PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse

PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. PISA står för Programme for International Student Assessment.

Illustration av ett barn som sitter och skriver och över barnet finns symboler kopplat till matematik och naturkunskap

Försämrat resultat i PISA 2022

PISA 2022 visar att elever i Sverige har försämrat sina resultat i både matematik och läsförståelse, men däremot inte i naturvetenskap jämfört med PISA 2018. Trots en försämring av de svenska resultaten ligger Sverige fortsatt över genomsnitten i OECD i alla tre ämnesområden. Detta beror till stor del på att flertalet OECD-länder också försämrat sina resultat i matematik och läsförståelse.

De svenska resultaten i matematik och läsförståelse är nu tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden. I naturvetenskap ligger Sverige kvar på samma nivå som PISA 2018.

PISA 2022

Se Skolverket fördjupar i efterhand

Webbinarium som leds av Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Andra medverkande är Maria Axelsson, undervisningsråd Skolverket, Samuel Sollerman, forskare på Stockholms universitet, Lena Apelthun, undervisningsråd Skolverket och Tuula Maunula, lektor på Rinkebyskolan.

Skolverket fördjupar om PISA (tid: 45:15 minuter)

Se vår pressträff i efterhand

Skolverket presenterar de svenska resultaten i PISA 2022. Medverkar gör Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, och Maria Axelsson, undervisningsråd och projektledare för PISA 2022 på Skolverket. Pressträffen spelades in den 5 december 2023.

Presentation av PISA 2022

Kunskaper och förmågor som PISA mäter

  • förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem
  • förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap
  • förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang
  • kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt
  • engagemang och motivation att lära sig ämnena.

PISA mäter också

  • rektorers uppfattning om hur undervisningen organiseras, lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende
  • nationella skillnader och likheter i utbildningssystem och styrdokument
  • utbildningssystemets förmåga att ge elever en likvärdig utbildning.

I augusti 2023 lämnade Skolverket av misstag ut e-postadresser som tillhör kontaktpersoner på skolor som deltar i PISA 2022. Berörda och OECD har informerats av Skolverket att utlämnandet har skett. Personen som fick ut e-postloggen har informerats om att uppgifterna omfattades av sekretess och därför inte borde ha lämnats ut. Skolverket har också vidtagit åtgärder så att provresultat och innehåll i enkätsvar inte kan kopplas till en viss skola eller enskild person.

"Det är viktigt att allmänheten har insyn i vår verksamhet. Lika viktigt är det att vi snabbt vidtar åtgärder om uppgifter lämnas ut som inte ska det. Vi vill understryka att inga känsliga uppgifter har lämnats ut," säger Erik Janzon, avdelningschef på Skolverkets rättsavdelning.

Den svenska offentlighetsprincipen är långtgående och central för allmänhetens insyn i offentlig förvaltning. Det är samtidigt viktigt att uppgifter som omfattas av sekretess inte lämnas ut. Skolverket bedömer löpande risker och säkerställer att åtgärder vidtas så snart som möjligt om ett misstag ändå sker.

"Vi beklagar att vi har lämnat ut information som omfattas av sekretess. Vi har vidtagit åtgärder och vår bedömning är att ingen skola eller person har lidit skada, men självklart ska misstag av det här slaget inte ske. Förutom att vi har hanterat den uppkomna situationen, har vi även sett över våra rutiner vid utlämnande av allmänna handlingar", säger Erik Janzon.

Så här har vi arbetat med PISA 2022 för att säkerställa ett högt deltagande

För att säkerställa ett så högt deltagande som möjligt i PISA 2022 har Skolverket vidtagit några extra åtgärder i genomförandet, utöver att följa de riktlinjer och krav som OECD har.

1.    Större fokus på vikten av att delta

Inför genomförandet har information till skolorna haft ett större fokus på vikten av studien och elevernas deltagande.

2.    Tydligare information kring riktlinjer och krav

Den utbildning som vi genomfört med våra kontakter på skolorna har haft ett stort fokus på de regler och riktlinjer som gäller kring vilka elever som ska delta och vilka som ska exkluderas samt kraven på att göra uppföljningar för de elever som missat det första provtillfället.

