Guide för källkritik för lärare

Varje dag möts vi av information från olika medier och det kan vara svårt att veta om det går att lita på det vi ser och hör. Källkritik hjälper dig att avgöra vad som är trovärdigt.

Varför ska vi syssla med källkritik i skolan?
Avsändare och budskap
Sök källans ursprung
Är källan äkta?
Vilket budskap har källan?
Hur ser källan ut?
När tillkom källan?
Går bilden att lita på?
Tror du på källan?
Tips från lärarkolleger om källkritiskt arbete
Checklista för källkritik
Tips på användbara resurser

Varför ska vi syssla med källkritik i skolan?

Lyssna på vår expert på källkritik, Anette Holmqvist, som pratar om digital kompetens och om att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.

Vi skiljer på förstahandskällor och andrahandskällor. En person som var med när något hände är en förstahandskälla. Journalisten som i efterhand intervjuar personen och sedan återberättar händelsen är en andrahandskälla. Det betyder inte att en förstahandskälla alltid är opartisk eller ger en korrekt bild av verkligheten. Här är några tips på hur du kan använda källkritisk granskning.

Mer material för undervisning i källkritik:

Resurser för undervisning i källkritik

Medieutvecklingen förändrar ungas nyhetskonsumtion

Värdera nyheter i medieflödet

Källkritik för yngre elever

Källkritik för elever i årskurs 7–9

Källkritik i gymnasieskolan

Avsändare och budskap

Ta reda på så mycket som möjligt om upphovspersonen eller utgivaren. Om det gäller en text kontrollerar du

vem som har skrivit texten
vem som har publicerat texten

Det är också viktigt att undersöka om källan är det den utger sig för att vara. Om det saknas uppgifter om upphovsperson ska du kanske använda en annan källa i stället.

Sök källans ursprung

Om det gäller en text tar du reda på vem som har skrivit den och söker uppgifter om skribenten. Sök efter namn eller e-postadress på webben och se vilka träffar du får. Du kan kontrollera om skribenten har skrivit böcker i ämnet genom att söka i Kungliga bibliotekets databas Libris.

Om din källa finns på nätet kan du titta på webbadressen för att se efter om den säger dig något. Till exempel kan du direkt se att det är Skolverket som står bakom och ansvarar för webbplatsen skolverket.se. Länken liu.se måste du däremot klicka på för att se att den tillhör Linköpings universitet.

Alla webbsidor har en adress där ett domännamn ingår. I ett domänregister kan du få reda på vem som har registrerat ett visst domännamn. Du får uppgifter om namn, adress, telefonnummer och e-postadress till den webbansvariga. Svenska domäner söker du på iis.se (Internetstiftelsen i Sverige). Toppdomäner utanför Sverige hittar du på whois.com.

Är källan äkta?

Det finns webbadresser som ser nästan exakt likadana ut. Ibland är det en ren slump, ibland kan det vara ett medvetet försök att luras för att sprida falsk information, misskreditera någon eller för att dra fler besökare till den egna webbplatsen.

Vilket budskap har källan?

När du vet vem som står bakom källan gäller det att lista ut vilket budskap källan försöker förmedla. Här gäller det att granska själva innehållet för att få veta om det rör sig om fakta, åsikter, reklam eller underhållning. Ställ frågor som

Finns något syfte med publiceringen?
Är informationen trovärdig?
Stämmer det med vad du redan vet?
Hittar du något budskap?
Finns dolda budskap?
Går fakta att kontrollera?
Saknas uppgifter?

Jämför gärna med vad andra källor säger i ämnet, men kom ihåg att källor kan vara beroende av varandra. De kan ha hämtat sin information från samma förstahandskälla. Detsamma gäller källförteckningen om det finns en sådan på webbplatsen eller i boken.

Många källor är reklamfinansierade. Det behöver inte betyda att innehållet är dåligt eller inte håller för en källkritisk granskning. Men se efter om det går att se skillnad på faktainnehåll och reklam eller om gränserna flyter ihop. Det är vanligt att annonser utformas så att de liknar redaktionellt material, så kallad native advertising.

Att hitta helt objektiva källor är inte lätt eftersom de flesta källor är präglade av sin upphovsperson och sin samtid och av de förhållanden under vilka källan tillkom. Det är ändå viktigt att i det källkritiska arbetet försöka ta reda på om en källa är vinklad för att stödja något intresse/ upphovspersonens (personliga) värderingar.

Hur ser källan ut?

Det har betydelse hur informationen presenteras. I vissa källor är det lätt att få en överblick över innehållet, medan andra är svårlästa och svårnavigerade. En slarvigt skriven text som är full av fel kan tyda på att avsändaren inte har tagit sig tid att kontrollera vare sig stavning eller att innehållet är korrekt. Kontrollera om det finns källhänvisningar som styrker fakta.

