Samarbete bygger en bättre skola

— När jag arbetade som lärare insåg jag att den största kraften till förändring finns hos mig själv, och att den blir ännu större när jag får samarbeta med andra, berättar Ulf Blossing, forskare inom skolutveckling.

Ulf Blossing är professor på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Ulf är en av de forskare vi samarbetar med inom Samverkan för bästa skola. Han föreläser ofta vid de konferenser vi arrangerar för de medverkande, i syfte att inspirera och ge ett vetenskapligt perspektiv på arbetet. I denna intervju lyfter han vikten av samarbete i en organisation och delar med sig av sina bästa råd.

— När en organisation saknar ramar och former för samarbete blir varje individ hänvisad till sig själv. Det kanske fungerar för vissa lärare, men inte för alla och då inte heller för alla elever, påpekar Ulf.

Om Samverkan för bästa skola

De bästa idéerna föds ur samarbete

— Under mina år som forskare har det blivit tydligt att många skolor och förskolor brister i att bygga organisationen runt skolan. Förbättring i skolor eller förskolor kräver samarbete med flera personer under en lång tid. Alla i organisationen behöver involveras – från elever och lärare till skolledare.

Formerna för samarbete får inte bli för utmanande och de måste förankras för att det ska fungera. Samarbeten blir för utmanande om de ligger för långt från lärarnas tidigare erfarenheter. Om lärare på en skola inte har för vana att tala med varandra om sin undervisning i klassrummet blir det för krävande att införa kollegahandledning som fokuserar på just det. Då kanske man får börja med något enklare, berättar Ulf.

Vad ska man tänka på när man tar fram nya former för samarbete?

— Bygg en organisation med tydliga grupper för samarbete och skapa tydliga arbetsbeskrivningar för vad grupperna ska ägna sig åt. Tillsätt ledare i grupperna som hjälper grupperna att hålla sig till arbetsbeskrivningen. Se till att ledarna också fokuserar på gruppens lärande genom exempelvis aktionsforskningsprocesser där barn och elever deltar, råder Ulf. En aktionsforskningsprocess, förklarar Ulf, handlar om att lärarna hjälps åt att forma aktioner, exempelvis nya planer för undervisningen, som de kan pröva tillsammans med eleverna.

Gör eleverna delaktiga i att utveckla skolan

— Eleverna är viktiga och hur samarbetet med dem kan se ut beror på hur gamla de är. Man kan tänka i olika steg: Att informera dem är ett steg, att ta emot deras respons på olika förbättringar ytterligare ett, och att låta dem vara med och utforma förbättringar ett annat steg.

Oavsett behöver de få någon form av introduktion till det som sker på skolan så att de ställer in sig på att det ska hända något nytt, förklarar Ulf.

Om Samverkan för bästa skola

— Det första steget inom just Samverkan för bästa skola är att göra en analys för att identifiera olika problem i organisationen, vilket Skolverket stödjer med. Om analysen berör en kommun behöver de göra flera kartläggningar, en för varje skola och förskola. De behöver studera hur infrastrukturen för utveckling och förbättring ser ut. Analysera organisationen för skolan på alla nivåer och låt det ta tid. Undersök vilka mellanledare som finns och vilket ansvar olika ledare tar i det gemensamma arbetet, råder Ulf.

Ta fram strategier baserade på vetenskapliga metoder

— Man behöver ta fram olika förbättringsstrategier beroende på vilka utmaningar och behov som finns just på de aktuella skolorna. Det är viktigt att välja strategi baserat på den empiri som tas fram om skolans läge med hjälp av vetenskapliga metoder, vilket Skolverket stödjer med inom Samverkan för bästa skola. Det är svårt som enskild individ att ha koll på allt som händer på en skola, därför behöver man gå systematiskt och vetenskapligt tillväga för att skaffa sig en bild av vad en skola behöver förbättra, berättar Ulf.

Sätt tydliga mål. Utgå från skolans nationella uppdrag och utvärdera löpande tillsammans.

— För att arbeta framgångsrikt med att förbättra skolor behöver huvudmän och skolledare sätta tydliga mål för vad de vill ska hända och skapa förutsättningar för det. Då blir det lättare att se vilket arbete olika grupper i organisationen behöver göra.

De nationella målen för skolan behöver genomsyra arbetet med att utveckla skolan. De ansvariga för skolan i en kommun eller styrelse behöver stödja rektorerna och förskolecheferna i sitt arbete med att utveckla den lokala organisationen. Många gånger kan kommunala mål dominera och det kan vara en utmaning att lyfta fram de nationella målen. Skolverket stödjer de medverkande i Samverkan för bästa skola att arbeta tillsammans i styrkedjan just för att utveckla dessa områden.

Huvudmän och skolledare behöver också göra löpande uppföljningar. Om det inte går som man tänkt behöver de justera sina planer och ta fram nya strategier. Ta reda på hur det ser ut i klassrummet. Ser ni förbättringar i elevernas resultat? Sen är det ”bara” att fortsätta så tills man uppnår målen, uppmuntrar Ulf.