Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

Den här sidan riktar sig till lärare som undervisar i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan eller specialskolan. Här hittar ni material för att diskutera undervisning och bedömning inför de ändrade kursplanerna och läroplanerna som ska börja tillämpas från höstterminen 2022.

Tecknad illustration av tre lärare som sitter runt ett bord och diskuterar

Den här sidan handlar om ändringarna generellt och om hur kursplaner och läroplaner fungerar och ska användas i undervisningen. Materialet på sidan kan användas antingen för blandade grupper med lärare som undervisar i olika ämnen, åldrar och skolformer eller för ämnesvisa grupper.

Det är bra att ta del av materialet på den här sidan innan ni går vidare till våra ämnessidor. På ämnessidorna finns kursplaner, kommentarmaterial, jämförelsedokument och diskussionsfrågor för varje ämne.

Ämnessidor för ändrade kursplaner 2022

Konkreta tips

Så här kan ni förbereda er

Arbetet med att sätta sig in i hur kursplaner och läroplaner fungerar är bra att göra tillsammans med kollegor. Det är en fördel att arbeta i grupper som leds av en samtalsledare, antingen i fysiska eller digitala träffar, men ni kan också arbeta på andra sätt.

Det finns förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både vid fysiska och digitala träffar. Använd dem gärna i era diskussioner. Om era träffar sker digitalt finns det också några tips för att få dem att fungera smidigt.

Samtalsmodeller

Några tips för era digitala mötenlänk till annan webbplats

Se och diskutera filmen Delar som samspelar

Film: Delar som samspelar i kurs- och läroplanerna (tid 03:29 minuter)

Den här filmen introducerar några viktiga ändringar i kursplanerna och läroplanerna. Den beskriver också hur kursplaner ska användas när du planerar, undervisar, gör bedömningar och sätter betyg. Se filmen och diskutera sedan innehållet tillsammans. Använd gärna någon av samtalsmodellerna.

Läs om ändringarna i alla kursplaner

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för er som är lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisningen. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som bedrivits.

Det här har ändrats i kursplanerna

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga ändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga ändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

Läs och diskutera en text om hur kursplanerna ska användas

Så använder du kursplanerna handlar om hur kursplanerna ska användas när du planerar och genomför undervisningen och när du gör bedömningar och sätter betyg.

Så använder du kursplanernalänk till annan webbplats

Markera sådant du reagerar på och vill diskutera med dina kollegor. Använd gärna ett urval av diskussionsfrågorna. Delge varandra konkreta exempel från er undervisning så att ni kan inspireras av arbetssätt i olika ämnen, skolformer och åldrar.

Diskussionsfrågor

  1. Vad tycker ni att det finns för fördelar och nackdelar med kursplaner som ger handlingsutrymme och visar tillit till lärarprofessionen?
  2. Hur kan ni planera undervisningen med utgångspunkt i både syfte och centralt innehåll?
  3. Hur kan ni lärare hantera att det krävs struktur och planering i undervisningen samtidigt som ni alltid måste vara beredda att ompröva och ändra exempelvis beroende på den aktuella elevgruppen eller enskilda elever?
  4. I texten beskrivs hur det centrala innehållet är att betrakta som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. Ge exempel på någon sådan kombination som ni arbetat med eller skulle vilja arbeta med i undervisningen.
  5. Texten beskriver bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling. Hur kan ni arbeta med den här typen av bedömning och återkoppling i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling och för att utveckla undervisningen?
  6. Hur kan ni ge eleverna utrymme i undervisningen att alltid våga fråga, öva, pröva och ompröva?
  7. Hur gör ni när ni värderar hur giltiga och tillförlitliga olika underlag är? Hur kan ni kommunicera att underlag har olika vikt vid bedömningen eller betygssättningen?
  8. Grundskolans och grundsärskolans kursplaner har närmat sig varandra i utformningen. Även grundsärskolans kursplaner i ämnen och i ämnesområden har närmat sig varandra. Vilka möjligheter ser ni när kursplanerna nu är mer lika?
  1. Vad tycker ni att det finns för fördelar och nackdelar med kursplaner som ger handlingsutrymme och visar tillit till lärarprofessionen?
  2. Hur kan ni planera undervisningen med utgångspunkt i både syfte och centralt innehåll?
  3. Hur kan ni lärare hantera att det krävs struktur och planering i undervisningen samtidigt som ni alltid måste vara beredda att ompröva och ändra exempelvis beroende på den aktuella elevgruppen eller enskilda elever?
  4. I texten beskrivs hur det centrala innehållet är att betrakta som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. Ge exempel på någon sådan kombination som ni arbetat med eller skulle vilja arbeta med i undervisningen.
  5. Texten beskriver bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling. Hur kan ni arbeta med den här typen av bedömning och återkoppling i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling och för att utveckla undervisningen?
  6. Hur kan ni ge eleverna utrymme i undervisningen att alltid våga fråga, öva, pröva och ompröva?
  7. Hur gör ni när ni värderar hur giltiga och tillförlitliga olika underlag är? Hur kan ni kommunicera att underlag har olika vikt vid bedömningen eller betygssättningen?
  8. Grundskolans och grundsärskolans kursplaner har närmat sig varandra i utformningen. Även grundsärskolans kursplaner i ämnen och i ämnesområden har närmat sig varandra. Vilka möjligheter ser ni när kursplanerna nu är mer lika?

