Varje dag möts vi av information från olika medier och det kan vara svårt att veta om det går att lita på det vi ser och hör. Källkritik hjälper dig att avgöra vad som är trovärdigt.
Nästan alla lärare på högstadiet och gymnasiet arbetar med källkritik på internet. Det är bara en tiondel som uppger sig inte göra det. Två av tio högstadielärare anger sig göra det i stor utsträckning. Men det finns också lärare som inte alls arbetar med källkritik på internet: omkring hälften i förskoleklass och grundsärskolan, en av tre i lågstadiet och gymnasiesärskolan och omkring en av tio i mellanstadiet, högstadiet och gymnasieskolan. Det visar rapporten Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning.
Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning (2019)
Men varför ska vi syssla med källkritik i skolan? Lyssna på vår expert på källkritik, Anette Holmqvist, som pratar om digital kompetens och om att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
Är det en myndighet? Är det en organisation?
Är det ett företag? Är det en privatperson?
Är det någon som kan ämnet?
Är det någon du litar på?
För att informera om något? För att luras?
För att sprida en åsikt?
För att sälja något? För att underhålla?
Har den kontaktinformation?
Har den fungerande länkar (webbplatsen)?
Har den trovärdiga källhänvisningar?
Har den senast granskad-datum (webbplatsen)?
Har du jämfört med vad du redan vet?
Har du jämfört med andra källor?
Vi skiljer på förstahandskällor och andrahandskällor. En person som var med när något hände är en förstahandskälla. Journalisten som i efterhand intervjuar personen och sedan återberättar händelsen är en andrahandskälla. Det betyder inte att en förstahandskälla alltid är opartisk eller ger en korrekt bild av verkligheten. Här är några tips på hur du kan använda källkritisk granskning.
Ta reda på så mycket som möjligt om upphovspersonen eller utgivaren. Om det gäller en text kontrollerar du
Det är också viktigt att undersöka om källan är det den utger sig för att vara. Om det saknas uppgifter om upphovsperson ska du kanske använda en annan källa i stället.
Om det gäller en text tar du reda på vem som har skrivit den och söker uppgifter om skribenten. Sök efter namn eller e-postadress på webben och se vilka träffar du får. Du kan kontrollera om skribenten har skrivit böcker i ämnet genom att söka i Kungliga bibliotekets databas Libris.
Libris, Kungliga bibliotekets webbplats
Om din källa finns på nätet kan du titta på webbadressen för att se efter om den säger dig något. Till exempel kan du direkt se att det är Skolverket som står bakom och ansvarar för webbplatsen skolverket.se. Länken liu.se måste du däremot klicka på för att se att den tillhör Linköpings universitet.
Granska webbadresser, webbplatsen för Internetstiftelsen i Sverige
Alla webbsidor har en adress där ett domännamn ingår. I ett domänregister kan du få reda på vem som är innehavare till en viss domän, till exempel vilket företag eller förening som har registrerat domännamnet. Kontaktuppgifter för en privatperson eller enskild firma visas dock inte då dessa uppgifter är personuppgifter. Internetstiftelsen i Sverige ansvarar för toppdomänerna .se och .nu. Vill du söka på toppdomänen .COM går whois.com att använda.
Sök svenska domäner, webbplatsen för Internetstiftelsen i Sverige
Sök domäner utanför Sverige, WHOIS
Det finns webbadresser som ser nästan exakt likadana ut. Ibland är det en ren slump, ibland kan det vara ett medvetet försök att luras för att sprida falsk information, misskreditera någon eller för att dra fler besökare till den egna webbplatsen. Kolla alltid att webbadressen ser korrekt ut! Det är mycket vanligt med så kallade bluffmejl som uppmanar mottagaren att gå in på exempelvis en banks webbplats och lämna ut sina kontouppgifter.
När du vet vem som står bakom källan gäller det att lista ut vilket budskap källan försöker förmedla. Börja gärna med att granska själva innehållet för att få veta om det rör sig om fakta, åsikter, reklam eller underhållning. Ställ frågor som
Jämför gärna med vad andra källor säger i ämnet, men kom ihåg att källor kan vara beroende av varandra. De kan ha hämtat sin information från samma förstahandskälla. Detsamma gäller källförteckningen om det finns en sådan på webbplatsen eller i boken.
Många källor är reklamfinansierade. Det behöver inte betyda att innehållet är dåligt eller inte håller för en källkritisk granskning. Men se efter om det går att se skillnad på faktainnehåll och reklam eller om gränserna flyter ihop. Det är vanligt att annonser utformas så att de liknar redaktionellt material, så kallad native advertising.
Att hitta helt objektiva källor är inte lätt eftersom de flesta källor är präglade av sin upphovsperson och sin samtid och av de förhållanden som rådde då källan tillkom. Det är ändå viktigt att i det källkritiska arbetet försöka ta reda på om en källa är vinklad för att stödja något intresse/ upphovspersonens (personliga) värderingar.
Det har betydelse hur informationen presenteras. I vissa källor är det lätt att få en överblick över innehållet, medan andra är svårlästa och svårnavigerade. En slarvigt skriven text som är full av fel kan tyda på att avsändaren inte har tagit sig tid att kontrollera vare sig stavning eller att innehållet är korrekt. Kontrollera om det finns källhänvisningar som styrker fakta.
Om din källa finns på nätet kan du titta på hur webbsidan är gjord. Är den lättnavigerad? Fungerar länkarna i länklistan? Är det lätt att få en överblick över innehållet? Se efter om det finns en innehållsförteckning eller webbkarta.
Finns det någon flik Om oss eller About this site? Där brukar det finnas information om webbplatsen syfte, målgrupp och vilka som ligger bakom den. Ibland står det också vem som har finansierat webbplatsen.
Men här är det plats för en disclaimer. De flesta vill nog framställa sig själva eller sin organisation i så positiv dager som möjligt. Nöj dig därför inte med att läsa eller lyssna till vad källan säger om sig själv. Ta också reda på vad andra säger om källan. Sök till exempel på källans namn i en söktjänst. Forskaren Thomas Nygren kallar det att söka lateralt, i sidled.
Du behöver också ta reda på hur gammal din källa är, till exempel när en faktabok är skriven eller när en webbsida är gjord. Det blir förstås extra viktigt om du vill ha dagsaktuella uppgifter om något.
Längst ner på webbsidan brukar det stå när materialet senast uppdaterades. Men tänk på att datumet ofta ändras automatiskt eller vid små ändringar.
Var extra noga när du tar del av nyheter via sociala medier. Det är inte ovanligt att gamla nyheter och inaktuell information sprids den vägen.
Bilder används ofta som bevis på att något verkligen har hänt. Men bilder kan vara förfalskade, förvanskade och placerade i ett sammanhang där de inte hör hemma. Ställ frågor och undersök!
Tänk efter innan du använder en bild som källa och innan du delar bilden i sociala medier. Du kan ladda upp bilden i en söktjänst för att få reda på var bilden varit publicerad förut och om det finns olika versioner av bilden.
En lektion om källkritik av bilder, webbplatsen för Internetstiftelsen i Sverige
Bilder, bluffar & källkritik, Folkbildningsnätets webbplats
Om du har kommit fram till att du faktiskt tror på källan, fråga dig själv varför du gör det?
Ta gärna del av forskningsartikeln för att lära mer om de psykologiska mekanismer som gör att vi gör att vi tror respektive inte tror på den information som vi möter: