Förskoleklassens uppdrag

Enligt skollagen och barnkonventionen ska barnets bästa vara utgångspunkten för all verksamhet.

utemiljö skola
Konkreta tips

Artikel: förskoleklassens uppdrag

När förskoleklassen introducerades skulle den vara en bro mellan förskola och skola, lärarna skulle skapa en ny pedagogisk praktik och nya förhållningssätt. Två utbildningstraditioner skulle mötas i verksamheten och tillsammans skapa en pedagogik som gynnar sexåringarnas utveckling och lärande.

Den forskning som bedrivits om förskoleklassens uppdrag visar att lärare i förskoleklassen söker sin identitet, både i undervisningens innehåll och skoldagens organisering, genom att relatera till förskolans och skolans traditioner. Förskoleklassen har därför av forskare betecknats som ett gränsland mellan förskola och skola (Ackesjö, 2014). Resultat från forskning om förskoleklassens identitet och dess uppdrag i relation till andra skolformer är därför mångtydig och komplex.

Förskoleklassens uppdrag, artikel av Ackesjö, Lago & Persson Pdf, 140 kB, öppnas i nytt fönster.

Reflektionsfrågor till artikel

  • Förskoleklassen beskrivs ofta som en bro mellan förskola och skola. Hur ser den ”bron” ut på din skola, det vill säga hur möts förskolans och skolans traditioner?
  • I läroplanen lyfts skapande och undersökande arbete samt lek fram som en väsentlig del av elevernas lärande. Hur arbetar du med detta i din undervisning?
  • Hur kan du använda leken som ett pedagogiskt verktyg för att stödja elevernas lärande?
  • Beskriv hur du planerar upp din undervisning så den utgår från elevernas behov och intressen?

Film: Samtal om förskoleklassens uppdrag (tid 07:15 min.)

Den här filmen är en del av webbkursen Följa och främja lärande i förskoleklass.

Delarna i läroplanen kompletterar varandra

Del 3 i Lgr 11 kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen, samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kriterier för bedömning av kunskaper som senare kommer att ställas i den aktuella skolformen.
Del 3 kan alltså inte användas isolerat från del 1 och 2, eftersom man då går miste om många av de grundläggande områden som gäller för hela skolans arbete.

Förskoleklassens historik

Allt sedan förskoleklassen etablerades 1998 har förskoleklassens roll varit att bidra till en ökad integration mellan förskola, grundskola och fritidshem där de olika verksamheternas styrkor skulle kunna tillvaratas och vidareutvecklas.

Tanken var att nya arbetssätt och ett nytt pedagogiskt förhållningssätt skulle utvecklas. Förskolans och skolans olika traditioner och kulturer skulle mötas och bilda en ny pedagogisk praktik där förskoleklassens roll skulle vara att förena förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt.

Förskoleklassen skulle på så sätt utgöra en bro mellan förskolan och grundskolan. Ett ökat pedagogiskt samarbete skulle bidra till att utveckla en helhetssyn på barn och barns lärande och utveckling, vilket skulle leda till en bättre kvalitet i verksamheterna. Lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande skulle få genomslag i skolan samtidigt som eleverna skulle förberedas för fortsatt utbildning.

Prop. 1997/98:94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m., Stockholm, 1998 Länk till annan webbplats.

Regeringen, Prop. 2009/10:165 Länk till annan webbplats.

Lek och skapande lyfts

Drygt tio år senare 2009, beskrivs inriktningen för undervisningen i förskoleklassen på liknande sätt i regeringens proposition om den nya skollagen. Undervisningen bör vara en kombination av förskolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik. Lek och skapande lyfts fram som väsentliga delar i det aktiva lärandet och det betonas att elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara i verksamheten. Lekens betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper, särskilt under de tidiga skolåren, förstärks i den nu gällande läroplanen. Även skapande arbete och möjlighet att genom de estetiska ämnena få uppleva olika uttryck för kunskaper ska enligt läroplanen vara inslag i skolans verksamhet.

Mellan åren 2015 och 2018 utreddes och genomfördes en rad förändringar i förskoleklass. Bland annat fick förskoleklassen, som tidigare nämnts, en egen del (del 3) i läroplanen som började gälla 1 juli 2016. Förskoleklassen blev obligatorisk från och med läsåret 2018/19 och kom därmed att omfattas av skolplikten. Obligatoriet samt det obligatoriska kartläggningsmaterialet som skall användas från höstterminen 2019 innebär bland annat att elever i behov av stöd ska identifieras och få stöd utformat utifrån sina behov.

Kartläggningsmaterialet Hitta språket & Hitta matematiken

Forskningsläge

Förskoleklassens position mellan förskola och grundskola i utbildningssystemet har studerats av flera forskare. De menar att förskoleklassen befinner sig i en brytningstid där en befintlig praktik möter ny policy och att förskoleklassen har haft en otydlig position i relation till övriga målstyrda skolformer. Förskoleklassen söker sin identitet, i innehåll och form mellan dessa starka traditioner. Reformeringen av förskoleklassen med syfte att förtydliga förskoleklassens uppdrag har då intresserat forskare, särskilt betydelsen av nya skrivningar i läroplanen. I en studie ger lärarna uttryck för att de genom de nya skrivningarna har fått ett erkännande i termer av samhälleligt förtroende för den undervisning de bedriver och för att genomföra förändringar.

Lago, Lina, Ackesjö, Helena och Persson, Sven. Erkännandets dynamik: Förskoleklasslärares tolkningar av ny läroplanstext. Educare, vol. 2018 nr 1 (2018): 7-25. Länk till annan webbplats.

Samverkansformer leder inte automatiskt till ökad förståelse

Gränsdragningar och gränsarbete har en viktig funktion för lärarnas yrkesidentitet och medverkar till att upprätthålla skillnader till de andra skolformerna som man gränsar till. Forskning pekar på att lärare i förskoleklass formulerar sin syn på barnet eller eleven och vad som är förskoleklassens uppdrag, utifrån vad som skiljer dem från förskola och grundskola.
Utifrån detta kan vi förstå att vanliga samverkansformer inte automatiskt leder till en ökad förståelse av de andra skolformernas verksamhet och villkor. Studier visar också att samarbetsformerna mellan förskoleklass, fritidshem och skola domineras av informationsutbyte. Om man vill skapa en gemensam grundsyn så krävs det större insatser – framför allt att de olika lärarkategorierna får möjlighet att diskutera och samtala om pedagogik och förhållningssätt och på så sätt få större insikt i de olika skolformernas pedagogiska innehåll, villkor och organisering av undervisning.

Två olika traditioner, socialpedagogisk och akademisk

Förskoleklassen verkar i ett utbildningslandskap mellan förskola och skola som betonar två olika traditioner – en socialpedagogisk med traditioner från förskolan och en akademisk med traditioner från grundskolan. Möjligheten för förskoleklassens lärare att integrera dessa båda traditioner till en egen särart och identitet är en långtgående process. Resultat från forskning om förskoleklassens identitet och dess uppdrag i relation till andra skolformer är därför mångtydig. I vissa studier beskrivs den till form och innehåll, likna den traditionella skolan och på så vis missa mycket av barns erfarenheter och intentioner. Andra tidigare studier framhåller istället likheter till förskolans verksamhet eller en verksamhet med kopplingar till båda.

Senast uppdaterad 08 augusti 2023