Se och diskutera filmen Fem frågor

Film: Fem frågor om ändrade kurs- och ämnesplaner (tid 04:02 minuter)

I den här filmen svarar Skolverket på fem frågor om hur ändringarna i kurs-och ämnesplanerna kan inverka på undervisning, bedömning och betygssättning. Jämför det som kommit fram i era tidigare diskussioner med det som sägs i filmen.

Läs och diskutera det som är nytt i läroplanernas inledande delar

Läroplanens inledande delar handlar om hela skolans och alla lärares arbete oberoende av ämne eller stadium. Här finns också nya formuleringar, bland annat stärks undervisningen om sex och samlevnad. Det finns också nya formuleringar om annat värdegrundsarbete. Läs mer och diskutera om det som är nytt i läroplanernas inledande delar.

Nytt i läroplanernas inledande delar

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om ändringarna och om hur läroplaner och kursplaner ska användas. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med när ni går vidare och arbetar med kursplanerna i olika ämnen.

Utveckla undervisningen vidare

Gå gärna vidare genom att läsa och diskutera någon eller några av artiklarna i det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkopplinglänk till annan webbplats.

Stödmaterialet kommer också i en version för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. Planerad publicering är våren 2022.

Forskning och fördjupning

Samtalsmodeller

Här hittar du sju olika samtalsmodeller som kan göra era diskussioner varierade och bidra till att alla kommer till tals. Samtalsmodellerna går att anpassa så att de kan användas även när era samtal sker digitalt.

Allas frågor

Att arbeta med lappar är ett sätt att få allas frågor belysta.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper.

Efter att ha läst en text eller sett en film reflekterar alla en stund och skriver upp frågor som de vill ta upp på lappar. Hjälps sedan åt i gruppen att sortera lapparna i grupper som de hör ihop. Ta upp varje lapp och kommentera och diskutera laget runt. I digitala möten kan man använda ett mötesverktyg med post it-lappar eller en gemensam skrivyta. Det går också att förenkla modellen och låta alla presentera sina frågor muntligt och sedan välja några frågor att diskutera.

Att arbeta med lappar är ett sätt att få allas frågor belysta.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper.

Efter att ha läst en text eller sett en film reflekterar alla en stund och skriver upp frågor som de vill ta upp på lappar. Hjälps sedan åt i gruppen att sortera lapparna i grupper som de hör ihop. Ta upp varje lapp och kommentera och diskutera laget runt. I digitala möten kan man använda ett mötesverktyg med post it-lappar eller en gemensam skrivyta. Det går också att förenkla modellen och låta alla presentera sina frågor muntligt och sedan välja några frågor att diskutera.

Citat

Att välja citat ur en text som sedan diskuteras är ett sätt att låta deltagarna lyfta aspekter som de tycker är särskilt angelägna, intressanta eller svåra.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Be deltagarna att markera eller skriva av citat och presentera citatet och de tankar det väckte för gruppen.

Att välja citat ur en text som sedan diskuteras är ett sätt att låta deltagarna lyfta aspekter som de tycker är särskilt angelägna, intressanta eller svåra.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Be deltagarna att markera eller skriva av citat och presentera citatet och de tankar det väckte för gruppen.

Diskussionskedja

Att bilda en diskussionskedja är ett sätt att växla mellan diskussion och lyssnande och bygga vidare på det som sagts tidigare.

Gruppstorlek: 2 - 3 deltagare i flera grupper.

Den första gruppen börjar diskutera utifrån en fråga under fem minuter. Övriga grupper lyssnar. Därefter går turen över till nästa grupp som tar vid där den första gruppen slutade. Gruppen kan välja att fortsätta diskussionen utifrån det som sades i den tidigare gruppen eller att lyfta nya perspektiv. Fortsätt tills alla grupper har fått diskutera. Sammanfatta kort.

Att bilda en diskussionskedja är ett sätt att växla mellan diskussion och lyssnande och bygga vidare på det som sagts tidigare.

Gruppstorlek: 2 - 3 deltagare i flera grupper.

