Att systematisera det praktiska arbetet
För att erfarenhet ska kunna bli beprövad behövs ett systematiskt arbete. Detta i sin tur är beroende av rätt förutsättningar. Utgångspunkten bör alltid vara att arbetet ska leda till utveckling av ny kunskap och ett ökat lärande för barn och elever. Vad behövs för att kunna göra detta och vad ingår i arbetsprocessen?
En utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kräver tid och utrymme för kollegial samverkan. Ledningen behöver skapa en organisation där det finns möjligheter för kollegiet att diskutera och reflektera och där ett vetenskapligt förhållningssätt uppmuntras. För att arbetet ska bli hållbart och långsiktigt måste det vara tydligt när och hur detta ska ske.
Rektors och huvudmans ansvar
Ansvaret för att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet delas av alla som arbetar inom skolväsendet. Men det är huvudman och rektor som fattar beslut om hur verksamheten organiseras och bedrivs, och därmed har det formella ansvaret.
Det behövs en tydlig struktur där medarbetare har särskilda ansvarsområden, med definierade uppdrag och mandat och även möjlighet att utföra uppdraget. Rektor bör också skapa mötesstrukturer med tydlig inriktning mot att ta del av och värdera forskning och beprövad erfarenhet utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.
Läs mer om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs mer om vetenskapligt förhållningssätt och vad det innebär.
Hållbarhet och långsiktighet
Förskolor och skolor har olika förutsättningar utifrån bland annat elevunderlag, barnens sociala förhållanden, den fysiska miljön och antalet anställda per barn och elev. Därför varierar även möjlighet och tid för planering och kollegialt lärande. Ett kollegialt utbyte kan skapas på olika sätt, som till exempel via digitala plattformar eller samarbete genom huvudmannen.
Några viktiga förutsättningar är:
- Tydligt kommunicerade uppdrag, roller och förväntningar.
- Tid och forum för kollegial samverkan.
- Möjlighet att använda sig av forskning.
- Ett vetenskapligt förhållningssätt som präglar verksamheten.
- Möjlighet till spridning och utbyte av kunskaper.
Arbetet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund kan ta varierande form men behöver alltid vara uthålligt och långsiktigt eftersom det i slutändan är vad som gör skillnad för barn och elevers lärande.
Det praktiska arbetet
Oavsett hur den egna organisationen ser ut behöver alla som arbetar med utbildning ställa sig samma fråga: På vilket sätt leder det vi gör till ett ökat lärande för barn och elever? Att arbeta fram beprövad erfarenhet med stöd av vetenskaplig grund är en återkommande process som görs i flera steg. Arbetet behöver utgå från de yrkesverksammas egna frågor och barnens eller elevernas behov för att kännas meningsfullt på lång sikt.
Det behövs inte en specifik modell i arbetet med att utveckla beprövad erfarenhet, men vissa steg på vägen kan vara bra för att få till en systematik. Tabellen nedan ger en översikt över stegen i arbetet med att utveckla beprövad erfarenhet på vetenskaplig grund. Dessa steg inkluderar ett gemensamt prövande, ifrågasättande, reflektion, dokumentation, analys och spridning.
Att arbeta med beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund
Vad och varför
- Definiera vilken del av ert uppdrag som berörs, till exempel ett undervisningsmoment eller organisering av arbetet.
- Vilken kunskap saknas om vad? Eller vilka goda exempel vill ni pröva ytterligare? Varför vill ni pröva det ni vill pröva?
- Var befinner sig barnen/eleverna kunskapsmässigt i relation till det ni vill undersöka och vad är just nu utmanande för dem? Vad behöver undervisande
lärare fokusera på, utveckla kunskap om och förändra för att stötta elevernas lärande ytterligare?
Hur
- Formulera det ni ska göra: Vad innebär det och hur ska det gå till? Beskriv så konkret och noggrant som möjligt. Formulera mål och kriterier för det ni vill pröva. Se till att ni innan dess har arbetat er fram till en gemensam förståelse.
Kollegialt lärande
- Med vem eller vilka ska arbetet prövas? Formulera hur samarbetet ska ske, vem som ska göra vad och vem som ska ansvara för vilka delar under arbetets gång.
