Beprövad erfarenhet om skolchefers ledarskap

Skolchefer måste göra skolan till en mer attraktiv arbetsplats, samtidigt som rollfördelningen behöver renodlas och ”berättelsen” om skolan förändras. Det är några av slutsatserna från Skolverkets skolchefsnätverk, som hade sitt slutseminarium i början på februari.

För att främja förändring och uppmuntra skolchefer att genom beprövad erfarenhet ta ett större ansvar för skolans utveckling, startade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson ett nätverk för skolchefer våren 2019. Ett första delseminarium hölls förra våren och nu har utkast på slutrapporterna lämnats in, under ett avslutande kunskaps- och erfarenhetsseminarium.

Tre ödesfrågor för skolan

Nätverket består av tre grupper, som tagit sig an varsin av de tre frågorna motverka segregationens negativa effekter, lärarförsörjning samt styrning och ledning.

– Vi kan kalla det ödesfrågor för skolan. Den beprövade erfarenheten på skolchefsnivå har inte alltid varit så lätt att hitta, så att samlas i form av ett nätverk är därför viktigt. Skolchefer har tidigare varit en i någon mening bortglömd grupp, både politiskt och hos oss på myndigheten, säger Peter Fredriksson.

Bild på Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Åsa Ericson är skolchef i Ale kommun, och ingår i gruppen lärarförsörjning. Hon berättar att de har fokuserat på strategier för att öka och behålla antalet lärare, samt för att utveckla organisation och arbetssätt.

– Vi ville lämna rollen som offer för lärarbristen, och i stället identifiera aktiviteter som vi själva kan påverka, säger Åsa Ericson.

Gemensamma tillträdesdagar för lärare

Några åtgärder och faktorer som gruppen vill betona för att säkra lärarförsörjningen är:

  • Strategier för att stödja medarbetare som vill studera.
  • Stödprogram för nyexaminerade.
  • Arbetsintegrerad lärarutbildning och läraraspiranter.
  • Biträdande lärare.
  • Effektivare användning av skolans resurser.
  • Rektors ledarskap.
  • Likvärdig tillgång till behöriga lärare.

Ett annat exempel på en konkret strategi är att Kalmar kommun har infört gemensamma tillträdesdagar för lärare och annan skolpersonal.

– Projektet innebär att den interna rörligheten av personal mellan enheter synkroniseras med terminsstarter, säger skolchef Mats Linde.

Det är för närvarande oklart om projektet kommer att fortsätta kommande läsår, då såväl lärarfacken som rektorerna tycker att nackdelarna överväger fördelarna.

– Själv är jag övertygad om de stora fördelarna på sikt för elever och medarbetare i form av ordnade byten av enheter, men jag kanske får pausa försöket och göra en omstart, säger Mats Linde.

Tålamod är viktigt för skolchefer

Ulrika Forsell, skolchef i Borlänge kommun, betonar att de hela tiden har haft forskningen med sig i arbetet med beprövad erfarenhet.

– Vi började med att göra en tankekarta, med idéer och tankar om lärarförsörjning. Sen hämtade vi stöd i forskningen och därefter genomförde vi konkreta förändringar. Så forskning har genomsyrat våra gemensamma diskussioner, och vi har även använt Skolverkets Att ställa frågor och söka svar, säger hon.

Hon berättar att de under arbetets gång blivit mer reflekterande, kritiska, modiga och tålmodiga.

– Tålmodiga måste vi vara för att alla större förändringsprocesser visar sig ta mer tid än förväntat, de ska tas med facken, prövas i ledningsgrupper och så vidare, säger Ulrika Forsell.

Skolchefsrollen behöver renodlas

Tomas Borgvall är utbildningschef och skolchef på Fridaskolorna AB och har ingått i gruppen styrning och ledning, som i arbetet har fokuserat mycket på skolchefens roll.

