PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse

PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien genomförs vart tredje år.
PISA är världens största elevstudie. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. Pisa står för Programme for International Student Assessment.

Huvudrapport och resultat från PISA 2018 publicerades 3 december 2019.

Positiv svensk PISA-trend håller i sig

PISA 2018 bekräftar att trendbrottet i PISA 2015 inte var en tillfällighet. Svenska 15-åringar presterar nu över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden som PISA undersöker. I läsförståelse är det bara fyra OECD-länder som har bättre resultat. De svenska resultaten är nu tillbaka på samma nivå som 2006, innan de började sjunka.

Figuren visar Sveriges PISA-resultat år 2000–2018. Resultaten redovisas för respektive ämnesområde från det år ämnet var huvudområde första gången. Läsförståelse var huvudområde 2000, Matematik 2003 och Naturvetenskap 2006.

Diagram som visar Sveriges resultatutveckling mellan åren 2000 och 2018

Mer om resultaten från PISA 2018

I PISA 2012 presterade svenska elever långt under genomsnittet bland OECD-länderna i samtliga tre ämnesområden. I PISA 2015 vände resultaten uppåt och i PISA 2018 har Sveriges resultat i ett internationellt perspektiv förbättrats ytterligare då svenska elever nu presterar över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden. När enbart de svenska elevernas resultat jämförs över tid har resultaten förbättrats jämfört med PISA 2012. Jämfört med PISA 2015 ökar visserligen den uppmätta poängen men förbättringen är inte statistiskt säkerställd.

Sammanfattning av PISA 2018 i pressmeddelande

Skolverkets huvudrapport om PISA 2018

Läsförståelse i PISA 2018 – Om relationen mellan läsförståelseuppgifterna i PISA och den svenska kursplanen

Matematik i PISA 2018 – Nuvarande innehåll och kommande förändringar

Naturvetenskap i PISA 2018 – Elevers svar på epistemiska uppgifter i naturvetenskap

Om PISA 2018 på OECD:s webbplats, på engelskalänk till annan webbplats

5 500 femtonåringar deltog i PISA 2018

I PISA 2018 deltog totalt 600 000 femtonåriga elever från 79 länder. I Sverige deltog nästan 5 500 elever från 207 grundskolor och 16 gymnasieskolor. Utöver prov i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har eleverna fått besvara en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation att lära sig ämnena. Rektorerna på de utvalda skolorna har fått besvara en enkät om hur undervisningen organiseras.

Kunskaper och förmågor som PISA mäter

  • förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem
  • förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap
  • förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang
  • kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt
  • engagemang och motivation att lära sig ämnena.

PISA mäter också

  • rektorers uppfattning om hur undervisningen organiseras, lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende
  • nationella skillnader och likheter i utbildningssystem och styrdokument
  • utbildningssystemets förmåga att ge elever en likvärdig utbildning.

Kontakt

Ellen Almgren, projektledare PISA 2018
E-post: ellen.almgren@skolverket.se
Telefon: 08-5273 3392

E-post: pisa@skolverket.se

PISA 2021

I PISA 2021 deltar utvalda skolor med elever som är 15 år. De gör först ett prov i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. De besvarar också en enkät med frågor om sina hemförhållanden och attityder till skolan och lärande. Provet och enkäten tar cirka 3,5 timmar och görs på dator. Skolans rektor besvarar också en skolenkät.

Illustration

Kontakt

Maria Axelsson, projektledare PISA 2021
E-post: maria.axelsson@skolverket.se
Telefon: 08-5273 3227

E-post: pisa@skolverket.se

Tidplan

Mars 2020: Förstudien genomförs med 50 skolor och cirka 2 500 elever
Mars/april 2021: Huvudstudien genomförs med 200 skolor och
cirka 6 500 elever och rektorer
December 2022: Huvudrapporten och resultaten publiceras samtidigt
i alla drygt 80 länder som deltar.

Frisläppta uppgifter och enkäter från tidigare PISA

Här finns ett urval av uppgifter och enkäter från tidigare PISA-undersökningar. Dessa är fria att kopiera, använda och visa för lärare, elever och andra intresserade.

I elevenkäterna besvarar eleverna frågor om sig själva, sina erfarenheter och sina intressen. I skolenkäten får rektorerna besvara frågor om sin skola. Här hittar du en del enkäter från tidigare studier.

Uppgifter från tidigare PISA-studier

Uppgifter från tidigare PISA-studier

Frisläppta uppgifter läsförståelse

Uppgifter läsning PISA 2009PDF (pdf, 1 MB)

Uppgifter läsförståelse PISA 2000PDF (pdf, 954 kB)

Uppgifter läsförståelse PISA 2000 - kopieringsunderlagPDF (pdf, 773 kB)

Frisläppta uppgifter matematik

Matematikuppgifter PISA 2012PDF (pdf, 2 MB)

Uppgifter problemlösning PISA 2003PDF (pdf, 39 kB)

Matematikuppgifter PISA 2000PDF (pdf, 412 kB)

Frisläppta uppgifter naturvetenskap

Uppgifter naturvetenskap PISA 2000 - 2006PDF (pdf, 2 MB)

Uppgifter naturvetenskap PISA 2003PDF (pdf, 266 kB)

Uppgifter naturvetenskap PISA 2000PDF (pdf, 174 kB)

