Undervisa om nationella minoriteter
Här finns material och lektionsförslag till dig som ska undervisa om de nationella minoriteterna.
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola
De fem nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Du som undervisar elever i grundskolan ska ge alla elever kunskap om minoriteternas historia och kultur.
Film: Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola (tid 03:06 min.)
De nationella minoritetsspråken är en viktig del av den svenska historien och en förutsättning för att kunna bevara de nationella minoriteternas kulturer.
Undervisa om romer
Romer är ett transnationellt folk, bosatta över hela världen. Romska kulturen, språket och religionstillhörigheten präglas av stor mångfald men har även många gemensamma historiska erfarenheter och kulturella traditioner som förenar dem. Romerna är Europas största etniska minoritet.
Undervisa om samer
Samerna är en ursprungsbefolkning som lever i de nordliga delarna av Sverige, Norge och Finland, samt på den ryska Kolahalvön. Samerna är en av de nationella minoriteterna i Sverige.
Undervisningsmaterial om samer, Samer.se
Länk till annan webbplats.
Undervisa om judar
Judar är en av Sveriges erkända nationella minoritetsgrupper och har funnits i Sverige sedan 1700-talet. Den judiska minoriteten är både kulturellt och religiöst betingad; judendom är inte enbart en religion utan lika mycket en kultur. En del judar är icke-religiösa men ser sig som kulturella bärare av det judiska arvet.
Judar har invandrat till Sverige i huvudsak under tre perioder. Den första perioden var i slutet av 1770-talet då det kom judar främst från Centraleuropa som talade jiddisch och tyska. Den andra perioden var vid sekelskiftet 1900 då judar från Östeuropa invandrade till Sverige. De talade i större utsträckning jiddisch än judar från Centraleuropa och därför har språket till stor del fortlevt genom dem. Den tredje perioden var under och efter Förintelsen.
Det är jiddisch som har skydd som ett nationellt minoritetsspråk i Sverige. Många av de judar som kom till Sverige talade jiddisch och de flesta som har jiddisch som modersmål i dag är de som överlevde Förintelsen, deras barn och barnbarn. Det finns olika varieteter inom jiddisch så som litvish-jiddisch, ukrainsk-jiddisch, polish-jiddisch och väst-jiddisch. Jiddisch har sin grund i flera språk, bland annat tyska, hebreiska, slaviska samt romanska språk. Omkring 4 000 svenskar pratar och förstår jiddisch i olika utsträckning. Många judar har språklig koppling till hebreiska och inte till jiddisch. Hebreiska är det religiösa och historiska språket för de flesta judar. Judendomens heliga texter och dess historia är skrivna på hebreiska och arameiska.
Judar - en nationell minoritet i Sverige, webbplatsen minoritet.se Länk till annan webbplats.
Skolprogram på Judiska museet Länk till annan webbplats.
Identifiera, bemöta och undervisa om antisemitism
Undervisa om tornedalingar
Många tornedalingar bor runt om i Sverige vilket beror på den omfattande urbaniseringen i mitten av 1900-talet.
Tornedalingarnas språk kallas meänkieli, tidigare kallat tornedalsfinska. Särskrivet betyder meän kieli "vårt språk". Förfäder till dem som talar meänkieli i dag har funnits i norra Sverige i flera tusen år. Mäenkieli är ett finsk-ugriskt språk som är nära besläktat med finskan. Den består av tre huvudvarieteter; tornedalsfinska (torniolaaksonsuomi) i Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner. I Gällivare kommun talas främst gällivarefinska (jellivaaransuomi). I Kiruna kommun används fyra benämningar: jukkasjärvifinska (jukkasjärvensuomi), vittangifinska (vittankinsuomi), lannankieli eller rätt och slätt finska (suomi).
Sång, musik och berättande är vanliga inslag i kulturen. Till de mer kända exemplen hör Tornedalsteatern, Jord, J.P Nyströms och Norrlåtar.
Undervisa om sverigefinnar
Redan under medeltiden bodde sverigefinnar i städer som Stockholm och Arboga. Idag är sverigefinnar spridda över hela landet, men majoriteten bor i Mälardals- och Göteborgsregionerna samt i området däremellan. Även på olika industriorter i Norrbotten finns det många sverigefinnar.