- Formulera vilka resurser ni har att använda er av under arbetet, exempelvis tid, litteratur, kollegialt samarbete, filmkameror och annat.
Vetenskaplig grund
- Vad främjar enligt tillgänglig forskning barnens utveckling eller elevernas lärande i det ni vill pröva? Hur kan ni använda er av, förstå och värdera forskning i er lokala kontext?
Systematik
- När och hur ska alla deltagare få tillräckligt med information under arbetets gång? Hur ska ni ta till vara allas synpunkter och kompetenser?
- Ska ni använda er av exempelvis någon samtalsmodell i diskussionerna? Bestäm hur länge arbetet ska pågå samt hur ofta och i vilka sammanhang prövningen ska ske.
Dokumentation
- Bestäm hur arbetet ska dokumenteras. Fundera på vad det är ni behöver dokumentera för att få syn på det ni vill veta mer om.
- Upprätta till exempel en gemensam digital mapp eller portfolio där ni samlar material som texter, filmer och bilder.
Analys
- Titta på ert underlag, det vill säga det ni har dokumenterat: Vad ser ni? Finns det några mönster? Vad innebär det ni ser i dokumentationen? Hur hänger förändringarna ihop med era förändrade handlingar? Vad säger eleverna? Hur påverkar det här undervisningen i praktiken?
Spridning
- Hur kan ni kommunicera ert arbete med omgivningen? Berätta om ert arbete så att alla som är involverade kan beskriva det med några enkla ord. Detta kan inkludera föräldrar, barn och elever, huvudman eller politiker.
- Kan ni samverka med någon annan förskola eller skola? Vill och har ni
möjlighet att sprida ert arbete muntligt eller skriftligt – hur i så fall?
Det är inledningsvis viktigt att lägga tid på att analysera vad som behöver förändras och varför. Ett kollegialt undersökande tar avstamp i att identifiera ett problem i praktiken och sedan systematiskt undersöka det, snarare än att försöka finna snabba lösningar.
Ett exempel på kollegial samverkan
Två grundskolor i Piteå har samarbetat med Luleå tekniska universitet i ett utvecklingsarbete om lässtrategier i årskurs F-3. I filmerna berättar förstelärare, rektor, specialpedagog, pedagogista och deltagande forskare om erfarenheter av samverkan.
Film: Att organisera kollegial samverkan
Lärare och rektor berättar vad som varit nycklar till ett framgångsrikt arbete under projektet. Tid: 04:50.
Film: Samverkan mellan lärare och forskare
Hur kan man samordna ett arbete mellan lärare och forskare? Vad kan man behöva tänka på? Deltagarna berättar om sina erfarenheter och vad alla medverkande har bidragit med utifrån sina olika perspektiv. Tid: 03:05.
Film: Styrkan med kollegialt lärande
Att utveckla undervisningen tillsammans har flera fördelar. Här berättar deltagarna om sina erfarenheter och om hur det gemensamma arbetet har systematiserats för att erfarenheterna ska kunna delas och prövas vidare. Tid: 04:18.
Film: Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Samarbete mellan skolor och forskare är viktigt för båda parter och bidrar till att utveckla en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I den här filmen pratar deltagarna om vilka fördelar samarbetet har inneburit, hur kompetenserna kompletterar varandra, hur viktigt det är att alla känner sig delaktiga och att arbetet får ta tid. Tid: 06:03.
Se fler filmer från projektet i Läslyftets modul Tidig läsundervisning här.
Läs mer om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i det vardagliga arbetet i kapitel 5 i kunskapsöversikten Att ställa frågor och söka svar.
Källor:
Hargreaves, A. & O´Connor, M.T. (2019). Professionell kollegialitet: om att utveckla lärares samarbete. Lund: Studentlitteratur.
Jarl, M., Blossing, U. & Andersson, K. (2017). Att organisera för skolframgång: Strategier för en likvärdig skola. Stockholm: Natur & Kultur.
Olsson, David (2019). Improving Teaching and Learning Together – A Literature Review of Professional Learning Communities. Karlstads universitet.