3.    Mer uppföljande arbete i samband med exkluderingar

I samband med att skolor har exkluderat elever från PISA har uppföljande kommunikation skett för att säkerställa att exkluderingarna är korrekta. Det har dels skett via samtal med våra skolkontakter i samband med att de genomför exkluderingar av elever, dels i samband med att skolorna skickat in uppgifter om exkluderade elever. Uppföljande kommunikation har då skett med de skolor som exkluderat två eller fler elever och där det inte stämts av tidigare med oss. Där det funnits oklarheter har vi konsulterat med OECD kring tolkningen av riktlinjerna.

4.   Mer uppföljande arbete efter genomfört provtillfälle

För att få ett så högt deltagande som möjligt har vi bett skolor som inte nått upp till en svarsfrekvens på 90 procent att anordna ett uppföljande provtillfälle. Det är en högre ställd kravgräns än OECD:s riktlinjer.

Den 1 november 2021 överlämnade Skolverket redovisningen av regeringsuppdraget om förstärkta insatser för att säkerställa ett högt deltagande i PISA 2022. Skolverket följer som tidigare OECD:s riktlinjer men vidtar också ytterligare åtgärder för att så långt som möjligt säkerställa ett högt deltagande.

Riksrevisionens granskning och regeringsuppdraget

I april 2021 kom Riksrevisionen med sin granskningsrapport om PISA 2018. Riksrevisionen slog fast att Skolverket hade följt OECD:s riktlinjer för genomförandet av PISA 2018, men att myndigheten inte gjort tillräckligt för att försäkra sig om att OECD:s regler för exkluderingar tillämpats korrekt vid skolorna.

I samband med rapporten fick Skolverket i uppdrag av regeringen att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med OECD:s gällande riktlinjer i PISA 2022.

Redan de åtgärder som ska vidtas enligt OECD:s riktlinjer för genomförandet av PISA 2022 ger en hög grad av säkerhet att rätt elever deltar. Därutöver föreslår Skolverket nu flera åtgärder i syfte att ytterligare öka deltagandet. Det är viktigt att resultaten från PISA ska fortsätta att vara tillförlitliga och fungera som ett av flera underlag för att utvärdera den svenska skolan.

Åtgärder för att säkerställa högt deltagande

Skolverket föreslår en rad åtgärder med syfte att säkerställa ett högt deltagande. Först och främst förstärker vi våra insatser för att så långt som möjligt säkerställa att skolorna uppfattat exkluderingskriterierna korrekt. Detta sker genom att

  • vi har en tätare dialog och tätare kontakter med de utvalda skolorna
  • ännu större vikt läggs vid instruktionerna om exkluderingar och bortfall i utbildningen av de skolsamordnare som ska genomföra PISA-undersökningen
  • vi söker återkoppling kring utbildningen från skolsamordnarna i högre utsträckning än tidigare, i syfte att säkerställa att de uppfattat instruktionerna korrekt.

Skolverket kommer nu även i huvudstudien, och inte som tidigare endast i förstudien, att samla in uppgifter om elever som inte ska delta i PISA innan provgenomförandet. Syftet är att bättre kunna följa upp att skolorna har tillämpat exkluderingarna utifrån OECD:s riktlinjer på ett korrekt sätt.

Dessutom höjs ambitionen vad gäller svarsfrekvensen i PISA, från 77 procent, som OECD kräver, till 90 procent. Det innebär att fler skolor kommer behöva anordna uppföljande prov, vilket bör höja svarsfrekvensen nationellt.

Rektorers ansvar för att genomföra studien på skolan lyfts fram tydligare och det betonas i ännu högre utsträckning hur viktigt deltagandet i PISA är för utvärderingar av skolsystemet. I de fall där frågor uppstår kommer Skolverket konsekvent att rådfråga OECD eller de organisationer som är involverade i undersökningens olika steg så att det blir tydligt att Skolverket fullföljer sitt uppdrag i genomförandet av PISA i Sverige.

