PISA-resultaten är tillförlitliga visar OECD:s rapport
OECD:s granskning visar att Sveriges resultat i PISA 2018 är tillförlitliga. OECD slår också fast att Skolverket har följt OECD:s regelverk och genomfört undersökningen enligt riktlinjerna.
- Det är bra att OECD nu har gjort den här granskningen, eftersom frågor har väckts som skapat viss misstro mot de svenska resultaten i PISA 2018. Det är därför av stor betydelse att OECD:s granskning visar att Skolverket har genomfört studien på ett korrekt sätt och att de resultat vi har presenterat är tillförlitliga, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
OECD gör urvalet av skolor
Det är OECD som gör ett slumpmässigt urval av vilka skolor som ska delta. Därefter väljs ett visst antal elever slumpmässigt ut på varje skola. Det är sedan skolsamordnaren, vanligtvis rektorn eller en lärare på den deltagande skolan, som utifrån OECD:s regelverk bedömer om någon eller några elever ska exkluderas från provet. OECD ansvarar för resultatsammanställningen. Skolverket ansvarar för att utbilda de skolsamordnare som finns på deltagande skolor och stödja dem i att studien genomförs på ett korrekt sätt.
Granskningsrapporten visar att Skolverket genomfört PISA-studien i Sverige enligt de instruktioner och anvisningar som OECD slagit fast och som gäller för samtliga deltagande länder.
De svenska resultaten är tillförlitliga
OECD har granskat Sveriges data igen och kommit fram till att de svenska resultaten är tillförlitliga.
- PISA är en viktig undersökning som syftar till att mäta hur väl ett lands utbildningssystem fungerar och elevernas kunskapsutveckling över tid. OECD:s granskning bekräftar att PISA 2018 ger en korrekt bild av svenska elevers kunskapsutveckling, säger Peter Fredriksson.
Exkluderingar på en rimlig nivå
Eftersom PISA-studien baseras på ett slumpmässigt representativt urval av 15-åriga elever i den svenska skolan kommer det alltid att finnas en viss osäkerhet i såväl resultaten som andelen utlandsfödda elever.
OECD kan dock göra beräkningar och skattningar av hur många som potentiellt skulle kunna ha exkluderats. OECD har i sin granskning kommit fram till att antalet elever som exkluderades i Sverige är på en rimlig nivå, givet det stora antal nyanlända som kom till Sverige åren innan PISA 2018.
OECD:s skattning visar att det kan finnas en exkludering på 1,6 procentenheter som eventuellt inte kan förklaras av språkbrister. OECD utgår från det viktade antalet elever i sina beräkningar, vilket inte ska sammanblandas med det faktiska antalet elever som exkluderades eller som skrev PISA-provet. Det viktade antalet elever motsvarar antalet elever om alla Sveriges 15-åringar skulle deltagit i PISA och bygger på de ca 5 400 elever som faktiskt deltog. Detta innebär att det viktade antalet på 1 500 elever (eller 1,6 procent) i praktiken motsvarar ungefär 85 elever i själva urvalet.
OECD:s bedömning är att den exkludering som inte med säkerhet kan kopplas till språkbrister, 1,6 procentenheter, inte på något avgörande sätt äventyrar bilden av svenska elevers kunskapsutveckling.
OECD:s omräkning av resultatet
OECD har i en fotnot räknat ut hur det svenska resultatet skulle ha kunnat se ut om färre elever hade exkluderats i undersökningen. OECD kommer i den beräkningen fram till att Sveriges resultat skulle vara 501 istället för 505 poäng. Det är viktigt att understryka att denna omräkning bygger på ett antagande om att dessa elever, som inte har skrivit proven i PISA men som nu räknas in, skulle ha presterat på den sämsta nivån.
För att kunna besvara den hypotetiska frågan om hur resultatutvecklingen skulle ha sett ut om elever som inte skrivit provet räknas in kan man inte bara räkna om resultaten för 2018 utan detta måste göras på exakt samma sätt även för tidigare studier. Och om man vill jämföra hur Sveriges resultat står sig mot andra länder utifrån samma hypotetiska antaganden måste resultaten räknas om på exakt samma sätt även för övriga deltagande länder. Detta har OECD inte gjort.
