Guide till källkritik för lärare

Varje dag möts vi av information från olika källor och det kan vara svårt att veta om det går att lita på det vi läser och lyssnar till. Källkritik hjälper att avgöra vad som är trovärdigt. Källkritik är också ett redskap för att utveckla källtillit, det vill säga förmågan att identifiera tillförlitliga källor. Med goda kunskaper i ämnet underlättas arbetet med både källkritik och källtillit.

en lärare böjer sig fram mot elever som arbetar

Varför ska vi syssla med källkritik i skolan?

Digital kompetens är i grunden en demokratifråga.

Eleverna behöver ges möjlighet att utveckla sin källmedvetenhet;

  • att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik
  • att kunna se möjligheter, förstå risker och kunna värdera information.

Informationssökning och källkritik ingår i digital kompetens. I skolans arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens har samarbetet mellan lärare och skolbibliotekens personal en viktig roll att fylla. Det lyfts fram både i digitaliseringsstrategin och i läroplaner. Uppföljningen av strategin visar att elever behöver ges bättre förutsättningar att utveckla digital kompetens. Det gäller bland annat informationssökning och källkritik. Även förutsättningarna för samarbetet mellan lärare och skolbibliotekens personal behöver bli bättre.

Uppföljning av digitaliseringsstrategin (2021)

Podd: Källkritiskt förhållningssätt (tid 11:17 min.)

Men varför ska vi syssla med källkritik i skolan? Lyssna på Anette Holmqvist, expert på källkritik, som pratar om digital kompetens och om att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.

Konkreta tips

Checklistor i källkritik kan användas som första hjälpen i källkritik, men inte fristående utan med lärares stöd och som en del av undervisningen i olika skolämnen. Dessutom underlättas alltid det källkritiska arbetet av förkunskaper i ämnet. Här är exempel på några klassiska källkritiska frågor att använda i mötet med traditionella källor:

Checklista för klassisk källkritik

Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)?

Är det en myndighet? Är det en organisation?
Är det ett företag? Är det en privatperson?
Är det någon som kan ämnet?
Är det någon du litar på?
Är det möjligt att se vem eller vilka som står bakom?

Varför är källan gjord?

För att informera om något? För att luras?
För att sprida en åsikt om något eller någon?
För att sälja något? För att underhålla?

Hur ser källan ut?

Har den kontaktinformation?
Har den fungerande länkar (webbplatsen)?
Har den trovärdiga källhänvisningar?
Har den senast granskad-datum (webbplatsen)?

Kan du få information från andra ställen?

Har du jämfört med vad du redan vet?
Har du jämfört med andra källor?

Beställ eller ladda ner checklistan för källkritik

Beställ eller ladda ner checklistan för sociala medier

Forskning och fördjupning

Värdera nyheter i medieflödet

Idag sker en stor del av nyhetskonsumtionen via nätet och via flöden på sociala medier. Med tanke på dagens stora nyhets- och informationsflöde är det viktigt att kunna värdera nyheter, ta reda på om de berättar om något som verkligen hänt och om nyheten berättas på ett sakligt sätt.

Vi skiljer på förstahandskällor och andrahandskällor. En person som var med när något hände är en förstahandskälla. Journalisten som i efterhand intervjuar personen och sedan återberättar händelsen är en andrahandskälla. Det betyder inte att en förstahandskälla alltid är opartisk eller ger en korrekt bild av verkligheten. Här är några tips på hur du kan använda källkritisk granskning.

Förslag på några källkritiska frågor

  • Vilka nyhetskällor litar du mest på? Låt eleverna rangordna olika nyhetskällor från 1 till 5. Det kan till exempel vara nättidningar, nyhetsprogram eller youtubefilmer. Jämför resultaten och diskutera i grupper eller helklass.
  • Om du litar på en nyhetskälla, tror du då på allt som kommer från den källan? Hur bedömer du en enskild nyhets trovärdighet?
  • Minns du något exempel då du tänkte ”Nej, det här kan inte vara sant!” eller ”Nej, det här kan inte vara hela sanningen!” Berätta! Vad var det som gjorde att du inte trodde på det?
  • Idag bevakas olika händelser medan de pågår. Du kan följa händelseförloppet minut för minut på nätet och slipper vänta till nästa nyhetsinslag eller nummer av tidningen. Skulle något bli fel i rapporteringen är det lätt att uppdatera och ändra. Vilka för- och nackdelar finns med detta?
  • Vad är det som gör att du litar på en nyhet som du fått via sociala medier?
  • Du litar på personen som delat nyheten med dig?
  • Du litar på allt som kommer från den källa som förmedlade nyheten (tidningen/nyhetstjänsten, vänner eller influencers på sociala medier etc.)?
  • Du har fått nyheten från flera håll?
  • Annat?