De internationella studierna är frivilliga för eleverna

Skolverket delar regeringens ambition att säkerställa ett högt deltagande, både i PISA 2022 och i övriga internationella studier. Det finns emellertid utmaningar, och att helt säkerställa ett högt deltagande är inte möjligt. En utmaning är att studien inte är obligatorisk för de utvalda eleverna, vilket får konsekvenser för svarsfrekvensen.

Ökande bortfall är en utmaning

Det är också viktigt att notera att en hög exkluderingsgrad inte är ett problem så länge exkluderingarna är korrekt gjorda. Då andelen nyanlända elever har minskat de senaste åren finns det skäl att tro att den höga exkluderingsgraden i denna grupp är ett övergående problem. Däremot har vi skäl att misstänka att exkluderingar med anledning av kognitiva, beteendemässiga och emotionella funktionsnedsättningar ökar något.

På sikt är en större utmaning det ökande bortfallet av deltagande elever. I PISA 2018 var svarsfrekvensen 86,5 procent att jämföra med 90,7 procent i PISA 2015. Ökande bortfall är idag en utmaning för alla urvalsundersökningar. Jämfört med många andra nationella urvalsstudier har dock de internationella skolstudierna, inklusive PISA, fortfarande höga svarsfrekvenser.

Ta del av redovisningen av regeringsuppdraget

Så fungerar internationella urvalsstudier

Illustration över datainsamling internationella studier

Sverige deltar i flera olika internationella studier som syftar till att mäta elevers kunskaper i olika ämnen samt attityder till skolan. Sverige deltar i dessa studier för att se hur det går för svensk skola i relation till andra länder men framför allt för att kunna följa kunskapsutvecklingen i den svenska skolan över tid.

Sverige har deltagit i internationella kunskapsmätningar sedan 1960-talet och de studier som vi nu deltar i är PISA, TIMSS, PIRLS, ICCS och ICILS. Dessa studier återkommer med jämna mellanrum och mäter kunskaper i olika ämnen och i olika årskurser. Dessutom deltar Sverige i TALIS, som är en enkätstudie till rektorer och lärare.

De resultat som framkommer från studierna utgör ett viktigt underlag i arbetet med att förbättra den svenska skolan. Men hur går en studie till?

Population, urval och genomförande

För att få reda på hur det går för svenska elever i de olika studierna behöver inte alla elever i Sverige delta. Studierna genomförs endast på ett urval av skolor och elever men resultaten gäller för alla elever i den årskurs eller ålder som man vill uttala sig om i studien, det vill säga den målpopulation som studien har definierat.

Det är ungefär 150 skolor och cirka 5 000 elever som ingår i urvalen och det här bestäms utifrån internationella regelverk. I ett första steg väljs skolenheter ut slumpmässigt så att vi får ett representativt urval av skolenheter. Det betyder till exempel att både stora och små skolor ingår i studierna, precis som fristående och kommunala skolor samt skolor på landsbygden och i städer. Därefter dras sedan slumpmässigt de elever som ska genomföra studien från dessa skolenheter.

Innan skolorna väljs ut upprättas en ram över alla skolenheter som kan tänkas ha elever som enligt den aktuella studien ingår i målpopulationen. Det är viktigt att alla skolenheter inkluderas i urvalsramen så att inga elever riskerar att missas. I detta arbete utgår vi från de skolenhets- och elevregister som Skolverket förfogar över, vilket sammantaget gör att de urvalsramar som tas fram för Sveriges räkning håller väldigt hög kvalité.

En del elever ska inte delta i studierna av olika anledningar. Proven som eleverna i Sverige genomför är på svenska och det finns nästan inga möjligheter att tillgodose elevers eventuella behov av olika anpassningar i provet, som eleverna till exempel får i de nationella proven. Det innebär att en del elever inte ges förutsättningar att visa sina kunskaper i de ämnen som studierna mäter. Av denna anledning har de internationella regelverken bestämt att vissa elever ska exkluderas från studierna. Det handlar om elever med olika funktionsnedsättningar men också om språkbegränsningar.

