Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen - Lärvux i Lund

Lärvux lärlingsutbildning stärker möjlighet till anställning.

Lärvux i Lund erbjuder särskild utbildning för vuxna i form av lärlingsutbildning. Målet är att stärka elevernas möjligheter till anställning med avtalsenlig lön.

- Många elever som gått i gymnasiesärskolan kommer inte ut i arbetslivet, trots att de kan och vill så mycket mera. Vi hade sett det länge, så när vi fick medel av Specialpedagogiska skolmyndigheten började vi bygga upp ett nytt koncept, säger Annika Moshovitis, biträdande rektor på komvux i Lund.

Att våga satsa långsiktigt blev en av framgångsfaktorerna med det nya koncep­tet. Trots ganska få elever, anställdes en samordnare på heltid som hade kunskap om målgruppen. Samordnarens uppgift var att hitta lärlingsplatser och vara ett stöd till eleverna. För att lära av andra skapade man också ett nätverk, som bestod av projektledare, rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare från olika lärlings­utbildningar i Skåne.

Fokus på kartläggning och elevernas intresse

En del elever hittar till utbildningen på egen hand, medan andra kommer genom att föräldrar eller någon från daglig verksamhet hör av sig. Ett första steg är att kartlägga eleverna för att hitta en lärlingsplats som de verkligen är intresserade av.

På Lärvux i Lund erbjuds därför inte utbildningar inom några fasta områden med vissa inriktningar.

- Det viktiga är vad eleven vill och har lust med, säger Marie Björup, samordnare för utbildningen. I arbetet med eleverna samarbetar hon med både lärare och studie- och yrkesvägledare.

Får endast användas i stödmaterial "Studie och yrkesvägledning i vuxenutbildningen - fem inspirerande exempel".

Marie och studie- och yrkesvägledaren Anya Pålsson genomför kartläggnings­samtal med eleverna under ett eller två tillfällen. Det måste ta tid, menar Anya.
- Eleverna kan ofta vara lite nervösa för att berätta om sina drömmar, om vad de kan och om de har någon arbetslivserfarenhet.

Under samtalen fokuserar Marie och Anya på elevens styrkor och på vilket stöd eleven kan behöva.
- Det handlar inte bara om skola och arbete, utan om hela livet. För den här gruppen elever är det viktigt med stöd hela vägen.

Rätt lärlingsplats till rätt elev

Som samordnare letar Marie själv upp de allra flesta lärlingsplatserna och under­stryker att det är viktigt att det ska kännas rätt för eleven, och att hen får ett bra bemötande. Annars är det lika bra att försöka någon annanstans, menar hon.

Marie har tagit fram informationsfoldrar – en till blivande lärlingar och en till möjliga lärlingsplatser. Foldrarna informerar om upplägget, och den som riktar sig till arbetsplatser beskriver även vad handledarrollen innebär.

Får endast användas i stödmaterial "Studie och yrkesvägledning i vuxenutbildningen - fem inspirerande exempel".

Samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är också god. Förutom att de för en dialog om arbetsmarknadsläget ger de tips på arbetsplatser som Marie kan kontakta. Genom att de sitter i samma arbetsgrupp kan de också utveckla arbetet tillsammans. Det kan hända att Marie ibland tar hjälp av arbetslivet när en elev tvekar inför utbildningen.

- Om motivationen inte riktigt finns, kan jag ibland be en arbetsgivare att ringa och ”peppa” en osäker elev. Det kan vara det som får eleven att våga, berättar Marie. Hon menar att den här målgruppen kan ha svårare att ta egna initiativ, vilket också är en del av funktionsnedsättningen.

Samarbete med lokala gymnasiesärskolan och komvux

Beroende på vilka kurser och inriktningar eleverna väljer, finns ett tätt samarbete med den lokala gymnasiesärskolan och komvux. Just nu erbjuds kurser inom handel, fastighet, barn och fritid samt vård och omsorg. Lärarna följer ibland med lärlingarna till arbetsplatsen, för att anpassa undervisningen efter arbetet.

Att koppla lärlingsplatsen till undervisningen

Margareta Sjöblom är speciallärare på Lärvux i Lund. Hon möter eleverna efter praktiken och kan koppla erfarenheterna från arbetsplatsen till kursmålen. Det finns ofta ett behov bland eleverna att dela med sig av det de har varit med om. Förutom yrkeskunskaper kan det till exempel handla om konflikter och hur man gör om man blir osams med någon på arbetsplatsen.

En sådan diskussion går att koppla till kursen Service och bemötande. Andra ämnen som blir viktiga att ta upp är exempelvis sociala koder – Vad är skillnad på paus och rast? Vad är okej att prata om med arbetskamrater?

- Att prata om sociala koder är det som den här gruppen behöver mest, säger Margareta.

Hon berättar att de också pratar mycket om att ha en god hälsa. I kursen Hälsa, som är obligatorisk för alla, pratar de bland annat om kost. Margareta menar att arbetsgivaren inte ansvarar för allt, utan att eleverna också har ett eget ansvar att ta hand om sig själva för att orka med arbetet.

- Vi försöker verkligen rusta dem med allt de behöver för att klara ett arbete.

Om lärlingsutbildning:

Lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivs-erfarenhet och möjlighet att få kunskaper inom yrkesområdet under en handledares ledning på en arbetsplats.

De bästa förutsättningar för en elev som valt lärlingsutbildningen uppnås då skola och arbets­liv samverkar. På arbetsplatsen ska eleven ha en handledare som har ansvar för elevens lärande och yrkesmässiga utveckling. Skolan säkerställer att eleven får kunskaper och färdigheter enligt utbildningens mål. Samtal om och uppföljning av elevens lärande bör ske kontinuerligt mellan elev, handledare och yrkeslärare.

Exempel på elevernas uppgifter att undersöka på sin arbetsplats:

  • Finns det några skrivna eller oskrivna regler? Ge exempel!
  • Skriv minst två olika saker som är positivt med att vi är olika på en arbetsplats?
  • Vem är skyddsombud på din arbetsplats? Vilka uppgifter har hen?
  • Ta reda på hur man arbetar med friskvård på din arbetsplats
  • Beskriv några sociala regler på din arbetsplats.
  • Vad för sorts vardagsmotion får du på ditt jobb?

Om kartläggningssamtalet:

Kartläggningssamtalet visar på valmöjligheter och ökar elevernas självkännedom vilket innebär större möjligheter att vara säkrare i sina beslut.

Några frågor ur kartläggningssamtalet:

  • Vad är du bra på?
  • Vad behöver du ha hjälp/stöd med i vardagen?
  • Vad tror du att du skulle behöva ha hjälp med för att klara av att gå utbildningen eller vara på arbetsplatsen?
  • Hur gör du om du tycker något är svårt?
  • Hur tycker du att det är att vara i grupp?
  • Tycker du om att jobba ensam eller tillsammans med andra?
  • Har du lätt eller svårt för att komma upp på morgonen?
  • Hur bra är du på att passa tider?
  • Tycker du att det är lätt eller svårt att be om hjälp?
  • ”Arbetskläder” Vad tänker du när du hör det ordet?
Senast uppdaterad 10 september 2019