Barns integritet i förskolan

Alla barn i förskolan ska få utveckla sin identitet och känna trygghet i den. De ska också få möjlighet att utveckla en medvetenhet om sin kroppsliga och personliga integritet. Här finns förslag på hur du kan arbeta för att stärka barnens integritet i förskolan.

Forskning visar att barns identitet och integritet har ett nära samband och utvecklas samtidigt. I takt med att barnet utvecklar sin identitet förändras också barnets gränser. Barnet utvecklar också sin identitet i samspel med andra.

Förskolan spelar en viktig roll

Förskolans läroplan betonar vikten av att respektera barns kroppsliga och personliga integritet. Barn i förskolan ska också få bli medvetna om rätten till sin integritet. Förskolan har även i uppdrag att spegla de värden som finns i barnkonventionen, där flera av artiklarna kopplar till barns integritet. Du som arbetar i förskolan har därför en viktig roll i att respektera, skydda och stödja barnens integritetsutveckling.

Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

Artikel 12 i FN:s barnkonvention

Barn ska få utveckla en trygg identitet

Att känna trygghet i sin identitet innefattar att vara medveten om både sin kroppsliga och personliga integritet. Förskolan kan arbeta på olika sätt för att barnen ska få utveckla en trygg identitet. Det finns till exempel en tydlig koppling mellan barnets delaktighet i olika beslut och barnets integritetsutveckling. Förskolans arbete med integritet kan även innebära att du som vuxen hjälper barnet att förstå sina egna signaler. Det kan leda till att barnet lär sig att signalera när någon överskrider barnets gränser. Det förenklar också kommunikationen med andra och kan hjälpa barnet att berätta för en vuxen om någon kränker hens integritet.

Barn ska få utveckla respekt för andra människors gränser

Förskolans arbete med integritet innefattar inte bara barnets egna rättigheter och gränser, utan också respekten för andra människors rättigheter. Ett medvetet arbete med barns integritet kan skapa förutsättningar för barnet i att utveckla en respekt för andra människor, något som är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. En del av att respektera andra handlar om att utveckla en förståelse för var andra individers gränser går, hur andra kan signalera detta och vad barnet kan göra för att visa respekt för andras integritet. En förståelse för andra människors integritet och en förmåga att möta andra individer på ett respektfullt sätt kan även vara en grund för att barnet på sikt ska kunna utveckla en förståelse för vad samtycke innebär.

Så kan du arbeta för att stärka barns integritet

I förskolan möter du barn i olika åldrar som har olika förutsättningar och olika behov av utveckling, lärande och omsorg. Gränserna för barns personliga och kroppsliga integritet kan variera från ett barn till ett annat. Det innebär att även ditt bemötande behöver variera beroende på barnets förutsättningar, till exempel ålder och mognad.

Lyssna på och lär känna barnet

För att kunna respektera ett barns integritet behöver du lyssna på och lära känna barnet. Barn har, precis som vuxna, olika behov av och vilja till kroppskontakt. En del barn vill sitta i knät och få en kram när de är ledsna medan andra barn bara vill kramas när de är glada. Barnets behov av närhet kan variera beroende på flera olika faktorer, till exempel barnets ålder, känslor och vem det är som möter barnet. Barns kroppsliga gränser behöver respekteras och därför är det viktigt att det är barnets behov av kroppskontakt som får styra.

Som vuxen behöver du lyssna på barnets signaler. Känner du dig osäker kan du fråga barnet på vilket sätt hen vill ha tröst. Ibland kan du behöva konkretisera med en rak fråga: "Skulle du vilja ha en kram, eller vara ifred?" På så sätt kan du göra barnet delaktigt och ge barnet möjlighet att uttrycka sin åsikt. När du lyssnar på barnet visar du att du respekterar hens integritet. Barn kan även signalera ett behov av att vara i fred. Ett sätt att visa respekt för barns integritet kan då vara att skapa platser där barnet kan få vara ensamt en stund. Det är ett sätt att visa att du har tillit till barnet men också att du förstår barnets behov av en lugn stund.