Exkluderingarna görs för att få bättre jämförelser över tid samt ökade möjligheter till jämförelser mellan de deltagande länderna. Det senare med anledning av att de deltagande länderna har betydande skillnader i hur deras skolsystem ser ut. Men gemensamt för alla studier är att man arbetar för att inkludera så många elever som möjligt. Därför betonar Skolverket vikten av att så många elever som möjligt deltar samt följer upp i princip alla exkluderingar som görs ute på de deltagande skolorna.

Inför själva genomförandet kontaktar Skolverket de skolor som ska ingå i studien samt planerar för när och hur genomförandet ska ske. I samband med detta genomför Skolverket ett flertal aktiviteter för att öka kunskapen ute på skolorna, både om studiens innehåll och syften så väl som vad som förväntas av de deltagande skolorna så att resultatet av genomförandet blir så korrekt och rättvisande som möjligt.

Därefter får de utvalda eleverna vid ett särskilt tillfälle besvara ett digitalt prov samt besvara en enkät. Det tar ungefär tre timmar att genomföra studien för eleverna. Lärare och rektorer får besvara enkäter och i några av studierna får också elevernas vårdnadshavare besvara en enkät. Dessa enkäter bidrar med viktig bakgrundinformation som är relevant för att förstå och tolka studiernas resultat.

Provens konstruktion ger en hög tillförlitlighet

I de internationella studierna vill man mäta kunskaper i ämnen som till exempel läsförståelse, matematik, naturvetenskap, datorkunskap och demokrati- och medborgarkunskap. Länderna som deltar är med och bestämmer vad det är för kunskaper man tycker att elever ska kunna inom dessa områden. För att kunna säga hur det går för ett lands elever i de olika ämnena behöver man en stor mängd provuppgifter som tillsammans ger en tillförlitlig bild, både sett ur ett innehållsligt och ett mättekniskt perspektiv, över de kunskaper man vill mäta.

En enskild elev kan inte besvara så många provfrågor själv, det skulle ta alldeles för lång tid. Därför har man konstruerat flera olika prov vilka var för sig endast omfattar ett färre antal provfrågor. Sett över alla provhäften finns emellertid alla de provuppgifter med som man behöver för att på ett tillförlitligt sätt mäta det som den aktuella studien ämnar mäta.

Provhäftena överlappar dessutom varandra till viss del sett till de provuppgifter de innehåller, vilket gör att alla provuppgifter blir ihoplänkade. Man kan säga att vi har ett stort prov för hela Sverige men där de utvalda eleverna endast besvarar en liten del var. Detta kallas för en roterande provdesign och ger tillförlitliga resultat på riksnivå.

Proven genomfördes tidigare på papper, men har på senare år kommit att genomföras digitalt där eleverna gör proven på dator eller surfplatta. Denna digitalisering har medfört att nya mer innovativa kunskapsområden och provformat har kunnat realiseras.

Som exempel på det senare har till exempel PISA-studien gått från ett traditionellt testande till ett så kallat adaptivt testande. Med adaptivt testande menas att eleven som gör provet i större utsträckning får möta provuppgifter som motsvarar dennas kunskapsnivå. Vilket ger en högre mätsäkerhet.

För att resultaten ska vara jämförbara över tid är en del av provfrågorna exakt desamma som vid tidigare genomförda studier.

Vissa provfrågor är flervalsfrågor och en del av frågorna är öppna frågor där eleverna får skriva sina svar eller visa sina uträkningar. De öppna frågor som inte kan automaträttas får en bedömning av utbildade kodare. I Sverige är det forskare på olika lärosäten som ansvarar för att centralt koda alla elevsvar utifrån en bedömning av vad som är rätt eller fel.

Denna kodning görs utifrån internationellt bestämda manualer och alla länders kodare får en gemensam utbildning. För att kodningen ska bli så bra som möjligt så bedöms cirka hälften av alla elevsvar två gånger men av olika kodare. På detta sätt mäter man reliabiliteten i kodningen, det vill säga hur tillförlitlig bedömningen anses vara. Om samma elevsvar får olika bedömningar av olika kodare blir reliabiliteten låg och kodningen behöver ibland göras om.

För att säkerställa att bedömningen av elevsvaren görs på samma sätt över tid får varje land koda om elevsvar från tidigare studier. Dessutom ingår också ett antal engelska elevsvar som är samma för alla deltagande länder för att så långt som möjligt garantera att länder inte gör olika bedömningar.

