Introduktion för lärare –bedömning och betyg
Även om du som obehörig lärare inte får sätta betyg på egen hand behöver du kunna bedöma dina elevers kunskapsutveckling, skriva omdömen och hålla utvecklingssamtal.
I grundskolan sätts betyg i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen eleven har fått undervisning i under den aktuella terminen. I slutet av vårterminen i årskurs 9 sätts slutbetyg.
I gymnasieskolan sätts betyg på varje avslutad kurs och på gymnasiearbetet. Efter avslutad utbildning utfärdas ett examensbevis, om eleven uppfyller kraven för gymnasieexamen. Betyget ska visa den kvalitet som eleven har på sitt kunnande när betyget sätts.
I vuxenutbildningen finns det olika bestämmelser om betyg, bland annat beroende på om det handlar om grundläggande eller gymnasial nivå.
Vad som gäller för betyg och betygssättning i respektive skolform
Lärare behöver använda sig av varierade bedömningsformer. Det är viktigt bland annat för att bedömningsformen som sådan inte ska begränsa vilka kunskaper eleverna kan visa. Lärare kan välja att använda sig bland annat av muntliga eller skriftliga redovisningar, prov, bild, ljud eller egna observationer i undervisningen. Det viktigaste är att bedömningsformerna ger den information om elevernas kunskaper som läraren behöver.
För dig som lärare är betygskriterier ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Kriterierna behöver då läsas och tolkas utifrån syfte och centralt innehåll samt den undervisning som har bedrivits.
Film: Bedömning och betyg - introduktion för obehöriga lärare (tid 06:31 min.)
Bedömningar för att stödja elevens kunskapsutveckling och sätta betyg
Lärare behöver utforma bedömningssituationer för att få information om elevernas styrkor och utvecklingsbehov. Denna information kan sedan användas i formativt syfte, det vill säga för att ge eleverna återkoppling och anpassa undervisningen för att stödja deras kunskapsutveckling. I de tidigare åren i grundskolan, och motsvarande skolformer, syftar lärares bedömningar främst till att avgöra om eleverna och undervisningen är på rätt väg. Bedömningarna har då i första hand ett formativt syfte.
Informationen från en bedömningssituation kan ofta användas i både formativt och summativt syfte, men inte alltid.
Exempel
En lärare vill använda sig av ett glosförhör i språk för att eleverna ska öva sin ordförståelse. Detta kan vara ett led i att eleverna på sikt ska kunna skriva mer utförliga och nyanserade texter. Informationen från glosförhöret ger i sig ingen användbar information för att värdera elevernas kunskaper i förhållande till betygskriterier. Däremot kan läraren använda sig av den för att ge återkoppling till eleverna och för att planera den fortsatta undervisningen.
Likvärdig bedömning
Att bedömningen är likvärdig innebär att du och dina lärarkollegor behöver ha gemensam förståelse för olika begrepp i kursplanerna och gymnasieskolans ämnesplaner. Då får ni också en gemensam grund att utgå från i bedömningen.
De nationella proven är ett stöd för en rättvisande och likvärdig betygssättning av en elevs kunskaper. När du sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen och det har en större betydelse än andra enskilda underlag. Men provet ska inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara lärarens enda underlag vid betygssättningen.
I skollagen står det att provbetyget särskilt ska beaktas, men även delprovsresultat och de kunskaper eleven visat genom provet ger dig som lärare viktig information inför betygssättningen. Precis som tidigare beaktar du all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till betygskriterier vid betygssättningen.
Nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Du kan bara bortse från resultatet om det finns särskilda skäl för det.
Ytterligare sätt att arbeta med bedömning
Kamratbedömning
Kamratbedömning innebär att du som lärare engagerar dina elever som resurser för varandra. Detta hjälper eleverna att identifiera styrkor och utvecklingsbehov i förhållande till syfte och centralt innehåll. Det kan vara lättare när elever bedömer någon annan än sig själv, men i förlängningen kan eleven genom att träna på kamratbedömning också bli bättre på att bedöma sig själv.
Elever som får kamratbedömning förbättrar sina resultat mer än de som får lärarbedömning, även om lärarbedömningen troligen håller högre kvalitet. Detta kan bero på att den bedömning som kamraterna ger är lättare att förstå.
För att träna på kamratbedömning är det viktigt att skapa ett klassrumsklimat där eleverna vågar prata och vågar göra fel. När det gäller kamratbedömning är det viktigt att du går försiktigt fram och påminner eleverna om att det är genom misstagen vi lär oss.
Exempel på kamratbedömning
- Two stars and a wish: ”Säg två saker med Kalles redovisning som du ser är bra och en sak som du ser att han kan utveckla.”
- Visa en anonymiserad elevtext som eleverna får diskutera och föreslå hur den kan utvecklas.
- Anonymiserade elevtexter visas. Eleverna får analysera och motivera exempelvis varför texterna skiljer sig genom att ge konkreta exempel.
Självbedömning
Självbedömning handlar om att eleverna får lära sig att identifiera styrkor och utvecklingsbehov. Målet är att eleverna själva ska kunna fokusera på utvecklingsbehov. Elevers självbedömning kan även ge lärare information som kan användas för den fortsatta undervisningen.
Exempel på självbedömning för yngre elever
Olika färger: Genom att be eleverna hålla upp olikfärgade papper kan läraren snabbt se hur väl eleverna förstod en genomgång. Läraren har då möjlighet att sätta samman elever som kan verka som stöd för varandra eller att dela in i grupper som kan gå vidare eller få en mer utförlig genomgång.
Exempel på självbedömning för äldre elever
Begreppstabell: Ett antal ord eller uttryck står uppställda i en tabell och efter varje ord kan eleven fylla i en siffra för hur stor kunskap eleven har om ordet eller uttrycket. 0 = ingen kunskap, 1 = har hört, men vet inte vad det betyder, 2 = vet ungefär vad det betyder och kan förklara lite grann kring det, 3 = vet precis vad det betyder, kan förklara och använda mig av det.