Vi använder kakor

På skolverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?

Jämställdhet i förskolan

Förskolan ska erbjuda alla barn samma möjligheter till utveckling, lärande och lek utan att de begränsas av sin könstillhörighet. Här finns förslag på hur du kan arbeta aktivt med ett jämställt förhållningssätt på din förskola.

flicka och pojke på förskolan leker med bilar

Du är en viktig förebild

Du som arbetar i förskolan är en viktig förebild för barnen. Vad du säger och hur du förhåller dig till barnen och de andra vuxna på förskolan spelar en stor roll. Ibland kan det vara svårt att se hur dina egna förväntningar påverkar barnen, men det finns flera sätt att göra dem synliga.

Forskning visar att de vuxna i förskolan ofta har olika förväntningar på pojkar och flickor. Det kan synas i vardagliga situationer, till exempel vid påklädningen eller vid mellanmålet där det kan finnas en förväntan på att flickor tidigare ska klara sig själva jämfört med pojkar. I förskolans läroplan står det att förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Därför är det viktigt hur du arbetar med jämställdhet.

Konkreta tips

Undersök hur ni arbetar med jämställdhet

Dokumentera ert arbete

För att kunna utveckla arbetet med jämställdhet behöver du och dina kollegor börja med att kartlägga hur ni arbetar i dag. Genom att dokumentera kan ni till exempel få syn på om pojkar och flickor har samma möjligheter till delaktighet och inflytande i undervisningen eller om barnen möter olika förväntningar utifrån kön. När du och dina kollegor har analyserat dokumentationen behöver ni fundera på om det finns något ni kan göra annorlunda för att utveckla ert arbete med jämställdhet.

Gör film- eller ljudinspelningar

Att spela in film eller ljud vid olika tillfällen, till exempelvis i en planerad undervisningssituation eller i en rutinsituation, är ett sätt att få ett underlag till att kunna utveckla undervisningen och utbildningen. Efter inspelningen kan du och dina kollegor först se på materialet enskilt och sedan analysera det tillsammans. Det som också är bra med film- eller ljudinspelningar är att ni kan se eller höra samma sekvens flera gånger. På så sätt kan ni analysera dokumentationen utifrån flera olika faktorer, till exempel kön, ålder eller flerspråkighet. Ni kan även se på dokumentationen från olika perspektiv, till exempel vilket talutrymme eller vilken stöttning barnen får.

Tänk på hur du använder språket

Hur språket används kan ge uttryck för olika normer som finns i samhället, men det kan vara svårt att få syn på det hos sig själv. Därför kan du och ditt arbetslag behöva hjälpas åt för att uppmärksamma varandra på när ni använder språket på ett sätt som ger uttryck för begränsande normer. Ett sätt att göra det är att ni kommer överens om ett så kallat kodord som ni säger till varandra när ni hör att en kollega talar till ett barn på ett sätt som förstärker könsmönster. Om du till exempel hör att en kollega säger till ett barn att ”Jag lägger dina smutsiga kläder på hyllan så att mamma kan tvätta dem” och du vet att barnet lever med både en mamma och en pappa, kan du säga kodordet så att din kollega hör.

Inspirera och utmana barnen

Ibland vill barn leka med leksaker eller vara i aktiviteter som kan uppfattas som könsstereotypa. I förskolan ska barnen få möjlighet att välja aktiviteter utifrån sina intressen, men du och dina kollegor behöver vara uppmärksamma på könsmönster som begränsar barnen i deras utveckling, val eller lärande. Det kan vara att du märker att en flicka vill leka med lera på gården men inte vågar för hon är rädd att bli smutsig eller att en pojke vill leka med dockor men inte gör det för att det är ”tjejleksaker”. Det kan också handla om att barnen alltid väljer aktiviteter som kan uppfattas som könsstereotypa, till exempel en flicka som bara vill pyssla eller en pojke som bara vill leka med bilar. Då behöver du inspirera och utmana barnen att utvidga sina perspektiv och val.