Komplex mätmodell ger komplexa data

De metoder som används i de internationella studierna, för att få data av hög kvalitet, är till sin karaktär väldigt komplexa. Vi har till exempel redan nämnt att urvalen görs som så kallade flerstegsurval samt att kunskapsproven tillämpar det som kallas roterande design. Att metoderna är komplexa medför att de data som de genererar också är komplexa. Det finns därför flera aspekter som är viktiga att känna till samt nödvändiga att hantera på korrekt vis då data ska användas och analyseras.

Som vi redan nämnt så är de internationella studierna urvalsstudier och urvalsstudier är alltid behäftade med ett mätfel som kommer sig av att vi endast mäter kunskaper hos ett urval av elever, inte hela rikets alla elever. Detta mätfel brukar kallas urvalsfel men är inte det enda mätfelet vi behöver förhålla oss till då vi ska analysera resultatdata från de internationella studierna. Det finns flera källor till mätfel och för att få korrekta resultat behöver man ta hänsyn till alla dessa felkällor i de analyser man gör.

I alla internationella kunskapsmätningar där Sverige deltar tillämpas det som kallas modern testteori, eller Item Response Theory (IRT). IRT är och har varit det ledande angreppsättet för kunskapsmätande inom psykometrin de senaste 30 åren.

IRT gör det möjligt att placera eleverna och deras kunskapsnivåer på samma skala som provuppgifterna. En skala som går från lättare till svårare vad det gäller provuppgifter samt från lägre till högre kunskapsnivå då det gäller elever. En annan sak som IRT ger möjlighet till är att skatta provuppgifternas egenskaper. Med egenskaper menar vi deras svårighetsgrad, diskrimineringsgrad (det vill säga hur väl en provuppgift kan differentiera mellan två elever med olika kunskapsnivå) samt möjlighet till att gissa rätt.

Dessa egenskaper, som brukar kallas parametrar, estimeras med hjälp av de resultat som elevernas provdeltagande givit upphov till. Vi kan dock aldrig veta de exakta egenskaper en provuppgift har. På samma vis kan vi inte veta en elevs exakta kunskapsnivå baserat på hur denna har presterat på ett visst prov. Vi kommer alltid att ha ett mätfel som påverkas av hur pass tillförlitligt det aktuella provet är.

IRT gör det också möjligt att bedöma hur pass bra eller dålig mätsäkerheten är på olika delar av skalan. Till exempel om vi har många observationer på en del av skalan så har vi mer information där och får således en bättre mätsäkerhet jämfört med en annan del av skalan där vi har få observationer.

Vid konstruktion av prov i de internationella studierna är praxis att optimera testen utifrån där de flesta av eleverna befinner sig längs kunskapsskalan, i möjligaste mån strävar man efter en provuppgiftsfördelning som speglar elevernas kunskapsfördelning. Detta innebär, då det finns färre elever ute i kunskapsfördelningens ”svansar”, att det även i fördelningen över provuppgifter finns färre uppgifter ute i svansarna.

Sammantaget medför detta att mätosäkerheten ökar ju längre utåt ändarna av fördelningen man befinner sig. Det vill säga, mätosäkerheten är större bland de hög- respektive lågpresterande eleverna samt för de svåra respektive lätta provuppgifterna. Detta är anledningen till att man i till exempel PISA har börjat använda sig av adaptivt testande. Det ger möjlighet för hög- och lågpresterande elever att i större utsträckning möta uppgifter som motsvarar deras kunskapsnivå och då ökar mätsäkerheten även ute i ändarna av fördelningen.

Resultatmått och analys

Eftersom respektive elev endast besvarar ett begränsat antal provuppgifter i förhållande till den totala mängden provuppgifter medför den roterande designen att varje elev inte svarar på ett stort antal frågor, man får ett stort så kallat partiellt bortfall. För att hantera det mätfel som detta medför, och samtidigt eliminera potentiella risker för systematiska mätfel på gruppnivå, behöver så kallade plausibla värden genereras och sedermera användas vid analys. Så i stället för endast ett resultat i till exempel matematik eller naturvetenskap kommer varje enskild elev som har deltagit i studien ha en uppsättning resultat, det vill säga plausibla värden. Hur stor den uppsättningen är beror på vilken internationell studie vi betraktar. I regel är antalet plausibla värden som behövs för att få tillförlitliga resultat på riksnivå mellan fem och tio per elev och ämne.

De plausibla värdena genereras med hjälp av avancerade statistiska metoder. Mer konkret kan man säga att man kombinerar en elevs faktiska resultat med sådan relevant bakgrundsinformation som har betydelse för elevernas resultat, så att vi får en bättre bild av hur elevens kunskaper hade sett ut om den hade gjort alla provets provuppgifter.

Viktigt att notera är att även om de plausibla värdena för en enskild elev förväntas spegla den elevens kunskapsnivå, är de plausibla värdena inget annat än troliga värden genererade från en statistisk modell. Det innebär att för vissa elever kan kunskapsnivån överskattas och för andra elever kan kunskapsnivån underskattas.

De plausibla värdena kan därför inte användas som ett mått på en enskild elevs kunskapsnivå. Inte heller för den genomsnittliga kunskapsnivån på en skola. Däremot kan den genomsnittliga kunskapsnivån, baserade på ca 5 000 elever, användas som ett mått på ett lands kunskapsnivå. Detta för att slumpmässiga avvikelser jämnar ut sig i det långa loppet.

Utöver de källor till slumpmässiga mätfel vi precis har gått igenom och som vi behöver ta hänsyn till vid analys, tillkommer ett ytterligare slumpmässigt mätfel då vi vill studera trend, det vill säga när vi jämför en studies resultat från ett tillfälle med resultaten från samma studie fast från ett annat tillfälle. Detta mätfel kallas länkningsfel och kommer sig av att man behöver kalibrera respektive mättillfälles skala med varandra så att de blir helt jämförbara. Utan denna kalibrering av skalan kan man inte uttala sig om ett land eller en viss elevgrupp har blivit bättre eller sämre jämfört med ett tidigare mättillfälle.

Korrekt hantering av data är en nödvändighet

Sammanfattningsvis, då man har sina resultatdata på plats och vill ta fram deskriptioner eller göra analyser, är det viktigt att veta vad det finns för osäkerheter med data samt att man inkluderar och hantera dessa osäkerheter på ett korrekt vis. Om man inte gör det finns det en uppenbar risk att man som en konsekvens av detta drar felaktiga slutsatser.

Resultat från tidigare PISA-studier

Här hittar du resultaten från tidigare studier; 2009, 2012, 2015 och 2018.

PISA 2018: Positiv svensk PISA-trend håller i sig

Resultat från PISA 2018 bekräftar att trendbrottet i PISA 2015 inte var en tillfällighet. Svenska 15-åringar presterar nu över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden som PISA undersöker. I läsförståelse är det bara fyra OECD-länder som har bättre resultat. De svenska resultaten är nu tillbaka på samma nivå som 2006, innan de började sjunka.

Mer om resultaten från PISA 2018

I PISA 2012 presterade svenska elever långt under genomsnittet bland OECD-länderna i samtliga tre ämnesområden. I PISA 2015 vände resultaten uppåt och i PISA 2018 har Sveriges resultat i ett internationellt perspektiv förbättrats ytterligare då svenska elever nu presterar över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden. När enbart de svenska elevernas resultat jämförs över tid har resultaten förbättrats jämfört med PISA 2012. Jämfört med PISA 2015 ökar visserligen den uppmätta poängen men förbättringen är inte statistiskt säkerställd.

Skolverkets huvudrapport om PISA 2018

Läsförståelse i PISA 2018 – Om relationen mellan läsförståelseuppgifterna i PISA och den svenska kursplanen

Matematik i PISA 2018 – Nuvarande innehåll och kommande förändringar

Naturvetenskap i PISA 2018 – Elevers svar på epistemiska uppgifter i naturvetenskap

Om PISA 2018 på OECD:s webbplats, på engelska Länk till annan webbplats.