Om din källa finns på nätet kan du titta på hur webbsidan är gjord. Är den lättnavigerad? Fungerar länkarna i länklistan? Är det lätt att få en överblick över innehållet? Se efter om det finns en innehållsförteckning eller webbkarta.

Finns det någon flik Om oss eller About this site? Där brukar det finnas information om webbplatsen syfte, målgrupp och vilka som ligger bakom den. Ibland står det också vem som har finansierat webbplatsen.

De flesta vill nog framställa sig själva eller sin organisation i så positiv dager som möjligt. Nöj dig därför inte med att läsa eller lyssna till vad källan säger om sig själv. Ta också reda på vad andra säger om källan. Sök till exempel på källans namn i en söktjänst.

När tillkom källan?

Du behöver också ta reda på hur gammal din källa är, till exempel när en faktabok är skriven eller när en webbsida är gjord. Det blir förstås extra viktigt om du vill ha dagsaktuella uppgifter om något.

Längst ner på webbsidan brukar det stå när materialet senast uppdaterades. Men tänk på att datumet ofta ändras automatiskt eller vid små ändringar.

Går bilden att lita på?

Bilder används ofta som bevis på att något verkligen har hänt. Men bilder kan vara förfalskade, förvanskade och placerade i ett sammanhang där de inte hör hemma. Ställ frågor och undersök!

Är bilden äkta?
Var publicerades bilden första gången?
Är den grovt retuscherad eller förvanskad?
Är bilden beskuren på ett sätt så att viktiga delar saknas?
Vilken kameravinkel används och hur kan det påverka tolkningen av bilden?
Stämmer bildtexten med bilden?
Hur förstärker bildvalet texten?

Tänk efter innan du använder en bild som källa och innan du delar bilden i sociala medier. Du kan ladda upp bilden i en söktjänst för att få reda på var bilden varit publicerad förut och om det finns olika versioner av bilden.

Tror du på källan?

Om du har kommit fram till att du faktiskt tror på källan, fråga dig själv varför du gör det?

För att jag känner och litar på källans avsändare?
För att källans budskap stämmer med mina värderingar?
För att min källkritiska undersökning ledde fram till att jag tror att källan är trovärdig?

Tips från lärarkolleger om källkritiskt arbete

Var inte rädd för att börja tidigt. Små barn förstår också källkritik – på sin nivå.
Gör det lekfullt! Låt det vara roligt att hålla på med källkritik, du behöver inte alltid ha en allvarlig ton när du pratar om det. Hitta gärna ingångar i böcker och sagor.
Var pedagogisk ledare men se dina elever som en viktig tillgång när du undervisar. De har många frågor och tankar som kan berika diskussionerna.
Koppla det källkritiska perspektivet till det eleverna redan gör i klassrummet, så diskussionen om källkritik blir ett naturligt inslag i undervisningen och inte ett särskilt ämne.
Använd illustrationer och konkreta exempel och skapa praktiska källkritiska övningar som eleverna kan relatera till, så att ni kan diskutera hur det faktiskt ser ut i verkligheten. Annars finns det risk att eleverna inte förstår vad du menar med att de ska vara källkritiska.
Låt inte eleverna bara granska historiska dokument, utan använd också exempel på sådant som vi kan bli lurade av i vardagslivet i dag.
Säg inte i förväg att ni ska jobba med källkritik utan låt bara eleverna se exempelvis en fejkad film rakt upp och ner – det finns en styrka i att få göra misstag tillsammans.
Samtala och diskutera med dina elever! Problematisera allt – åsikter som fakta.
Låt inte eleverna tycka något utan att kräva en motivering. Ställ följdfrågor.
Låt dig inspireras av alla de webbsidor om källkritik som finns.
Tänk på att det egentligen inte går att kopiera någon annan – låt dig inspireras av andra men hitta ditt eget arbetssätt.
Skapa ditt eget undervisningsmaterial där läroboken är en av många källor.
Gör något som går att återanvända – det kanske tar en del tid i början, men det sparar mycket tid på lång sikt.
Samplanera! Källkritik ingår i det centrala innehållet för både svenska och SO och finns i kurs- och ämnesplaner i de allra flesta ämnen. Försök att hitta ett gemensamt tema som passar i två eller flera ämnen.
Sprid gärna goda idéer till lärar- och bibliotekariekollegor! Det är viktigt att skolan har en kultur där man gärna delar med sig till varandra.
Ta hjälp av värdefulla kollegium via sociala medier, till exempel Twitter, Facebook och bloggar.

Checklista för källkritik

Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)?

Är det en myndighet? Är det en organisation?
Är det ett företag? Är det en privatperson?
Är det någon som kan ämnet?
Är det någon du litar på?

Varför är källan gjord?

För att informera om något? För att luras?
För att sprida en åsikt?
För att sälja något? För att underhålla?

Hur ser källan ut?

Har den kontaktinformation?
Har den fungerande länkar (webbplatsen)?
Har den trovärdiga källhänvisningar?
Har den senast granskad-datum (webbplatsen)?