PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse
PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning. Studien genomförs vart tredje år. PISA är världens största elevstudie. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. Pisa står för Programme for International Student Assessment.
Sveriges negativa trend bruten i PISA
I PISA 2015 bröts den negativa trenden och resultaten är tillbaka på samma nivå som 2009. Läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I PISA-undersökningen 2012 presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. Nu placerar sig Sverige på eller över genomsnittet.
Figuren visar Sveriges relativa (standardiserade) position i förhållande till de 33 OECD-länder som deltagit i samtliga fyra PISA-undersökningar sedan 2006 i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.*
* Den standardiserade positionen (Z-värdet) för Sverige beräknas som: (Sveriges medelvärde – genomsnittet för de 33 ländernas medelvärden)/standardavvikelsen för de 33 ländernas medelvärden. Avståndet till nollinjen är därmed uttryckt i standardavvikelser.
Mer om resultaten från PISA 2015
Efter flera PISA-undersökningar med fallande resultat förbättrade sig svenska 15-åringars kunskaper i PISA 2015. Såväl läsförståelse som resultatet i matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I den förra PISA-undersökningen presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. I PISA 2015 placerade sig Sverige på, eller över, genomsnittet.
Sammanfattning av PISA 2015 i pressmeddelande
Skolverkets huvudrapport om PISA 2015
Designförändringar mellan PISA 2012 och PISA 2015 - en metodstudie
Om PISA 2015 på OECD:s webbplats, på engelska
5 500 femtonåringar deltog i PISA 2015
I PISA 2015 deltog totalt 536 000 femtonåriga elever vilket representerar över 26 miljoner femtonåringar i de 72 ländernas skolor. I Sverige deltog nästan 5 500 elever från 202 skolor. De flesta eleverna gick i grundskolans årskurs 9. Utöver prov i naturvetenskap, matematik och läsförståelse har eleverna fått besvara en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation att lära sig ämnena. Rektorerna på de utvalda skolorna har fått besvara en enkät om hur undervisningen organiseras.
Kunskaper och förmågor som PISA mäter
- förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem.
- förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap.
- förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang.
- kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt
- engagemang och motvation att lära sig ämnena.
PISA mäter också
- Rektorers uppfattning om hur undervisningen organiseras, lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende.
- Nationella skillnader och likheter i utbildningssystem och styrdokument.
- Utbildningssystemets förmåga att ge elever en likvärdig utbildning.
PISA 2018
I PISA 2018 deltar utvalda skolor med elever som är födda 2002. De gör först ett prov i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. De besvarar också en enkät med frågor om sina hemförhållanden och attityder till skolan och lärande. Provet och enkäten tar cirka 3,5 timmar och görs på dator. Skolans rektor besvarar också en skolenkät.
Tidplan
Mars/April 2018: Huvudstudien genomfördes med 228 skolor och cirka 5600 elever
December 2019: Huvudrapporten och resultaten publiceras, samtidigt i alla 80 länder som deltar.
Kontakt
Ellen Almgren, projektledare
E-post: ellen.almgren@skolverket.se
Telefon: 08-5273 3392
E-post: pisa@skolverket.se
Tidigare resultat
Frisläppta uppgifter och enkäter från tidigare PISA
Här finns ett urval av uppgifter och enkäter från tidigare PISA-undersökningar. Dessa är fria att kopiera, använda och visa för lärare, elever och andra intresserade.
I elevenkäterna besvarar eleverna frågor om sig själva, sina erfarenheter och sina intressen. I skolenkäten får rektorerna besvara frågor om sin skola. Här hittar du en del enkäter från tidigare studier.