PISA 2018: Undersökningens syfte, genomförande och representativitet

5 500 femtonåringar deltog i PISA 2018

I PISA 2018 deltog totalt 600 000 femtonåriga elever från 79 länder. I Sverige deltog nästan 5 500 elever från 207 grundskolor och 16 gymnasieskolor. Utöver prov i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har eleverna fått besvara en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation att lära sig ämnena. Rektorerna på de utvalda skolorna har fått besvara en enkät om hur undervisningen organiseras.

Klargöranden och yttrande om PISA 2018

Här finns Skolverkets yttrande på Riksrevisionens granskningsrapport. Skolverket svarar även på de frågor som väckts om det svenska resultatet samt om exkluderingar och bortfall.

14 juni 2021

Yttrande avseende Riksrevisionens granskningsrapport

3 maj 2021

Ytterligare kommentar om Riksrevisionens granskning av PISA 2018

29 april 2021
Riksrevisionens rapport om PISA-undersökningen 2018

1 oktober 2020
PISA-resultaten är tillförlitliga visar OECD:s rapport

28 september 2020
Riksrevisionens granskning av PISA-undersökningen 2018

8 september 2020
OECD:s granskning av Sveriges resultat i PISA 2018

3 juni 2020
Skolverket har följt regelverket för elevurval i PISA

Frisläppta uppgifter och enkäter från tidigare PISA

Här finns ett urval av uppgifter och enkäter från tidigare PISA-undersökningar. Dessa är fria att kopiera, använda och visa för lärare, elever och andra intresserade.

I elevenkäterna besvarar eleverna frågor om sig själva, sina erfarenheter och sina intressen. I skolenkäten får rektorerna besvara frågor om sin skola. Här hittar du en del enkäter från tidigare studier.

Elevenkäter och skolenkäter från tidigare PISA-studier

Frisläppta enkäter från PISA 2012

Elevenkät A Pdf, 839 kB.

Elevenkät B Pdf, 741 kB.

Elevenkät C Pdf, 841 kB.

Skolenkät Pdf, 635 kB.

Frisläppta enkäter från PISA 2009

Elevenkät 2009 Pdf, 318 kB.

Skolenkät 2009 Pdf, 286 kB.

Frisläppta enkäter från PISA 2006

Elevenkät 2006 Pdf, 471 kB.

Skolenkät 2006 Pdf, 325 kB.

Frisläppta enkäter från 2003

Elevenkät 2003 Pdf, 462 kB.

Skolenkät 2003 Pdf, 145 kB.

Enkät om IKT 2003 Pdf, 103 kB.

Frisläppta enkäter från PISA 2000

Elevenkät 2000 Pdf, 278 kB.

Skolenkät 2000 Pdf, 126 kB.

Enkät om IKT 2000 Pdf, 108 kB.

Data från studierna

På OECD:s webbplats finns data från PISA-studierna. Data finns i SPSS-, SAS- och TXT-format. På sidan finns också användarmanualer, internationella projektrapporter och annan dokumentation som underlättar analyser av data från PISA studierna.

Nedladdningsbar data från alla PISA-mätningar (oecd.org) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

PISA 2025

PISA genomförs nästa gång 2025. Runt 90 länder deltar i PISA 2025.
I PISA deltar utvalda skolor med elever som är 15 år. Eleverna gör först ett prov och besvarar sedan en enkät. Utöver läsförståelse, matematik och naturvetenskap ingår även engelska samt lärande i en digital miljö i PISA-provet 2025. Provet och enkäten tar cirka 3,5 timmar och görs på dator. I studien ingår även att skolans rektor besvarar en skolenkät.

Tidsplan:

  • Mars/april 2024: Förstudien genomförs.
  • Mars/april 2025: Huvudstudien genomförs.
  • December 2026: Resultaten släpps och huvudrapporten publiceras. Detta sker samtidigt i alla deltagande länder.

Kontakt

PISA 2022: Maria Axelsson
maria.axelsson@skolverket.se

PISA 2025: Emma Holmberg
emma.holmberg@skolverket.se

Senast uppdaterad 11 januari 2024

Innehåll på denna sida

    Frågor och svar

    Ja. Det finns ingen statistiskt säkerställd nedgång för varken läsförståelse eller matematik före 2006. Naturvetenskap var huvudämne först 2006. Det är från det året då ett ämne är huvudämne som skalan sätts och man kan börja mäta trender.