Avsändare och budskap

Vi skiljer på förstahandskällor och andrahandskällor. En person som var med när något hände är en förstahandskälla. Journalisten som i efterhand intervjuar personen och sedan återberättar händelsen är en andrahandskälla. Det betyder inte att en förstahandskälla alltid är opartisk eller ger en korrekt bild av verkligheten. Här är några tips på hur du kan använda källkritisk granskning.

Ta reda på så mycket som möjligt om upphovspersonen eller utgivaren. Om det gäller en text kontrollerar du

  • vem som har skrivit texten
  • vem som har publicerat texten

Det är också viktigt att undersöka om källan är det den utger sig för att vara. Om det saknas uppgifter om upphovsperson ska du kanske använda en annan källa i stället.

Sök källans ursprung

Om det gäller en text tar du reda på vem som har skrivit den och söker uppgifter om skribenten. Sök efter namn eller e-postadress på webben och se vilka träffar du får. Du kan kontrollera om skribenten har skrivit böcker i ämnet genom att söka i Kungliga bibliotekets databas Libris.

Libris, Kungliga bibliotekets webbplats Länk till annan webbplats.

Om din källa finns på nätet kan du titta på webbadressen för att se efter om den säger dig något. Till exempel kan du direkt se att det är Skolverket som står bakom och ansvarar för webbplatsen skolverket.se. Länken liu.se måste du däremot klicka på för att se att den tillhör Linköpings universitet.

Granska webbadresser, webbplatsen för Internetstiftelsen i Sverige Länk till annan webbplats.

Alla webbsidor har en adress där ett domännamn ingår. I ett domänregister kan du få reda på vem som är innehavare till en viss domän, till exempel vilket företag eller förening som har registrerat domännamnet. Kontaktuppgifter för en privatperson eller enskild firma visas dock inte då dessa uppgifter är personuppgifter. Internetstiftelsen i Sverige ansvarar för toppdomänerna .se och .nu. Vill du söka på toppdomänen .COM går whois.com att använda.

Sök svenska domäner, webbplatsen för Internetstiftelsen i Sverige Länk till annan webbplats.

Sök domäner utanför Sverige, WHOIS Länk till annan webbplats.

Är källan äkta?

Det finns webbadresser som ser nästan exakt likadana ut. Ibland är det en ren slump, ibland kan det vara ett medvetet försök att luras för att sprida falsk information, misskreditera någon eller för att dra fler besökare till den egna webbplatsen. Kolla alltid att webbadressen ser korrekt ut! Det är mycket vanligt med så kallade bluffmejl som uppmanar mottagaren att gå in på exempelvis en banks webbplats och lämna ut sina kontouppgifter. 

Vilket budskap har källan?

När du vet vem som står bakom källan gäller det att lista ut vilket budskap källan försöker förmedla. Börja gärna med att granska själva innehållet för att få veta om det rör sig om fakta, åsikter, reklam eller underhållning. Ställ frågor som

  • Finns något syfte med publiceringen?
  • Är informationen trovärdig?
  • Stämmer det med vad du redan vet?
  • Hittar du något budskap?
  • Finns dolda budskap?
  • Går fakta att kontrollera?
  • Saknas uppgifter?

Jämför gärna med vad andra källor säger i ämnet, men kom ihåg att källor kan vara beroende av varandra. De kan ha hämtat sin information från samma förstahandskälla. Detsamma gäller källförteckningen om det finns en sådan på webbplatsen eller i boken. I sociala medier sprids mängder av olika budskap och det kan vara klokt att be avsändaren om en källhänvisning vid tveksamheter.