– Styrkedjan och skolchefens egentliga uppdrag är centrala aspekter. Vi anser att man nog bör knyta skolchefsrollen till huvudmannaskapet, så att man inte får dubbla mandatroller, säger han.

En annan aspekt är enligt Tomas Borgvall vilken uppfattning det omgivande samhället har om vad som ingår i skolchefens ansvar.

– Vi kanske behöver förtydliga arbetsuppgifter och vara tydligare i skollagen, för att förenkla kommunikationen med omvärlden om vad vi har för roll, säger han.

Segregationen har inga patentlösningar

Gruppen skolsegregation utgick från frågeställningen hur ledarskapshandlingar kan utformas för att minska skolsegregationens negativa effekter.

Pauline Broholm Lindberg, skolchef i Halmstad, berättar att gruppen utifrån detta valde att utforska skolchefens ledarskapshandlingar riktat mot två olika områden: Att stärka kvaliteten i undervisningen och att attrahera nya elevgrupper.

– Det är lätt att lägga ansvaret för segregationsfrågan på någon annan, det gäller att titta på vad vi själva faktiskt kan göra. Det finns inga patentlösningar, så vi har utforskat hur man som skolchef kan utforma sitt ledarskap i sin egen kontext, utifrån lokala behov, säger hon.

Egil Gry, skolchef på Samskolan i Göteborg, betonar att det viktigaste är att alla elever når goda resultat.

– Lärare utformar sin undervisning utifrån vilka elever de har. Att nå ut i klassrummet är ingen lätt sak för en skolchef, det finns många led i styrkedjan däremellan, säger han.

Så vilka ledarskapshandlingar får då effekt i klassrummet?

– Det är jättesvårt att utifrån vårt arbete dra generella slutsatser, men en framgångsfaktor vi har sett är att jobba med perspektivbyten. Vad behöver hända för att det inte ska gå som det brukar? säger Pauline Lindberg.

Hon är väldigt nöjd med det arbete, de framsteg och den nya kunskap som arbetet i nätverket har fört med sig.

– Det har skrivits enormt mycket om rektorers pedagogiska ledarskap. Det känns som att vi nu har skrivit kapitel ett i berättelsen om skolchefens pedagogiska ledarskap, säger Pauline Broholm Lindberg.

Viktigt att lyfta fram en alternativ bild av skolan

Peter Fredriksson avslutar dagen med att kommentera att dessa frågor inte är något som ”man löser på en kaffepaus”.

– Jag har stor förståelse för hur svårt det här är. Det kräver vilja och mod att gå in i de svåra frågorna och få andra att förändra sin förståelse och sitt görande. Men under dagen har jag också påmints om vilket utrymme ni som skolchefer har att göra jobbet roligt, och att prioritera det som är viktigt, säger han.

Han återkopplar till frågan om vem som sätter bilden av skolan, och vikten av att lyfta fram en motbild.

– Den som har problemformuleringsprivilegiet har makten, och det finns aktörer som ger en väldigt negativ bild av skolan och av läraryrket. Inte bara i media, utan även i den politiska debatten. Därför behöver de professionella ta makten över bilden av skolan, säger Peter Fredriksson.

Skolverkets skolchefsnätverk

  • Nätverken utgjordes av 20 skolchefer och sattes samman på initiativ av Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
  • De har omfattat de prioriterade områdena styrning och ledning, motverka skolsegregationens negativa effekter samt lärarförsörjning.
  • Syftet har varit att initiera ett förändringsarbete hos de olika huvudmännen, öka kunskapen om vad som är möjligt att göra inom de olika områdena och stärka skolans auktoritet.
  • Nätverken har testat möjliga modeller för att ta fram beprövad erfarenhet.
  • Projektet pågick mellan vårterminen 2019 och februari 2022, då slutrapporterna lämnades in: Exempel på skolchefers beprövade erfarenhet
Senast uppdaterad 24 mars 2022.