Varken kollegialt lärande eller fortbildning kan stå på egna ben

Skolledare tenderar att betona kollegialt lärande starkare än formell fortbildning i sina strategier för att stödja lärares professionella utveckling. Det här visar flera aktuella studier. Men det kollegiala lärandet behöver kompletteras och berikas med kunskap från formell fortbildning. Därför bör skolledare integrera båda dessa aspekter.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Lärares kompetens och professionella utveckling har stor betydelse för såväl elevers skolresultat som hela skolors lärande och utveckling. Skolledares ledarskap i sin tur spelar en avgörande roll för lärares kompetensutveckling, men vilka strategier skolledare faktiskt använder sig av, och hur strategierna tar sig uttryck i praktiken, är relativt outforskat.

Just denna fråga – skolledares roll i lärares kompetensutveckling – var ett tema vid en internationell konferens om pedagogisk forskning (AERA) i New York i april 2018. Flera studier fokuserade på skolledares strategier för att främja lärares professionella utveckling. Intresset för temat var stort, inte minst mot bakgrund av den starka betoning som idag finns på skolledaren som ansvarig för såväl elevers som lärares lärande.

Från individuella till kollektiva lärstrategier

På konferensen presenterade Wouter Schenke från Kohnstamm Institute i Nederländerna en studie av hur skolledare arbetar för utveckla lärarnas arbetssätt . I studien undersöktes 19 skolor och forskarna såg att skolledarnas strategier kunde delas upp i två spår. Det ena spåret innebar att skolledarna föredrog småskaliga och praktiknära forskningsprojekt som lärarna själva utförde bland sina elever. Syftet var att lärarna ska förstå sin praktik bättre och därmed utveckla sin egen kompetens.

Det andra spåret innebar att skolledarna organiserade möten där externa forskare presenterade sina forskningsresultat. Lärarna fick sedan kollegialt diskutera och reflektera kring vad resultaten betydde för deras gemensamma undervisning. Syftet med detta var att främja ett kollektivt lärande, dvs. ett lärande som resulterar i gemensamma handlingsmönster (se Larsson, 2018).

Vilken effekt de olika strategierna har på elevernas lärande framgår inte. Studien lyfter snarare fram det faktum att vissa skolledares strategier för lärares professionella utveckling lägger störst vikt vid individutveckling, medan andra mer fokuserar på att främja ett kollektivt, gemensamt lärande. Detta kan vi känna igen från svenska förhållanden. Exempelvis fann Pär Larsson och Johan Berglund i en studie av svenska kommuners skolutvecklingsaktiviteter från 2006 två grundläggande idéer om hur skolutveckling bäst går till – via individuell fortbildning eller kollektiv verksamhetsutveckling. Denna spänning finns än i dag men allt oftare betonas den organisatoriska eller kollektiva aspekten som viktig för lärares professionella utveckling.

Erfarenhetsbaserat lärande behöver input

Ett gemensamt kollegialt lärande anses inrymma en potential till professionell utveckling som inte individuell fortbildning kan ge. En anledning till detta är att de erfarenheter, lärdomar och kunskaper som en person har inte enkelt låter sig förmedlas i ord, manualer eller formell utbildning. Denna ”tysta” kunskap synliggörs först i medarbetarnas handlingar och sociala interaktioner, vilket är ytterligare ett skäl till att kollektiva lärstrategier lyfts fram så starkt. Exempelvis menar Ulf Blossing och Sigrun Ertesvåg att en individfokuserad utvecklingsstrategi är ett reellt hinder för organisationen som helhet att utvecklas.

Men även den här typen av erfarenhetsbaserat lärande har kritiserats av bland andra Pär Larsson och Jan Löwstedt. Genom bristen på teoretisk input riskerar lärandet att inte leda till nytänkande, och snarare bli ett konserveringsmedel än en förändringskraft, om det inte berikas med begreppslig och teoretisk förståelse.