Uppgifter från tidigare PISA-studier
Uppgifter från tidigare PISA-studier
Frisläppta uppgifter läsförståelse
Uppgifter läsning PISA 2009
(pdf, 1 MB)
Uppgifter läsförståelse PISA 2000 (pdf, 954 kB)
Uppgifter läsförståelse PISA 2000 - kopieringsunderlag (pdf, 773 kB)
Frisläppta uppgifter matematik
Matematikuppgifter PISA 2012 (pdf, 2 MB)
Uppgifter problemlösning PISA 2003 (pdf, 39 kB)
Matematikuppgifter PISA 2000 (pdf, 412 kB)
Frisläppta uppgifter naturvetenskap
Uppgifter naturvetenskap PISA 2000 - 2006 (pdf, 2 MB)
Uppgifter naturvetenskap PISA 2003 (pdf, 266 kB)
Uppgifter naturvetenskap PISA 2000 (pdf, 174 kB)
Elevenkäter och skolenkäter från tidigare PISA-studier
Elevenkäter och skolenkäter från tidigare PISA-studier
Frisläppta enkäter från PISA 2012
Elevenkät A (pdf, 839 kB)
Elevenkät B (pdf, 741 kB)
Elevenkät C (pdf, 841 kB)
Skolenkät (pdf, 635 kB)
Frisläppta enkäter från PISA 2009
Elevankät 2009 (pdf, 318 kB)
Skolenkät 2009 (pdf, 286 kB)
Frisläppta enkäter från PISA 2006
Elevenkät 2006 (pdf, 471 kB)
Skolenkät 2006 (pdf, 325 kB)
Frisläppta enkäter från 2003
Elevenkät 2003 (pdf, 462 kB)
Skolenkät 2003 (pdf, 145 kB)
Enkät om IKT 2003 (pdf, 103 kB)
Frisläppta enkäter från PISA 2000
Elevenkät 2000 (pdf, 278 kB)
Skolenkät 2000 (pdf, 126 kB)
Enkät om IKT 2000 (pdf, 108 kB)
Data från studierna
På OECD:s webbplats finns data från PISA-studierna. Data finns i SPSS-, SAS- och TXT-format. På sidan finns också användarmanualer, internationella projektrapporter och annan dokumentation som underlättar analyser av data från PISA studierna.
Frågor och svar
PISA har sedan starten genomförts vart tredje år. Sverige har varit med varje gång.
PISA undersöker och presenterar resultat på systemnivå. Med detta menas att resultat jämförs mellan länder, skoltyper och grupper av elever, t.ex. mellan elever med olika bakgrund, inom ett land. Resultaten är alltså inte jämförbara mellan enskilda elever och mellan enskilda skolor. Resultaten från PISA 2018 presenteras hösten/vinter 2019. Fram tills dess publicerar OECD rapporter om resultatet från PISA 2015.
Många och skiftande kompetenser och kunskaper krävs för att fungera i ett modernt samhälle. Och det är allt viktigare att kunna förstå och kritiskt granska information. En förutsättning är att eleven har grundläggande kunskaper inom olika ämnesområden. Kompetenserna är viktiga då de ger den enskilde individen möjligheter att hålla sig informerad om och kunna ta ställning i viktiga samhällsfrågor. Målet i PISA är inte primärt att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till skolämnen och styrdokument. Målet är istället att utvärdera hur elever omsätter sina kunskaper i olika sammanhang. I PISA testas elevernas kunskaper och kompetenser i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
I varje PISA-mätning undersöks också elevernas förmåga inom en fjärde, så kallad innovativ domän, som oftast varierar. Till exempel undersöktes elevers problemslösningsförmåga 2012 och elevers förmåga att samarbeta för att lösa problem 2015.
PISA är en systemstudie och resultaten är endast intressanta på gruppnivå, till exempel storstad/landsbygd, flickor/pojkar, inrikesfödda/utrikesfödda och elever från olika socioekonomiska grupper. För att skydda de skolor och elever som deltagit lämnar vi inte ut uppgifter om deltagande kommuner, skolor eller elever.
PISA och andra internationella studier är en del av Skolverkets uppdrag att utvärdera kvalitén i den svenska skolan. Utan dessa internationella studier skulle det inte gå att följa den svenska resultatutvecklingen över tid. Eleverna som tas ut förväntas delta eftersom utvärderingen är en del av skolans arbete på liknande sätt som t ex nationella prov. Men till skillnad från nationella prov är eleverna och skolorna i PISA avidentifierade. Provet mäter hur eleverna kan tillämpa kunskaper som förvärvats under hela skoltiden.
PISA och andra internationella elevundersökningar som exempelvis TIMSS och PIRLS utgör en del av den svesnka nationella utvärderingen av skolan. Genom PISA får vi information om den svenska resultatutvecklingen över tid och kan jämföra oss med andra länder, både när det gäller resultat och hur olika skolsystem fungerar.