Ytterligare kommentarer om Riksrevisionens granskning av PISA 2018

Den 29 april publicerade Riksrevisionen sin rapport om regeringens och Skolverkets genomförande av PISA-undersökningen med fokus på exkluderingar och bortfall av elever. Riksrevisionen menade i sin granskning att Skolverket borde ha gjort mer för att säkerställa ett korrekt deltagande i PISA-undersökningen. Samtidigt sade Riksrevisionen att Skolverket har följt OECD:s riktlinjer för genomförandet av PISA-undersökningen.

Skolverket har varit tydliga med att vi välkomnar Riksrevisionens granskning och att vi tar deras kritik på stort allvar. PISA är en undersökning som mäter hur kunskapsutvecklingen ser ut över åren i den svenska skolan och det är av central betydelse att den är tillförlitlig. Skolverket kommer genomföra de förbättringar som krävs för att PISA 2022 ska ha så korrekta exkluderingstal som möjligt.

Skolverket framhåller också att även efter Riksrevisionens granskning av PISA 2018 så visar studien att resultaten ligger kvar på samma nivå som 2015, att det är fortsatt stora skillnader mellan olika elevgrupper och att det är problem med likvärdigheten. Andra internationella studier, såsom TIMSS, PIRLS och ICCS bekräftar också den resultatutveckling vi ser i PISA.

I debatten som har följt på Riksrevisionens granskning har det förts fram att Skolverket har brutit mot regelverket för PISA. Skolverket motsätter sig den bilden. Riksrevisionen säger i sin rapport att Skolverket har följt regelverket för genomförandet, men att Skolverket borde ha gjort ännu mer. Den exkluderingsgrad som Sverige hade låg förvisso på 11 procent och OECD har en på förhand accepterad gräns på 5 procent. Sveriges exkluderingstal godkändes dock av OECD. Det kan också tilläggas att det var flera länder, bland annat Norge och Danmark, som hade en exkludering överstigande 5 procent, vilket också godkändes av OECD.

I debatten har det också förekommit ord som fusk och skönmålning av PISA-resultatet. Detta har ingen saklig grund. Riksrevisionen lyfter i sin granskning att skolorna har exkluderat för många elever och att Skolverket borde ha följt upp antalet exkluderade elever bättre. Riksrevisionen gör dock inget som helst antagande att det skulle vara något försök till fusk eller medveten skönmålning.

När det kommer till ansvarsfördelningen vid genomförandet av PISA så är det viktigt att notera att det är de deltagande skolorna som ansvarar för att göra exkluderingarna och bedömningarna i samband med detta. Skolverkets ansvar är att utbilda de deltagande skolornas samordnare så att de förstår regelverket för exkluderingarna. Här har Skolverket fått rekommendationer från Riksrevisionen som vi tar på stort allvar.

Det är också viktigt att komma ihåg att det är OECD som sammanställer resultaten, inte Skolverket. Skolverkets ansvar är att sammanställa en rapport på de resultat vi får från OECD. Det har vi gjort och där lyfter vi också såväl det höga exkluderingstalet som bortfallet.

Ett annan viktig faktor som inte tydligt har framkommit i debatten, är att deltagande i PISA-studien är frivilligt för eleverna. Det gäller för alla de internationella studierna som Sverige deltar i. Skolorna kan alltså uppmuntra eleverna att delta, men inte tvinga någon att delta.

Slutligen är det väsentligt att notera att PISA-studien mäter det svenska skolsystemet. Det är inte en studie som mäter hur det går för enskilda elever i skolan. Därför ska olika grupper av elever exkluderas, både i PISA-studien och i andra internationella studier. Det är alltså inte höga exkluderingstal i sig som är ett problem. Däremot så blir det fel om elever exkluderas på felaktig grund.

Skolverket fick under processens gång möjlighet att lämna synpunkter på Riksrevisionens granskning. Skolverket hade ett flertal synpunkter på Riksrevisionens rapport. Den som vill läsa mer om våra synpunkter kan göra det här nedan:

Skolverkets synpunkter på Riksrevisionens granskning Elevdeltagandet i PISA-undersökningen 2018PDF (pdf, 413 kB)

Pressmeddelande: Skolverket: Viktigt att PISA-studien går att lita på

Riksrevisionens rapport

Senast uppdaterad 16 augusti 2021