-
Hur kan hedersrelaterat våld och förtryck visa sig i förskolan?
-
Så agerar du vid misstanke
-
Podd om hur förskola och huvudman kan organisera arbetet (tid 13:02 min.)
-
Så kan förskolan agera för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck
-
Samarbete med hemmen
-
Förskolans ansvar
-
Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck
-
Diskussionsfrågor för kollegiala samtal på förskolan
Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan
Ta del av hur förskolan kan förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. I förskolan finns möjligheter att arbeta förebyggande och att upptäcka utsatthet tidigt. Tidiga insatser minskar riskerna att hedersrelaterat våld och förtryck påverkar barns möjligheter att lära och utvecklas.
Hur kan hedersrelaterat våld och förtryck visa sig i förskolan?
I förskolan kan utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck visa sig till exempel genom att barn begränsas och kontrolleras utifrån könsstereotypa uppfattningar. Det kan till exempel handla om att vårdnadshavare uttrycker önskemål eller ställer otillåtna krav på förskolan som att personalen ska styra eller begränsa barn klädsel, lekar eller andra aktiviteter utifrån kön.
Det kan också förekomma att förtryckande hedersnormer upprätthålls av personalen eller ledningen på förskolan. Det kan till exempel vara fallet om personal anser att vårdnadshavares och släktens vilja och makt över barnet går före barnets egna fri- och rättigheter.
Könsstympning är olagligt och ett allvarligt uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck. Det är oftast flickor mellan 4 och 14-års ålder som könsstympas, men även spädbarn kan könsstympas. Det finns alltså barn i förskoleåldern som är i riskzonen för att bli könsstympade.
Alla former av hedersrelaterat våld och förtryck är oförenliga med den värdegrund som uttrycks i skollagen och förskolans läroplan. Arbetet med jämställdhet och barns rättigheter är utgångspunkterna för arbetet. Förskolan har en viktig roll, bland annat genom att barns utsatthet kan upptäckas tidigt. Ni som arbetar i förskolan behöver därför ha kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och hur ni tillsammans kan arbeta för att motverka detta.
Hedersrelaterat våld och förtryck kan se olika ut
Hedersrelaterat våld och förtryck kan se olika ut inom olika grupper och för olika personer. Forskning på elever i skolan visar att åtgärder mot hedersrelaterat förtryck kan innebära stigmatisering av utländskt födda barn och deras föräldrar genom att varje konflikt inom dessa familjer tolkas som hedersrelaterad. Förskolans personal behöver ta ansvar för att inte bidra till generalisering eller stigmatisering av enskilda etniska, religiösa eller kulturella särdrag.
Mer om vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär Hedersförtryck.se
Länk till annan webbplats.
Några varningstecken
Det finns varningstecken som kan tyda på att barn lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Varningstecknen kan även handla om andra förhållanden i barnets liv.
- Barnet bevakas och begränsas av vårdnadshavare, syskon eller andra familjemedlemmar.
- Olika villkor för syskonens deltagande i sociala sammanhang utifrån kön.
- Vårdnadshavare sätter upp begränsningar utifrån kön för vem barnet får leka med, sova vid eller vem som till exempel får byta blöja på barnet.
- Vårdnadshavare ställer krav på viss religiös eller kulturell klädsel, som försvårar för barnet att leka fritt.
- Vårdnadshavare har synpunkter på lekar, böcker och samtal som rör kroppen, nakenhet, sexualitet, sexuell läggning och relationer.
- Barnet säger till personalen att de enligt vårdnadshavarna inte tillåts göra vissa saker. (Till exempel aktiviteter som går att koppla till kroppen, nakenhet, sexualitet, sexuell läggning och relationer.)
- Önskemål hemifrån om undantag från förskolans värdegrund.
- Vårdnadshavare som drar sig undan all kontakt med förskolan och som motsätter sig stödinsatser från förskolans sida.
- Krav på barnet, eller äldre syskon, att ta stort ansvar för hemarbete eller för småsyskon.
- Personal uttrycker att vårdnadshavares och släktens vilja och makt över barnet går före barnets egna fri- och rättigheter.
Misstankar om brott
- Synliga skador av våld, inklusive tecken på att flickan kan ha blivit utsatt för könsstympning.
- Berättelser om utlandsresor där äldre syskon blivit bortgifta.
Så agerar du vid misstanke
Om du i din tjänst misstänker att ett barn i eller utanför förskolan far illa så är du skyldig att göra en anmälan till socialtjänsten. Det innebär att om du till exempel misstänker att ett äldre syskon far illa så ska du göra en orosanmälan, även om det aktuella barnet inte går i förskolan.
Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa Länk till annan webbplats.
Mer om förskolan ansvar för barn som far illa
Skolverket har tagit fram ett stödmaterial om arbetet med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Stödmaterialet riktar sig till grund- och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer. Där kan ni läsa fler varningstecken för elever i skolåldern.
Hedersrelaterat våld och förtryck- skolans ansvar och möjligheter
Nationella stödtelefonen för yrkesverksamma ger vägledning i frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning av flickor och kvinnor.
Kontaktinformation på Hedersförtryck.se Länk till annan webbplats.
Podd om hur förskola och huvudman kan organisera arbetet (tid 13:02 min.)
I den här podden talar Anna Harborg, utvecklingsledare, Malmö stad och Siren Linde, utvecklare, Uddevalla kommun om deras kommuners erfarenheter av att arbeta med frågan.
