Material för att undervisa om nationella minoriteter

Samhällsorienterade ämnena. Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Läroplanen för grundskolan

Läroplanen för sameskolan

• Samhällskunskap – Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.
• Historia – Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Religion – Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Svenska – Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

Läroplanen för grundskolan

Läroplanen för sameskolan

• Svenska – de nationella minoritetsspråken och deras ställning i samhället. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk
• Historia – Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
• Samhällskunskap – De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Läroplanen för grundskolan

Läroplanen för sameskolan

Romer är ett transnationellt folk, bosatta över hela världen. Romska kulturen, språket och religionstillhörigheten präglas av stor mångfald men har även många gemensamma historiska erfarenheter och kulturella traditioner som förenar dem. Romerna är Europas största etniska minoritet.

Material för undervisning från Forum för levande historia, Skolverket, UR med flera

Skolverkets kompletterande material för undervisning om romer

Samerna är en ursprungsbefolkning som lever i de nordliga delarna av Sverige, Norge och Finland, samt på den ryska Kolahalvön. Samerna är en av de nationella minoriteterna i Sverige.

Samiska perspektiv i undervisningen

Skolverkets utvecklingspaket om samiska perspektiv i undervisningen handlar om hur lärare kan planera och genomföra undervisningen oberoende av vilken skolform och årskurs de arbetar i.En film ger exempel på hur lärare utifrån kursplanerna i olika ämnen kan planera och genomföra undervisning med ett samiskt perspektiv i både sameskolan och integrerad samisk undervisning. det finns ett diskussionsunderlag som hör ihop med filmen. Diskussionsunderlaget kan också användas helt fristående.

Diskutera: Samiska perspektiv

Judar är en av Sveriges erkända nationella minoritetsgrupper och har funnits i Sverige sedan 1700-talet. Den judiska minoriteten är både kulturellt och religiöst betingad; judendom är inte enbart en religion utan lika mycket en kultur. En del judar är icke-religiösa men ser sig som kulturella bärare av det judiska arvet.

Judar har invandrat till Sverige i huvudsak under tre perioder. Den första perioden var i slutet av 1770-talet då det kom judar främst från Centraleuropa som talade jiddisch och tyska. Den andra perioden var vid sekelskiftet 1900 då judar från Östeuropa invandrade till Sverige. De talade i större utsträckning jiddisch än judar från Centraleuropa och därför har språket till stor del fortlevt genom dem. Den tredje perioden var under och efter Förintelsen.

Det är jiddisch som har skydd som ett nationellt minoritetsspråk i Sverige. Många av de judar som kom till Sverige talade jiddisch och de flesta som har jiddisch som modersmål i dag är de som överlevde Förintelsen, deras barn och barnbarn. Det finns olika varieteter inom jiddisch så som litvish-jiddisch, ukrainsk-jiddisch, polish-jiddisch och väst-jiddisch. Jiddisch har sin grund i flera språk, bland annat tyska, hebreiska, slaviska samt romanska språk. Omkring 4 000 svenskar pratar och förstår jiddisch i olika utsträckning. Många judar har språklig koppling till hebreiska och inte till jiddisch. Hebreiska är det religiösa och historiska språket för de flesta judar. Judendomens heliga texter och dess historia är skrivna på hebreiska och arameiska.

Judar - en nationell minoritet i Sverige, webbplatsen minoritet.se

Många tornedalingar bor runt om i Sverige vilket beror på den omfattande urbaniseringen i mitten av 1900-talet.

Tornedalingarnas språk kallas meänkieli, tidigare kallat tornedalsfinska. Särskrivet betyder meän kieli "vårt språk". Förfäder till dem som talar meänkieli i dag har funnits i norra Sverige i flera tusen år. Mäenkieli är ett finsk-ugriskt språk som är nära besläktat med finskan. Den består av tre huvudvarieteter; tornedalsfinska (torniolaaksonsuomi) i Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner. I Gällivare kommun talas främst gällivarefinska (jellivaaransuomi). I Kiruna kommun används fyra benämningar: jukkasjärvifinska (jukkasjärvensuomi), vittangifinska (vittankinsuomi), lannankieli eller rätt och slätt finska (suomi).

Tornedalningar - en nationell minoritet i Sverige, webbplatsen minoritet.se

Sång, musik och berättande är vanliga inslag i kulturen. Till de mer kända exemplen hör Tornedalsteatern, Jord, J.P Nyströms och Norrlåtar.

Redan under medeltiden bodde sverigefinnar i städer som Stockholm och Arboga. Idag är sverigefinnar spridda över hela landet, men majoriteten bor i Mälardals- och Göteborgsregionerna samt i området däremellan. Även på olika industriorter i Norrbotten finns det många sverigefinnar.

Sverige och Finland har en gemensam historia. Finland hörde till Sverige från 1249 till 1809.

Finska är ett finsk-ugriskt språk. Många människor i Sverige har finska som sitt vardagsspråk i hemmet. Ett mindre antal sverigefinska fristående skolor erbjuder tvåspråkig undervisning. I den kommunala skolan finns det en handfull tvåspråkiga finsk-svenska klasser.

Sverigefinnar - en nationell minoritet i Sverige, webbplatsen minoritet.se