    Bedömningen av vilka som ska exkluderas görs enligt manualer med regler från OECD. Hela PISA-genomförandet ska ske på samma sätt i varje PISA-studie samt i varje land. OECD anlitar observatörer som besöker ett urval av skolor under genomförandet för att säkerställa att allt har gått till enligt manualerna.

    I PISA 2018 har 11,1 procent av målpopulationen i Sverige exkluderats. Dessa 11,1 procent exkluderingar består av elever som tillhör grundsärskolan, specialskolan eller har sådana funktionsnedsättningar att de inte ska delta i PISA-provet. Dessutom ingår de elever som ännu inte kan läsa eller skriva svenska. Anledningen till att exkluderingarna ökat sedan 2015 är att andelen nyanlända har ökat i Sverige.

    Trots dessa exkluderingar bedömer OECD att Sverige har tillräckligt stor täckningsgrad för att PISA-resultaten anses vara representativa för 15-åringarna.

    Läs mer om detta i rapporten, sida 33 respektive sida 62

    PISA har sedan starten genomförts vart tredje år. Sverige har varit med varje gång.

    PISA undersöker och presenterar resultat på systemnivå. Med detta menas att resultat jämförs mellan länder, skoltyper och grupper av elever, t.ex. mellan elever med olika bakgrund, inom ett land. Resultaten är alltså inte jämförbara mellan enskilda elever och mellan enskilda skolor. Resultaten från PISA 2018 presenteras hösten/vinter 2019. Fram tills dess publicerar OECD rapporter om resultatet från PISA 2015.

    Många och skiftande kompetenser och kunskaper krävs för att fungera i ett modernt samhälle. Och det är allt viktigare att kunna förstå och kritiskt granska information. En förutsättning är att eleven har grundläggande kunskaper inom olika ämnesområden. Kompetenserna är viktiga då de ger den enskilde individen möjligheter att hålla sig informerad om och kunna ta ställning i viktiga samhällsfrågor. Målet i PISA är inte primärt att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till skolämnen och styrdokument. Målet är istället att utvärdera hur elever omsätter sina kunskaper i olika sammanhang. I PISA testas elevernas kunskaper och kompetenser i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

    I varje PISA-mätning undersöks också elevernas förmåga inom en fjärde, så kallad innovativ domän, som oftast varierar. Till exempel undersöktes elevers problemlösningsförmåga 2012 och elevers förmåga att samarbeta för att lösa problem 2015.

    PISA är en systemstudie och resultaten är endast intressanta på gruppnivå, till exempel storstad/landsbygd, flickor/pojkar, inrikesfödda/utrikesfödda och elever från olika socioekonomiska grupper. För att skydda de skolor och elever som deltagit lämnar vi inte ut uppgifter om deltagande kommuner, skolor eller elever.

    PISA och andra internationella studier är en del av Skolverkets uppdrag att utvärdera kvalitén i den svenska skolan. Utan dessa internationella studier skulle det inte gå att följa den svenska resultatutvecklingen över tid. Eleverna som tas ut förväntas delta eftersom utvärderingen är en del av skolans arbete på liknande sätt som t ex nationella prov. Men till skillnad från nationella prov är eleverna och skolorna i PISA avidentifierade. Provet mäter hur eleverna kan tillämpa kunskaper som förvärvats under hela skoltiden.

    PISA och andra internationella elevundersökningar som exempelvis TIMSS och PIRLS utgör en del av den svenska nationella utvärderingen av skolan. Genom PISA får vi information om den svenska resultatutvecklingen över tid och kan jämföra oss med andra länder, både när det gäller resultat och hur olika skolsystem fungerar.

    Nej, det stämmer inte. Skolverket har följt OECD:s regelverk och OECD har också granskat och godkänt våra data. Samma regler gäller för alla länder och har gällt i alla PISA-undersökningar sedan starten för 20 år sedan.

    Skolverket har följt regelverket för elevurval i PISA