Den första gruppen börjar diskutera utifrån en fråga under fem minuter. Övriga grupper lyssnar. Därefter går turen över till nästa grupp som tar vid där den första gruppen slutade. Gruppen kan välja att fortsätta diskussionen utifrån det som sades i den tidigare gruppen eller att lyfta nya perspektiv. Fortsätt tills alla grupper har fått diskutera. Sammanfatta kort.

En är i fokus

En samtalsmodell där en person är i fokus och får stöd av de andra i gruppen att fördjupa sin reflektion.

Gruppstorlek: 3-4 deltagare per grupp

Börja med enskild skriftlig reflektion kring en fråga, en film eller en text. Välj en person som ska vara i fokus. Personen i fokus berättar om sina tankar utifrån reflektionen och de andra i gruppen ställer fördjupande frågor, men utan att ge sig in i diskussionen. När alla har varit i fokus 10 min var samlas ni till en gemensam reflektion.

Exempel på fördjupande frågor:

  • Kan du ge ett konkret exempel?
  • Hur tolkar du …?
  • Vad menar du nu?
  • Vilka är fördelarna/nackdelarna?
  • Vad kan det bli för konsekvenser?
  • Vilka hinder finns?
  • Hur skulle det vara om hindret inte fanns?

En samtalsmodell där en person är i fokus och får stöd av de andra i gruppen att fördjupa sin reflektion.

Gruppstorlek: 3-4 deltagare per grupp

Börja med enskild skriftlig reflektion kring en fråga, en film eller en text. Välj en person som ska vara i fokus. Personen i fokus berättar om sina tankar utifrån reflektionen och de andra i gruppen ställer fördjupande frågor, men utan att ge sig in i diskussionen. När alla har varit i fokus 10 min var samlas ni till en gemensam reflektion.

Exempel på fördjupande frågor:

  • Kan du ge ett konkret exempel?
  • Hur tolkar du …?
  • Vad menar du nu?
  • Vilka är fördelarna/nackdelarna?
  • Vad kan det bli för konsekvenser?
  • Vilka hinder finns?
  • Hur skulle det vara om hindret inte fanns?

Nyckelord

Att diskutera nyckelord är ett sätt att närma sig olika uppfattningar om innehåll i text eller film.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Var och en skriver ner nyckelord från en film eller en text och väljer sedan ut tre av nyckelorden och skriver dem på varsin post it-lapp. Lägg alla lappar framför gruppen. Gör sedan rundor där ni i tur och ordning väljer en lapp och läser och resonerar kring nyckelordet på lappen. I digitala möten kan man använda ett mötesverktyg med post it-lappar eller en gemensam skrivyta. Det går också att förenkla modellen och låta alla presentera tre nyckelord muntligt och sedan kommentera varandras val.

  • För mig betyder … att …
  • Om jag kopplar det här till min undervisning så…
  • Jag ser fram emot att lära mig mer om…
  • Jag känner mig kritisk mot att … tas upp
  • Jag är osäker på vad… innebär, men tror att …

När den som tagit en lapp inte har mer att säga, får gruppen chans att komplettera med ytterligare funderingar för att vidga perspektivet.

Att diskutera nyckelord är ett sätt att närma sig olika uppfattningar om innehåll i text eller film.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Var och en skriver ner nyckelord från en film eller en text och väljer sedan ut tre av nyckelorden och skriver dem på varsin post it-lapp. Lägg alla lappar framför gruppen. Gör sedan rundor där ni i tur och ordning väljer en lapp och läser och resonerar kring nyckelordet på lappen. I digitala möten kan man använda ett mötesverktyg med post it-lappar eller en gemensam skrivyta. Det går också att förenkla modellen och låta alla presentera tre nyckelord muntligt och sedan kommentera varandras val.

  • För mig betyder … att …
  • Om jag kopplar det här till min undervisning så…
  • Jag ser fram emot att lära mig mer om…
  • Jag känner mig kritisk mot att … tas upp
  • Jag är osäker på vad… innebär, men tror att …

När den som tagit en lapp inte har mer att säga, får gruppen chans att komplettera med ytterligare funderingar för att vidga perspektivet.

Ringarna

Ringarna är en modell där deltagarna får växla mellan diskussion och lyssnande och bygga vidare på det som sagts tidigare.

Gruppstorlek: ca 6 - 10 personer

Hälften av deltagarna bildar en ”inre ring” med uppgift att diskutera. Övriga deltagare bildar en ”yttre ring” med uppgift att lyssna. Sker mötet fysiskt kan deltagarna också placera sina stolar i ringar. Inre ringens deltagare får i tur och ordning lyfta sina tankar utifrån en fråga. Sedan ges möjlighet för inre ringens deltagare att reflektera kort över det som sagts. Efter det får den yttre ringens deltagare kommentera det som sades. Slutligen byter grupperna plats och genomför allt en gång till antingen med samma fråga eller en ny.