Gör barnet delaktigt i omsorgssituationen

Att göra barnet delaktigt i omsorgsituationen och i andra val som berör barnet kan vara ett sätt att visa respekt för barnets integritet. Det kan till exempel handla om att låta barnet bestämma om ett blöjbyte ska ske före eller efter fruktstunden eller att barnet får välja var blöjbytet ska ske. Ibland vill barnet inte ha den omsorg som hen är i behov av. Då är det viktigt att du genomför omsorgen med respekt för barnet. Ett sätt att göra det kan vara att förmedla till barnet varför omsorgen behöver genomföras. Du kan även visa respekt genom att i förväg berätta vad som kommer hända, till exempel genom att säga: "Nu kommer jag att torka din näsa".

Genom att kommunicera med barnet i olika omsorgssituationer kan du skapa möjligheter för barnet att utveckla en första förståelse för sin kroppsliga integritet. Det handlar dels om att kommunicera vad du gör och varför, dels om att introducera vissa kroppsdelar som privata. I omsorgssituationer kan du även ge barnet möjlighet att utveckla sin självständighet. Du kan till exempel uppmuntra barnet att ta på sig kläderna själv, tvätta sin mun själv eller torka sig själv efter ett toalettbesök.

Hjälp barnet att sätta gränser

Du kan även stödja barnet i att tydliggöra för andra var barnets gränser går. Ett sätt kan vara att sätta ord på det barnet visar med sitt kroppsspråk. Det kan handla om att barnet signalerar med sin kropp att hen inte vill kramas eller leka en speciell lek, och då sätta ord på det åt barnet: ”Nu verkar det som att du inte vill leka den här leken”. Vid dessa tillfällen kan du också utveckla barnets förståelse för att individers integritet kan skilja sig åt. Att du som vuxen sätter ord på det som händer kan vara ett sätt att hjälpa barnet att förstå andras signaler.

Som vuxen behöver du också visa att barnet behöver vara försiktig med sina lekkamrater och respektera deras gränser, samtidigt som du behöver hjälpa barnet att hitta andra strategier än att till exempel knuffas för att skapa kontakt eller visa omtanke. En sådan strategi kan till exempel vara att barnet frågar sin kompis om hen vill leka eller ha en kram. Det är viktigt att leken eller kramen sker ömsesidigt. På det här sättet visar du att ett barn aldrig har rätt att göra något på någon annan som inte känns bra för det andra barnet. Du kan också prata med barnen om att det alltid går bra att berätta för en vuxen om någon gör något mot barnet som hen inte vill.

Var en förebild

Du som arbetar i förskolan är viktig som förebild. Hur du pratar med barnen, vilka frågor du ställer och hur du bemöter barnen påverkar deras syn på sin och andras integritet. Även du som vuxen kan signalera när du känner att ett barn går över dina gränser. Det kan handla om att du ger alternativ, till exempel: ”Du får gärna ge mig en kram, men jag vill inte ha en puss” eller att du berättar var dina gränser går: ”Nu är dina händer väldigt nära mitt ansikte. Det känns inte bra. Kan du backa lite?” Att vara förebilder handlar även om hur ni som arbetar på förskolan bemöter varandra. Genom ett respektfullt arbetsklimat kan barnen få ta del av en miljö som är fylld av tillit till varandra och respekt för alla individer och deras integritet.

Dokumentation och integritet

Det är viktigt att respektera barns integritet när ni dokumenterar. Det första steget kan vara att du och dina kollegor diskuterar vad syftet med dokumentationen är. Vad och hur mycket ska dokumenteras? När det är dags att dokumentera kan du börja med att fundera över vad i aktiviteten det är du vill dokumentera och hur barnets integritet kan värnas då. Ser barnet ut att vilja medverka på bild? Befinner sig barnet i en sårbar situation, till exempel om barnet sover eller är ledset?

För att barnets integritet ska kunna respekteras i frågor som rör dokumentation är det viktigt att barnet upplever att hen har möjlighet att neka till att bli till exempel fotograferad. Ett nej kan uttryckas på många olika sätt, till exempel verbalt, med gester eller med annat kroppsspråk. Du som arbetar i förskolan behöver vara observant på vad barnet försöker signalera.