Många källor är reklamfinansierade. Det behöver inte betyda att innehållet är dåligt eller inte håller för en källkritisk granskning. Men se efter om det går att se skillnad på faktainnehåll och reklam eller om gränserna flyter ihop. Det är vanligt att annonser utformas så att de liknar redaktionellt material, så kallad native advertising.

Att hitta helt objektiva källor är inte lätt eftersom de flesta källor är präglade av sin upphovsperson och sin samtid och av de förhållanden som rådde då källan tillkom. Det är ändå viktigt att i det källkritiska arbetet försöka ta reda på om en källa är vinklad för att stödja något intresse/ upphovspersonens (personliga) värderingar.

Hur ser källan ut?

Det har betydelse hur informationen presenteras. I vissa källor är det lätt att få en överblick över innehållet, medan andra är svårlästa och svårnavigerade. En slarvigt skriven text som är full av fel kan tyda på att avsändaren inte har tagit sig tid att kontrollera vare sig stavning eller att innehållet är korrekt. Kontrollera om det finns källhänvisningar som styrker fakta.

Om din källa finns på nätet kan du titta på hur webbsidan är gjord. Är den lättnavigerad? Fungerar länkarna i länklistan? Är det lätt att få en överblick över innehållet? Se efter om det finns en innehållsförteckning eller webbkarta.

Finns det någon flik Om oss eller About this site? Där brukar det finnas information om webbplatsen syfte, målgrupp och vilka som ligger bakom den. Ibland står det också vem som har finansierat webbplatsen.

Men här är det plats för en disclaimer. De flesta vill nog framställa sig själva eller sin organisation i så positiv dager som möjligt. Nöj dig därför inte med att läsa eller lyssna till vad källan säger om sig själv. Ta också reda på vad andra säger om källan. Sök till exempel på källans namn i en söktjänst. Forskaren Thomas Nygren kallar det att söka lateralt, i sidled.

När tillkom källan?

Du behöver också ta reda på hur gammal din källa är, till exempel när en faktabok är skriven eller när en webbsida är gjord. Det blir förstås extra viktigt om du vill ha dagsaktuella uppgifter om något.

Längst ner på webbsidan brukar det stå när materialet senast uppdaterades. Men tänk på att datumet ofta ändras automatiskt eller vid små ändringar.

Var extra noga när du tar del av nyheter via sociala medier. Det är inte ovanligt att gamla nyheter och inaktuell information sprids den vägen. Spridningen av en egentligen inaktuell nyhet kan väcka stor upprördhet och onödig polemik eftersom många inte kollar datum utan tror att det är en nyhet.

Går bilden att lita på?

Bilder används ofta som bevis på att något verkligen har hänt. Men bilder kan vara förfalskade, förvanskade och placerade i ett sammanhang där de inte hör hemma. Här är exempel på några källkritiska frågor för bilder:

  • Är bilden äkta?
  • Var publicerades bilden första gången?
  • Är den grovt retuscherad eller förvanskad?
  • Är bilden beskuren på ett sätt så att viktiga delar saknas?
  • Vilken kameravinkel används och hur kan det påverka tolkningen av bilden?
  • Stämmer bildtexten med bilden?
  • Hur förstärker bildvalet texten?

Tänk efter innan du använder en bild som källa och innan du delar bilden i sociala medier. Du kan ladda upp bilden i en söktjänst för att få reda på var bilden varit publicerad förut och om det finns olika versioner av bilden.

Tror du på källan?

Om du har kommit fram till att du faktiskt tror på källan, fråga dig själv varför du gör det?

  • För att jag känner och litar på källans avsändare?
  • För att källans budskap stämmer med mina värderingar?
  • För att min källkritiska undersökning ledde fram till att jag tror att källan är trovärdig?

Ta gärna del av forskningsartikeln för att lära mer om de psykologiska mekanismer som gör att vi gör att vi tror respektive inte tror på den information som vi möter:

”Vaccin” kan hjälpa oss hantera falska nyheter

Vågar du känna källtillit?

Syftet med källkritik är inte att vi ska misstro precis allting, utan att vi ska lära oss kritiskt granska och med tiden också känna förtroende för vissa källor. Forskaren Olof Sundin introducerade begreppet källtillit för några år sedan. Begreppet har aktualiserats genom att alltfler röster sprider misstro mot experter och etablerade institutioner och istället förlitar sig till konspirationsteorier och påhittade nyheter.