Exempel på hur du kan inspirera och utmana barnen

För att inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen kan du

  • vara aktiv i planerade aktiviteter och spontan lek, både inomhus och utomhus
  • föra in nytt material i leken för att utmana och utveckla leken vidare
  • låta oväntade material möta varandra, genom att till exempel köra med bilar i målarfärg, bygga slott till prinsessorna i skogen eller leka superhjältefamilj
  • låta barn träffa nya lekkamrater i mindre grupper
  • se över material, bilder och böcker så att det finns en bredd i de karaktärer barnen får möta
  • låta olika material blandas i förskolans miljö så att det inspirerar barnen att använda material som kodas som ”pojkleksaker” och ”flickleksaker” i samma lek.
  • ställa öppna frågor till både pojkar och flickor.
  • använda språket på ett sätt som utmanar och inspirerar barnen. Till exempel genom att byta ut ”plastgubbar” till ”plastfigurer” eller att ibland ändra från pronomenet ”han” till pronomenet ”hon” i en sång eller saga.
  •  

För att inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen kan du

  • vara aktiv i planerade aktiviteter och spontan lek, både inomhus och utomhus
  • föra in nytt material i leken för att utmana och utveckla leken vidare
  • låta oväntade material möta varandra, genom att till exempel köra med bilar i målarfärg, bygga slott till prinsessorna i skogen eller leka superhjältefamilj
  • låta barn träffa nya lekkamrater i mindre grupper
  • se över material, bilder och böcker så att det finns en bredd i de karaktärer barnen får möta
  • låta olika material blandas i förskolans miljö så att det inspirerar barnen att använda material som kodas som ”pojkleksaker” och ”flickleksaker” i samma lek.
  • ställa öppna frågor till både pojkar och flickor.
  • använda språket på ett sätt som utmanar och inspirerar barnen. Till exempel genom att byta ut ”plastgubbar” till ”plastfigurer” eller att ibland ändra från pronomenet ”han” till pronomenet ”hon” i en sång eller saga.
  •  

Erbjud varierade aktiviteter och valmöjligheter

För att barnen ska ha möjlighet att bredda sina lekmönster och välja olika typer av aktiviteter behöver förskolan erbjuda ett brett urval av material, lekar och aktiviteter. Det kan du göra genom att

  • erbjuda ett stort urval av material, så alla barn kan hitta något som passar dem
  • använda material som inte har en tydlig könskodning, till exempel återbruks- eller naturmaterial
  • ge barnen många möjligheter att själva välja vilket material de vill använda genom att placera det så att barnen själva kan hämta det de vill ha
  • regelbundet byta ut material
  • se över vad ni behöver för att bredda utbudet när ni köper in nytt material
  • introducera materialet för alla barn, så barnen vet att allt material är till för alla barn
  • erbjuda barnen flera olika aktiviteter på olika ställen, till exempel se till att det på gården finns möjlighet att cykla, göra en hinderbana och måla
  • uppmuntra barnen att prova ett annat material eller testa en ny aktivitet
  • placera material, till exempel böcker, i miljöer som vanligtvis är kopplade till en annan aktivitet.
  • ha en aktiv dialog med vårdnadshavarna om vad barnet intresserar sig för hemma, för att kunna bygga på barnets tidigare erfarenheter och intressen, men också för att kunna erbjuda sådant som barnet hittills inte har intresserat sig för.
Ansvar

Förskolans jämställdhetsuppdrag i läroplanen

Utbildningen i förskolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Som en del av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna ingår jämställhet. Alla som arbetar i förskolan ska därför arbeta aktivt för jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsned­sättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska förskolan motverka.

Att arbeta aktivt med jämställdhet innebär att förskolan behöver organisera utbildningen så att alla barn får lika rättigheter och möjligheter. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur blir barnen blir bemötta och vilka möjligheter miljöerna skapar för barnen är bland annat sådant som påverkar förskolans arbete med jämställdhet.

Huvudmannens, rektorns, förskollärares och arbetslagets ansvar

Ansvaret för jämställdhetsarbetet är uppdelat på olika nivåer. Det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs enligt nationella bestämmelser har huvudmannen. Rektorn har ett särskilt ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet och att jämställdhet integreras i det arbetet. Det är även rektorn som har ett särskilt ansvar att verka för ökad måluppfyllelse.

I läroplanen finns det riktlinjer för både förskollärare och för arbetslaget. Förskolläraren ska arbeta aktivitet med ett jämställdhetsperspektiv så att inte föreställningar om barnet utifrån barnets könstillhörighet blir styrande i de val och de erfarenheter barnet får ta del av. Samtidigt har hela arbetslaget ett ansvar att arbeta med jämställdhet. Arbetslaget ska

  • medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet
  • inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könstereotypa val
  • säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet.
Forskning och fördjupning

Jämställdhet som en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Skolinspektionens kvalitetsgranskning Förskolans arbete med jämställhet (2017) visade att cirka tre fjärdedelar av de granskade förskolorna och huvudmännen inte inkluderade förskolans jämställdhetsuppdrag i sitt systematiska kvalitetsarbete. Granskningen visade också att personalen vid många av de granskande förskolorna inte arbetade systematiskt utifrån ett genusperspektiv när de genomförde aktiviteter, planerade miljö och material. På tre av fyra förskolor svarade personalen att jämställhet inte var något de arbetade med på sin reflektionstid.

Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns utveckling och lärande. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Dialogen är central i kvalitetsarbetet. Den skapar delaktighet och samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov. För att förstå orsaker och samband måste det finnas en dialog mellan rektorn för förskolan, förskollärarna och annan personal, samt mellan förskolan och huvudmannen. Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet bedrivs i en cyklisk process som innehåller olika faser:

  • Var är vi?
  • Vart ska vi?
  • Hur gör vi?
  • Hur blev det?

I Lpfö 18 framgår det att rektorn har ett ansvar för att jämställdhet blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det innebär att även arbetet med jämställdhet behöver planeras, följas upp, analyseras, dokumenteras och utvecklas för att ge en ökad måluppfyllelse.

Läs mer om systematiskt kvalitetsarbete

Diskutera jämställdhet i arbetslaget

Det är viktigt att du och ditt arbetslag har en gemensam förståelse för läroplanens intentioner och vad det innebär att vara en god förebild. Här är några frågor som du kan diskutera tillsammans med ditt arbetslag:

  • Vad tänker du att det innebär att aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet?
  • På vilket sätt tänker du att förhållningssättet på er förskola kan påverka barnens förståelse för de rättigheter och skyldigheter som finns i ett demokratiskt samhälle? Hur kan du agera för att vara en god förebild?
  • Om du och ditt arbetslag skulle filma er själva, vilka skillnader tror du att du skulle se i hur mycket talutrymme barnen får? Tror du att det finns situationer där det skiljer sig mer eller mindre? Och i sådana fall, vad tror du att det beror på?
  • Vad ser du att du behöver för att kunna ta nästa steg i arbetet med jämställdhet på din förskola?
  • Vad ser du att du skulle kunna göra annorlunda eller förändra på din förskola på kort och på lång sikt för att utveckla ert arbete med jämställdhet?

Podd: Jämställdhet i förskolans miljö (tid 17:10 min.)

Hur kan barns utforskande av naturvetenskap och deras identitetsskapande samspela med förskolans miljö? I den här podcasten får du hör Anna Günther Hanssen, doktorand vid Uppsala universitet, berätta om några exempel från sin fältstudie och lyssna på hur hon problematiserar naturmiljöer som könsneutrala platser där leken blir mer jämställd.

Podcasten riktar sig till barnskötare, förskollärare, rektorer, huvudmän och andra som är intresserade av jämställdhet i förskolan.

Medverkande:
Anna Günther Hanssen, doktorand vid Uppsala universitet
Christina Grapenfelt, Skolverket

Webbkurs: Identitet, jämställdhet och digitalisering

Ett sätt att utmana och motverka begränsande normer kan vara att arbeta med ett normmedvetet förhållningssätt. I webbkursen Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan kan du och ditt arbetslag bland annat lära er mer om hur ni kan arbeta för att utveckla en medvetenhet om normer.

Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan

Film: Välkommen till Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan (tid 01:49 min.)

Forskning om genus och jämställdhet i förskolan

Här finns länkar till forskning som rör genus och jämställdhet i förskolan.

Dans utmanar genusuppfattningarna i förskolan

Förskolans verksamhet ska stimulera barnen att vidga sina intressen och inte begränsas av stereotypa uppfattningar. Dans som rörelseaktivitet kan vara ett sätt att stimulera barnen att vidga sina intressen och inte begränsas av stereotypa uppfattningar, men att arbeta könsneutralt är en utmaning.

Läs artikeln Dans utmanar genusuppfattningarna i förskolan

Makt, normer och delaktighet en utmaning för förskolan

Att göra barn till jämställda framtidsmedborgare är en viktig uppgift för förskolepedagoger. Arbetsprocessen genomsyras dock av maktrelationer där åldern är en avgörande faktor för vem som får bestämma och styra.

Läs artikeln Makt, normer och delaktighet en utmaning för förskolan

Brister i förskolans genusarbete

Förskolans uppdrag om jämställdhet är på många vis en stor utmaning visar Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport Förskolans arbete med jämställdhet.

Läs artikeln Brister i förskolans genusarbete

Senast uppdaterad 13 april 2021

Relaterat