Den europeiska referensramen, GERS, är ett stöd för alla som undervisar i språk och bedömer språkinlärning. Den används i arbetet med undervisning, kursplaner, läroplaner och examina i hela Europa.
I referensramen presenteras den syn på språkinlärning, språkundervisning och bedömning av språkfärdigheter som grundas på Europarådets arbete under flera årtionden. Referensramen beskriver vilka kunskaper och färdigheter eleven måste tillägna sig för att framgångsrikt kunna kommunicera på ett visst språk. Beskrivningen tar även upp det kulturella sammanhanget i vilken språket ingår.
Kärnan i texten är sex referensnivåer av språkfärdighet. Dessa kan språkinläraren använda för att beskriva vilken färdighet i ett visst språk elever har. Nivåerna är grundligt analyserade och resultatet av empirisk forskning. Nivåbeskrivningarna gör det möjligt att jämföra färdigheter i olika språk, oberoende av skolsystem eller examen:
Den så kallade globala skalan, som översiktligt beskriver nivåerna, finns i kapitel 3 i publikationen:
De svenska kurs- och ämnesplanerna i sfi, engelska, moderna språk och teckenspråk för hörande tar sin utgångspunkt i referensramen. Kunskapskraven för betyget E i engelska, moderna språk och teckenspråk för hörande kan knytas till olika nivåer på den europeiska skalan. Detta framgår bland annat i kommentarmaterialen till grundskolans kursplaner i dessa ämnen:
Även kursplanerna i ämnet modersmål som nationellt minoritetsspråk (andraspråk) med tillhörande betygskriterier är till viss del knutna till GERS.
Referensramen gavs ut första gången på engelska och franska 2001 och under 2007 gav Skolverket ut den på svenska. Under 2018 kom en skrift som utökar och kompletterar de tidigare språkskalorna. Den finns bara på engelska och franska:
Companion volume, på Europarådets webbplats Länk till annan webbplats.
Volume complémentaire, på Europarådets webbplats Länk till annan webbplats.