Att hysa källtillit till vissa källor behöver inte betyda att dessa källor alltid har rätt eller är korrekta in i minsta detalj. Fel kan smyga sig in i de mest granskade publikationer, i kvalitetsjournalistik och i läromedel.

Källtillit i undervisningen, i modulen Kritisk användning av nätet på Lärportalen Länk till annan webbplats.

Tips från lärarkolleger om källkritiskt arbete

  • Var inte rädd för att börja tidigt. Små barn förstår också källkritik – på sin nivå.
  • Gör det lekfullt! Låt det vara roligt att hålla på med källkritik, du behöver inte alltid ha en allvarlig ton när du pratar om det. Hitta gärna ingångar i böcker och sagor.
  • Var pedagogisk ledare men se dina elever som en viktig tillgång när du undervisar. De har många frågor och tankar som kan berika diskussionerna.
  • Koppla det källkritiska perspektivet till det eleverna redan gör i klassrummet, så diskussionen om källkritik blir ett naturligt inslag i undervisningen och inte ett särskilt ämne.
  • Använd illustrationer och konkreta exempel och skapa praktiska källkritiska övningar som eleverna kan relatera till, så att ni kan diskutera hur det faktiskt ser ut i verkligheten. Annars finns det risk att eleverna inte förstår vad du menar med att de ska vara källkritiska.
  • Låt inte eleverna bara granska historiska dokument, utan använd också exempel på sådant som vi kan bli lurade av i vardagslivet i dag.
  • Säg inte i förväg att ni ska jobba med källkritik utan låt bara eleverna se exempelvis en fejkad film rakt upp och ner – det finns en styrka i att få göra misstag tillsammans.
  • Samtala och diskutera med dina elever! Problematisera allt – åsikter som fakta.
  • Låt inte eleverna tycka något utan att kräva en motivering. Ställ följdfrågor.
  • Låt dig inspireras av alla de webbsidor om källkritik som finns.
  • Tänk på att det egentligen inte går att kopiera någon annan – låt dig inspireras av andra men hitta ditt eget arbetssätt.
  • Skapa ditt eget undervisningsmaterial där läroboken är en av många källor.
  • Gör något som går att återanvända – det kanske tar en del tid i början, men det sparar mycket tid på lång sikt.
  • Samplanera! Källkritik ingår i det centrala innehållet för både svenska och SO och finns i kurs- och ämnesplaner i de allra flesta ämnen. Försök att hitta ett gemensamt tema som passar i två eller flera ämnen.
  • Sprid gärna goda idéer till lärar- och bibliotekariekollegor! Det är viktigt att skolan har en kultur där man gärna delar med sig till varandra.
  • Ta hjälp av värdefulla kollegium via sociala medier, till exempel Twitter, Facebook och bloggar.
Senast uppdaterad 02 mars 2022
  • Stöd i arbetet

    Resurser för undervisning i källkritik

    Här finns övningar, kurser, filmer, källkritiska exempel och annat material som du kan prova tillsammans med eleverna.

  • Stöd i arbetet

    Källkritik för yngre elever

    Det är nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden. Det här materialet passar dig som undervisar yngre elever om källkritik.

  • Stöd i arbetet

    Källkritik för elever i årskurs 7–9

    När digitala medier blir allt vanligare i undervisningen är det viktigt att eleverna kan granska källor kritiskt. Här är underlag för dig som arbetar med källkritik på högstadiet.

  • Stöd i arbete

    Värdera nyheter i medieflödet

    Här får du som lärare förslag på diskussionsfrågor om hur man kan värdera nyheter i det digitala medieflödet.

  • Stöd i arbete

    Handleda elever i informationssökning

    Elever behöver få handledning i informationssökning för att kunna söka på ett mer kvalificerat sätt och för att hitta relevant material.

  • Kurser och utbildningar

    Kritisk användning av nätet

    Lär er mer om källkritik. I den här kollegiala utbildningen får ni kunskap om olika aspekter av digital informationssökning, källkritik och sökkritik.