Diskussionsfrågor podd
I podden diskuteras vikten av att värna barns rättigheter och betydelsen av att ha goda relationer till vårdnadshavarna.
Diskutera:
- Vilka utmaningar detta kan innebära när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck?
- Vilka erfarenheter har ni?
- Vilka möjligheter finns för arbetet?
Så kan förskolan agera för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck
Förskolan har en viktig roll i arbetet med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. I förskolan finns möjligheter att arbeta förebyggande och att upptäcka utsatthet tidigt. Rektorer och huvudmän för förskolans verksamhet behöver se till att all personal står upp för barns rättigheter och förskolans värdegrund, att oro och missförhållanden rapporteras samt att förskolans personal erbjuds kunskap och kompetensutveckling.
Arbeta förebyggande
Det förebyggande arbetet behöver ta sin utgångspunkt i ett barnrätts- och jämställdhetsperspektiv. I förskolan ska barn bland annat få kännedom om sina rättigheter, få möjlighet att utveckla sin identitet, sin kroppsliga och personliga integritet och sin självständighet.
Förskolan ska också arbeta aktivt för att främja alla barns rättigheter och möjligheter. Ett aktivt arbete med barnkonventionen kan ge barn kunskaper om sina rättigheter. Detta kan främja att barnen känner sig trygga att uttrycka sig och fria att leka med vem de vill.
Arbeta aktivt och systematiskt med jämställdhet
Förskolan ska arbeta systematiskt med jämställdhet. Ett sätt att göra det kan vara att arbeta för att tydliggöra för alla som arbetar i förskolan hur jämställdhetsarbetet hänger samman med arbetet att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
Samarbete med hemmen
Förskolan ska ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Ett nära och tätt samarbete med vårdnadshavare ger förutsättningar att skapa en förståelse för förskolans värdegrund. En majoritet av vårdnadshavarna har själva gått i svensk skola men för en del vårdnadshavare kan mötet med förskolan vara den första kontakten med det svenska skolväsendet.
Dialog som verktyg
Grunden för ett gott samarbete är dialog. Samarbetet med hemmet ska leda till att barnet får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förskolan och vårdnadshavarna bör tillsammans prata om läroplanens mål, den värdegrund som förskolan vilar på och undervisningen som barnet kommer möta i förskolan. Det kan till exempel handla om att beskriva hur förskolan arbetar med barns integritet, delaktighet eller deras intressen.
Stå upp för skolans värdegrund
Samtal om förskolans värdegrund kan i sammanhang med hedersrelaterade kontexter vara svåra och möta motstånd. Vårdnadshavare kan till exempel ha åsikter om att endast personal av ett visst kön får byta blöja på ett barn, eller vara emot att en pojke klär sig i klänning. Det är då viktigt att personalen står upp för förskolans värdegrund. Det kan vara svårt att skapa tillitsfulla relationer mellan förskolan och vårdnadshavarna om man inte delar samma värdegrund eller om vårdnadshavarna inte litar på förskolan. Det är viktigt att förskolan fortsätter försöka, dels för barnets bästa, dels för vårdnadshavare som genom förskolans agerande kan få positiva erfarenheter av förskolan.
Förskolans ansvar
Alla som arbetar i förskolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i barnkonventionen.
Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet.
Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter. Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter.
Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar. Rektorn har ett särskilt ansvar för att se till att personalen har kunskap om dessa frågor och för att inkludera jämställdhet i det systematiska kvalitetsarbetet. Där kan arbetet med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck vara en del.
Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck
Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck är etablerat och beskrivs i många sammanhang på ett likartat sätt men det saknas en enhetlig definition. Utgångspunkten för Skolverkets stöd är som många andra myndigheter regeringens beskrivning av begreppet.
Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld.
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar bland annat om att upprätthålla de gemensamma normer som finns i familjen/släkten eller i ett större kollektiv. Detta kan innebära förväntningar eller krav på att barnet sätter familjens, släkten eller kollektivets vilja framför sin egen. Viljan att göra andra till lags och rädslan för att bestraffas kan bli styrande för barnets val och handlingar, snarare än barnets egna intressen. Det kan innebära att barnet får svårigheter att utveckla sin självständighet. Det kan även stå i konflikt med och hindra barnet att kunna leva fritt efter sina grundläggande mänskliga rättigheter.
Diskussionsfrågor för kollegiala samtal på förskolan
- Att barn begränsas kan vara ett tecken på hedersrelaterat våld och förtryck. En sådan begränsning kan uttryckas som att ett barn säger att hen ”inte vill” eller ”inte får”. Finns det exempel på aktiviteter eller lekar där ni som personal skulle kunna känna oro för att barnet utsattes för hedersrelaterat våld och förtryck? Hur skulle ni som personal hantera detta? Både i stunden och i förhållande till vårdnadshavare.
- Vårdnadshavare kan ha synpunkter på verksamheten eller önskemål om vad deras barn får göra och inte göra på förskolan. Dessa synpunkter kan vara uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck. Vilka typer av synpunkter och önskemål kan det handla om? Hur skulle ni som personal hantera detta?
- Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck tar sin utgångspunkt i förskolans arbete med jämställdhet och barnens rättigheter. Hur kan det arbete ni gör idag kopplas till att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck? Finns en samsyn hos er i personalen när det gäller kopplingen mellan förskolans uppdrag och dessa frågor?