Sverige och Finland har en gemensam historia. Finland hörde till Sverige från 1249 till 1809.
Finska är ett finsk-ugriskt språk. Många människor i Sverige har finska som sitt vardagsspråk i hemmet. Ett mindre antal sverigefinska fristående skolor erbjuder tvåspråkig undervisning. I den kommunala skolan finns det en handfull tvåspråkiga finsk-svenska klasser.
Hitta mer stöd för din undervisning
Här finns ytterligare stöd och material.
Filmpedagogiskt paket om nationella minoriteter, åk 6-8, Åk 9
Filminstitutet har tagit fram ett pedagogiskt paket med en huvudhandledning och handledningar till sju filmer för att underlätta skolans uppdrag att undervisa om de nationella minoriteterna. Här lyfter de filmens pedagogiska möjligheter.
Huvudhandledningen innehåller en översikt över de nationella minoriteterna, deras historia samt om hur filmen kan utgöra ett verktyg i undervisningen.
- Kid Svensk (Nanna Huolman, 2007). Minoritet: sverigefinnar. Dramakomedi om 12-årig Kid som brottas med sin sverigefinska bakgrund när hon reser med sin mamma från Sverige till Finland.
- Kådisbellan (Åke Sandgren, 1993). Minoritet: judar. Självbiografisk dramakomedi om en judisk pojkes tuffa uppväxt i 1920-talets Stockholm.
- Sameblod (Amanda Kernell, 2017). Minoritet: samer. Drama om samiska Elle Marja som växer upp i rasbiologins tidevarv i 1930-talets Sverige.
- Tala! Det är så mörkt (Suzanne Osten, 1993) Minoritet: judar. Drama om mötet mellan en judisk läkare och en ung nynazist i 1990-talets Sverige.
- Taikon (Gellert Tamas och Lawen Mohtadi, 2015) Minoritet: romer. Dokumentär om författaren och romska medborgarrättskämpen Katarina Taikon.
- Turpa kiinni minun haters (Jon Blåhed, 2019) Minoritet: tornedalingar. Kortfilm om 22-åriga Maja som återvänder till Tornedalen efter ett dödsfall i familjen.
- Elina – som om jag inte fanns (Klaus Härö, 2003). Minoritet: tornedalingar. Drama om nioåriga Elina som gör uppror mot förtrycket av tornedalska skolbarn i 1950-talets Norrbotten.
Filminstitutets pedagogiska paket på filminstitutet.se Länk till annan webbplats.
Normer, normmedvetenhet och normkritik (Lärportalen)
Utveckla ett inkluderande förhållningssätt i undervisningen. Här får du en introduktion till begreppen intersektionalitet, makt, normer, normkritik och normmedvetenhet. Skolans uppdrag att förmedla kunskaper och värden ska ses som ett sammanhållet uppdrag. Normkritiska perspektiv kan vara ett stöd och ge skolpersonal konkreta verktyg i skolans uppdrag med att hålla ihop arbetet med värden och kunskaper.
Om normer, normmedvetenhet och normkritik, lärportalen Länk till annan webbplats.
Minoritet.se
Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar.
Minoritet.se Länk till annan webbplats.
SO-rummet.se
Här kan du läsa om Sveriges nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Vi ska även titta på begreppen etnicitet, identitet och kultur.
Sveriges nationella minoriteter, SO-rummet Länk till annan webbplats.
Institutet för språk och folkminnen
Här hittar du läromedel om nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk.
Här hittar du kunskap om romsk migration och samiska förflyttningar.
I rörelse | Institutet för språk och folkminnen isof.se Länk till annan webbplats.
Tio pinnar i luften
Antologin Tio pinnar i luften ger ett smakprov på språk och kulturer, som vid sidan av svenska funnits i landet under långa tider. Boken kan användas vid undervisning om nationella minoriteters språk och kulturer.
Andrea hälsar på
Serien Andrea hälsar på riktar sig till elever på mellanstadiet. I serien besöker Andrea en person från varje nationell minoritet.
-
Inspiration och reportage
Väck nyfikenhet om nationella minoriteter
-
-
Stöd i arbetet
Läsambassadör 2019-2021 är Bagir Kwiek.
