Variationsrik undervisning utvecklar kritiskt tänkande

Samhällskunskapsundervisning kan användas för att utveckla den typ av kritiskt tänkande som skolans styrdokument föreskriver. Att variera texterna som eleverna läser och själva producerar i ett aktuellt undervisningsmoment och att synliggöra de kvalitativa skillnaderna mellan dem.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande, det är tydligt framskrivet som mål i hela det svenska skolsystemet. Ett kritiskt tänkande som kan ses som själva grundbulten i enfungerande och utvecklande demokrati.

Men vi vet tämligen lite om hur undervisning i kritiskt tänkande går till i den svenska skolan och vi vet ännu mindre om hur det kritiska tänkandet ser ut hos elever och hur detta kan utvecklas i en kvalitativt positiv riktning. Detta är utgångspunkten för Kristoffer Larsson när han i sin avhandling Kritiskt tänkande i grundskolans samhällskunskap undersöker hur kritiskt tänkande ser ut och utvecklas hos 19 elever i årskurs 9 i ämnet samhällskunskap. Kritiskt tänkande i samhällskunskap definieras som att ”göra rimliga tolkningar, bedömningar och reflektioner i förhållande till innehåll inom ämnet samhällskunskap och utifrån dessa dra rimliga slutsatser.”

Analys av uppgifter om syn på rättvisa

De 19 eleverna har gjort fyra uppgifter i relation till en text om rättvisa där bland annat demokratiteoretiker som Rawls och Nozicks syn på ett rättvist samhälle diskuteras. Uppgifterna var konstruerade så att såväl ett manifesterat kritiskt tänkande i sig som tankeprocessen som leder fram till det kritiska tänkandet ska synliggöras i deras svar. Med en fenomenografiskt inriktad metod har Larsson sedan i elevsvaren analyserat det som i studien betecknas som elevernas ”erfaranden” av uppgifterna.

Eleverna uppvisade olika grader av komplexitet i sitt erfarande av uppgifterna, vilket Larsson också överför till att visa på kvalitativa skillnader i kritiskt tänkande. I en av uppgifterna gällde det att granska och värdera Robert Nozicks syn på rättvisa och hans argument för sin syn.

I erfarande A som innebär det mest utvecklade kritiska tänkandet resonerar eleven kring olika konsekvenser av Nozicks principer och urskiljer även en inre motsättning i Nozicks argumentation. I erfarande C som visar ett mellanläge av kritiskt tänkande gör eleverna en uppföljning av någon av Nozicks ståndpunkter och diskuterar dess möjliga konsekvenser. Det minst komplexa kritiska tänkandet visar eleverna som placeras i erfarande E vilket för denna uppgift innebar att redogöra för några av Nozicks ståndpunkter.

Uppgifternas utformning är viktig

Liknande kategoriseringar kunde göras för samtliga uppgifter. Larssons studie visar att elever varierar i grad och komplexitet av kritiskt tänkande. Variationen finns både mellan olika elever och mellan enskilda elevers svar på olika uppgifter.

En viktig slutsats är enligt Larsson att uppgifternas utformning i sig är viktigt för att det kritiska tänkandet ska kunna manifesteras och utvecklas. Inte minst är undervisning och övningar där eleverna får möjlighet att se olika grader av komplexitet och själva stimuleras att uttrycka sig i mer utvecklat och strukturerat kritiskt tänkande viktigt.

Larsson har utifrån sin analys ett antal förslag på hur undervisning kan utformas som utvecklar elevernas kritiska tänkande. Om t.ex. Centerpartiets ståndpunkt i en viss fråga ska studeras i undervisningen är Larssons råd kring ”granskning” att eleverna får möjlighet att läsa en text som redogör för partiets ståndpunkt och en text som granskar samma partis åsikt. Genom att eleverna får beskriva och använda skillnaden mellan att redogöra och att granska ska de få ett verktyg att använda i sitt kritiska tänkande.

Att i undervisningen synliggöra skillnader mellan olika kvaliteter i analyser återkommer i Larssons vidare förslag på undervisning som bidrar till ett starkare kritiskt tänkande hos eleverna. Att variera kvaliteter i texter och analyser som eleverna läser och sedan använder på olika sätt samt att synliggöra skillnaderna i kvaliteter verkar vara det viktigaste rådet som Kristoffer Larsson ger utifrån sin undersökning till samhällskunskapsundervisning för kritiskt tänkande.

Text: Anders Broman

Avhandligen Kritiskt tänkande i grundskolans samhällskunskap. En fenomenografisk studie om manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskap hos elever i årskurs 9länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 25 mars 2019