Att värna om barns integritet vid dokumentationstillfällen kan även handla om att göra barnet delaktigt. Barnet kan själv få avgöra vad som ska avbildas eller så kan du fråga barnet om du till exempel får ta en bild av barnet. Ibland kan du behöva fråga i efterhand, till exempel om du har tagit en bild för att fånga en speciell stund. Om du kommer att visa dokumentationen för någon annan kan du fråga barnet om det går bra. Även om barnet har sagt ja till att bli dokumenterad behöver det inte betyda att barnet vill att dokumentationen ska visas för andra. Genom att få ett godkännande från barnet vid upprepade tillfällen visar du att det alltid går bra att ändra sig. Förutom att du visar respekt för barnets integritet, visar du samtidigt på betydelsen av att ge sitt samtycke. Det kan skapa möjligheter att prata med barnet om det ansvar den som fotograferar eller filmar har mot den som blir dokumenterad.

Diskutera och skapa en samsyn i arbetslaget

Det är viktigt att du och ditt arbetslag har en gemensam förståelse för läroplanens intentioner i arbetet med barns integritet. Genom att diskutera frågor som rör barns integritet kan du och dina kollegor skapa en samsyn i arbetslaget. Frågor som kan vara viktiga att diskutera är hur ni kan arbeta för att visa respekt för barns integritet, vad det innebär att skydda barns rättigheter och vilka strategier ni kan använda om ni upplever att någon vuxen på förskolan överträder barnets gränser. Här hittar du förslag på frågor som ni kan diskutera tillsammans. Fundera gärna lite kring varje fråga innan ni börjar diskussionen.

Diskussionsfrågor

  • Under en vanlig dag på er förskola, finns det tillfällen när barnen uppmanas till kroppskontakt med andra? Vilka tillfällen skulle det kunna vara? Hur skulle du bemöta ett barn som inte vill ha kroppskontakt?
  • Tänk dig att du och dina kollegor arbetar i en barngrupp. I barngruppen finns ett barn som ofta motsäger sig en omsorgssituation som barnet är i behov av. Vilka strategier skulle du och dina kollegor kunna använda för att visa respekt för barnets integritet samtidigt som omsorgssituationen blir genomförd?
  • I barngruppen finns också ett barn som har diabetes. De andra barnen i gruppen ställer mycket frågor kring detta. Hur skulle du och dina kollegor kunna göra för att möta barnens frågor, samtidigt som ni värnar om barnets personliga integritet?
  • Föreställ dig att du står och samtalar med en vuxen om ett av barnen i gruppen. En kollega märker att ni pratar över huvudet på barnen. Hur skulle du vilja att din kollega tog upp detta med dig?
  • Hur arbetar du och dina kollegor idag för att respektera barns integritet när ni dokumenterar? Finns det något ni skulle kunna förändra?

Om du känner oro

Ibland kan kränkningar av barns integritet skapa en oro för att barnet far illa. Du kan då börja med att prata med rektorn på din förskola. Du kan också läsa mer och hitta stöd här på Skolverkets webbplats.

Skolans ansvar för barn som far illa

Lär dig mer om barns integritet

Lyssna på vår podd

I Skolverkets podcast Barns integritet i förskolan kan du fördjupa dig. I podden samtalar Adrian Forssander, undervisningsråd på Skolverket, med Åsa Landberg, barnpsykolog. Tillsammans diskuterar de begreppet integritet och hur man kan tänka och arbeta för att respektera barnets integritet i förskolan.

Podd: Barns integritet i förskolan

Läs mer om barns integritet och digitalisering

Både vuxna och barn behöver reflektera över och utveckla ett ansvarsfullt sätt att förhålla sig till bilder, film och annan dokumentation som visar personer.

Läs mer: Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan

Gå vår fördjupande webbkurs

I webbkursen Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan kan du lära dig mer om dokumentation och barns integritet.

Webbkurs: identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolanlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 09 september 2019