Elevenkäter och skolenkäter från tidigare PISA-studier

Elevenkäter och skolenkäter från tidigare PISA-studier

Frisläppta enkäter från PISA 2012

Elevenkät APDF (pdf, 839 kB)

Elevenkät BPDF (pdf, 741 kB)

Elevenkät CPDF (pdf, 841 kB)

SkolenkätPDF (pdf, 635 kB)

Frisläppta enkäter från PISA 2009

Elevankät 2009PDF (pdf, 318 kB)

Skolenkät 2009PDF (pdf, 286 kB)

Frisläppta enkäter från PISA 2006

Elevenkät 2006PDF (pdf, 471 kB)

Skolenkät 2006PDF (pdf, 325 kB)

Frisläppta enkäter från 2003

Elevenkät 2003PDF (pdf, 462 kB)

Skolenkät 2003PDF (pdf, 145 kB)

Enkät om IKT 2003PDF (pdf, 103 kB)

Frisläppta enkäter från PISA 2000

Elevenkät 2000PDF (pdf, 278 kB)

Skolenkät 2000PDF (pdf, 126 kB)

Enkät om IKT 2000PDF (pdf, 108 kB)

Data från studierna

På OECD:s webbplats finns data från PISA-studierna. Data finns i SPSS-, SAS- och TXT-format. På sidan finns också användarmanualer, internationella projektrapporter och annan dokumentation som underlättar analyser av data från PISA studierna.

Nedladdningsbar data från alla PISA-mätningar (oecd.org)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Senast uppdaterad 03 december 2019

Frågor och svar

Ja. Det finns ingen statistiskt säkerställd nedgång för varken läsförståelse eller matematik före 2006. Naturvetenskap var huvudämne först 2006. Det är från det året då ett ämne är huvudämne som skalan sätts och man kan börja mäta trender.

Bedömningen av vilka som ska exkluderas görs enligt manualer med regler från OECD. Hela PISA-genomförandet ska ske på samma sätt i varje PISA-studie samt i varje land. OECD anlitar observatörer som besöker ett urval av skolor under genomförandet för att säkerställa att allt har gått till enligt manualerna.

I PISA 2018 har 11,1 procent av målpopulationen i Sverige exkluderats. Dessa 11,1 procent exkluderingar består av elever som tillhör grundsärskolan, specialskolan eller har sådana funktionsnedsättningar att de inte ska delta i PISA-provet. Dessutom ingår de elever som ännu inte kan läsa eller skriva svenska. Anledningen till att exkluderingarna ökat sedan 2015 är att andelen nyanlända har ökat i Sverige.

Trots dessa exkluderingar bedömer OECD att Sverige har tillräckligt stor täckningsgrad för att PISA-resultaten anses vara representativa för 15-åringarna.

Läs mer om detta i rapporten, sida 33 respektive sida 62

PISA har sedan starten genomförts vart tredje år. Sverige har varit med varje gång.

PISA undersöker och presenterar resultat på systemnivå. Med detta menas att resultat jämförs mellan länder, skoltyper och grupper av elever, t.ex. mellan elever med olika bakgrund, inom ett land. Resultaten är alltså inte jämförbara mellan enskilda elever och mellan enskilda skolor. Resultaten från PISA 2018 presenteras hösten/vinter 2019. Fram tills dess publicerar OECD rapporter om resultatet från PISA 2015.

Många och skiftande kompetenser och kunskaper krävs för att fungera i ett modernt samhälle. Och det är allt viktigare att kunna förstå och kritiskt granska information. En förutsättning är att eleven har grundläggande kunskaper inom olika ämnesområden. Kompetenserna är viktiga då de ger den enskilde individen möjligheter att hålla sig informerad om och kunna ta ställning i viktiga samhällsfrågor. Målet i PISA är inte primärt att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till skolämnen och styrdokument. Målet är istället att utvärdera hur elever omsätter sina kunskaper i olika sammanhang. I PISA testas elevernas kunskaper och kompetenser i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

I varje PISA-mätning undersöks också elevernas förmåga inom en fjärde, så kallad innovativ domän, som oftast varierar. Till exempel undersöktes elevers problemslösningsförmåga 2012 och elevers förmåga att samarbeta för att lösa problem 2015.

PISA är en systemstudie och resultaten är endast intressanta på gruppnivå, till exempel storstad/landsbygd, flickor/pojkar, inrikesfödda/utrikesfödda och elever från olika socioekonomiska grupper. För att skydda de skolor och elever som deltagit lämnar vi inte ut uppgifter om deltagande kommuner, skolor eller elever.

PISA och andra internationella studier är en del av Skolverkets uppdrag att utvärdera kvalitén i den svenska skolan. Utan dessa internationella studier skulle det inte gå att följa den svenska resultatutvecklingen över tid. Eleverna som tas ut förväntas delta eftersom utvärderingen är en del av skolans arbete på liknande sätt som t ex nationella prov. Men till skillnad från nationella prov är eleverna och skolorna i PISA avidentifierade. Provet mäter hur eleverna kan tillämpa kunskaper som förvärvats under hela skoltiden.

PISA och andra internationella elevundersökningar som exempelvis TIMSS och PIRLS utgör en del av den svenska nationella utvärderingen av skolan. Genom PISA får vi information om den svenska resultatutvecklingen över tid och kan jämföra oss med andra länder, både när det gäller resultat och hur olika skolsystem fungerar.