Att så helt blunda för strukturella faktorer i frågan om aktivt medborgarskap menar han är farligt. Kisby avslutar artikeln med att återkoppla till Aristoteles. Även om Aristoteles lyfter fram dygden och moralen hos individen som central så menar han också att det är först i ett politiskt samspel med övriga samhällsmedborgare som individen mår bra och utnyttjar sin fulla kapacitet. Aristoteles kan därför bäst relateras till medborgarskapsutbildning avslutar Kisby.

Sverige – medborgarskapsfokus med kritik för svag etikdel

Om jag nu ska försöka återgå till diskussionen om medborgarutbildning i den svenska skolan menar jag att det är tydligt att vår tradition och nuvarande styrdokument till övervägande del hör hemma i den vetenskapliga om medborgarskapsutbildning. De två exemplen från läroplanen i inledningen styrker detta. Men det är också så att det i debatten (särskilt den politiska) förts fram att fokuseringen på kunskaper och färdigheter i medborgarskapsutbildningen gör undervisningen om normer och värden för relativistisk. Att hålla fast vid medborgarskapsutbildningens fokus men att låna in systematiska och praktiserande moraliska diskussioner från etikutbildningen skulle i så fall vara vägen att gå om vi ska följa Kisbys rekommendation.

Text: Anders Broman

Artikeln Citizenship Education and Character Educationlänk till annan webbplats

Artikeln Politics is ethics done in public: Exploring Linkages and Disjunctions between Citizenship Education and Character Education in Englandlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 10 december 2019