Från externa kurser till intern lärmiljö

Vid konferensen presenterade Lisa Gaikhorst med kollegor en annan nederländsk studie där 20 skolledare intervjuades om hur de arbetar för att skapa goda förutsättningar för lärares professionella utveckling. Skolledarna lyfter fram faktorer som att avsätta tid, påverka deltagarnas inställning till lärande, främja samarbete och ett öppet arbetsklimat. Man betonar således betydelsen av interna aktiviteter för att stimulera en intern lärmiljö genom kollegialt erfarenhetsutbyte. Ett argument för detta är att studier pekar på att mer traditionella och formella fortbildningsinsatser inte alltid har så stor påverkan på lärares faktiska arbete med eleverna. På samma sätt kritiserar Helen Timperley hur den professionella utvecklingen ofta har bedrivits. Hon menar att traditionell kompetensutveckling för skolans personal har inneburit ett lärande i en extern miljö frikopplad från elevsammanhanget.

Vissa forskare tycker sig därför se en förskjutning i strategierna för lärares professionella utveckling från externt arrangerade läraktiviteter, till en starkare betoning på att utveckla interna och mer informella lärmiljöer. Ett exempel på detta är det stora intresse som idag finns för att skapa förutsättningar för så kallat kollegialt lärande. OECD menar i en rapport från 2016 att en av de viktigaste uppgifterna för skolledare under de senaste åren har blivit att internt i verksamheten skapa förutsättningar för lärares kollegiala lärande. Ett annat exempel är dagens starka intresse för begreppet ”professional learning communities” som just riktar fokus på hur den interna lärmiljön kan utformas för att främja lärares professionella utveckling.

Behov av att integrera båda formerna

Sammanfattningsvis tycks det finnas en förskjutning när det gäller strategier för lärares professionella utveckling. Utvecklingen går från individuella och externa fortbildningsinsatser, mot en ökad betoning av den interna lärmiljöns betydelse i form av kollegiala relationer och erfarenhetsbaserat lärande. Men finns flera aspekter att ta hänsyn till.

Slutsatsen är att varken strategier för att främja ett internt erfarenhetsbaserat och kollegialt lärande, eller externa formella fortbildningssatsningar, kan stå på egna ben. Snarare finns ett ömsesidigt beroende och ett behov av att integrera formell utbildning och informellt lärande. Den kunskap som utvecklas informellt i kollegiala samtal behöver kompletteras och berikas med kunskap från formell fortbildning, samtidigt som kunskapen från den traditionella utbildningen får betydelse först när det finns organisatoriska förutsättningar för ett informellt lärande. Slutsatsen tycks således vara att skolledare behöver beakta, men också integrera, båda dessa aspekter i sin strategi för att utveckla lärares professionella lärande.

Text: Pär Larsson

Referenser

Blossing, U. & Ertesvåg, S. (2011) An individual learning belief and its impact on schools´ improvement work – An Individual versus a Social Learning perspective. Education Inquiry, 2(1), 153-171.

Gaikhorst, L., Marz, V., du Pre, R. & Geijsel, F. (2018) Organizational conditions for teacher professional development: school principals’ beliefs and practices. Konferensartikel presenterad vid AERA-konferens, New York, April 2018.

Larsson, P. (2018) Kollegialt lärande och konsten att navigera bland begrepp. I: Rönnström, N. & Johansson, O. (Red.) Att leda skolor med stöd i forskning – exempel, analyser och utmaningar. Stockholm: Natur och kultur.

Larsson, P. & Berglund, J. (2006) Attraktivt för vem? Fyra kommuners initiativ för att skapa en attraktiv skola. Arbetslivsrapport nr 2006:28. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Larsson, P. & Löwstedt, J. (2014) Strategier och förändringsmyter. Ett organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. Lund: Studentlitteratur.

OECD (2016) What makes a school a learning organization? Education Working Paper, no 137.

Schenke, W., Geijsel, F., Van Driel, J. & Volman, M. (2018) The strategic role of school leaders in embedding inquiry-based working in the school organization. Konferensartikel presenterad vid AERA-konferens, New York, April 2018.

Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.

Withworth, B.A. & Chiu, J.L. (2015) Professional development and teacher change: The missing link. Journal of Science Teacher Education. March 2015.

Senast uppdaterad 25 mars 2019