Ringarna är en modell där deltagarna får växla mellan diskussion och lyssnande och bygga vidare på det som sagts tidigare.

Gruppstorlek: ca 6 - 10 personer

Hälften av deltagarna bildar en ”inre ring” med uppgift att diskutera. Övriga deltagare bildar en ”yttre ring” med uppgift att lyssna. Sker mötet fysiskt kan deltagarna också placera sina stolar i ringar. Inre ringens deltagare får i tur och ordning lyfta sina tankar utifrån en fråga. Sedan ges möjlighet för inre ringens deltagare att reflektera kort över det som sagts. Efter det får den yttre ringens deltagare kommentera det som sades. Slutligen byter grupperna plats och genomför allt en gång till antingen med samma fråga eller en ny.

Rundor

Att göra rundor där var och en kort uttalar sig ger och begränsar talutrymme så att var och en får göra sin röst hörd.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Modellen möjliggör lyssnande, eftertänksamhet och reflektion. Den kan användas på olika sätt till exempel som inledning eller avslutning. Använd gärna frågorna som utgångspunkt för era rundor.

Inledning: Vad har vi för förväntningar? Finns det några farhågor?

Återta fokus: Ska vi kort samla våra uppfattningar i den här frågan?

Bredda: Ser vi andra perspektiv? Ser vi andra möjligheter?

Fördjupning: Vad är vår utmaning? Vad behöver vi lära oss/göra för att gå vidare?

Avslutning: Vad tar vi med oss från diskussionen om…?

Att göra rundor där var och en kort uttalar sig ger och begränsar talutrymme så att var och en får göra sin röst hörd.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Modellen möjliggör lyssnande, eftertänksamhet och reflektion. Den kan användas på olika sätt till exempel som inledning eller avslutning. Använd gärna frågorna som utgångspunkt för era rundor.

Inledning: Vad har vi för förväntningar? Finns det några farhågor?

Återta fokus: Ska vi kort samla våra uppfattningar i den här frågan?

Bredda: Ser vi andra perspektiv? Ser vi andra möjligheter?

Fördjupning: Vad är vår utmaning? Vad behöver vi lära oss/göra för att gå vidare?

Avslutning: Vad tar vi med oss från diskussionen om…?

Tre lärare som arbetar digitalt med sina datorer

Några tips för era digitala möten

Ska ni ha era möten digitalt? Här hittar ni några tips som kan göra era digitala möten mer effektiva.

Läs våra tips

  • Boka gärna in en teknikcheck 10 minuter innan mötet börjar.
  • Bestäm i förväg hur ni gör när ni vill ta ordet eller ställa en fråga.
  • Påminn varandra om att stänga av mikrofonen när ni inte har ordet.
  • Använd gärna hörlurar med mikrofon för bättre ljud och för att undvika eko.
  • Se gärna till att webbkameran är i ögonhöjd. Bestäm också om kameran alltid ska vara på.
  • Se helst till att ha mer ljus framför än bakom er så att era ansikten syns bra.
  • Bestäm en person som ser till alla kommer till tals och fördelar talutrymmet.
  • Planera in pauser och varierade arbetssätt om mötet är längre än en timme.
  • Utse gärna någon som har hand om chatten. Om man delar en presentation kan det vara lätt att missa om någon vill in och ställa en fråga eller kommentera.
  • Se till att ni kan dela presentationer, film och ljud i det digitala mötet (om det behövs).
  • Sitt inte fler deltagare bakom en dator och helst inte fler än en person i samma rum, så att störande ljud inte överförs.
  • Ha gärna beredskap för att någon kan behöva support vid tekniska problem.
  • Boka gärna in en teknikcheck 10 minuter innan mötet börjar.
  • Bestäm i förväg hur ni gör när ni vill ta ordet eller ställa en fråga.
  • Påminn varandra om att stänga av mikrofonen när ni inte har ordet.
  • Använd gärna hörlurar med mikrofon för bättre ljud och för att undvika eko.
  • Se gärna till att webbkameran är i ögonhöjd. Bestäm också om kameran alltid ska vara på.
  • Se helst till att ha mer ljus framför än bakom er så att era ansikten syns bra.
  • Bestäm en person som ser till alla kommer till tals och fördelar talutrymmet.
  • Planera in pauser och varierade arbetssätt om mötet är längre än en timme.
  • Utse gärna någon som har hand om chatten. Om man delar en presentation kan det vara lätt att missa om någon vill in och ställa en fråga eller kommentera.
  • Se till att ni kan dela presentationer, film och ljud i det digitala mötet (om det behövs).
  • Sitt inte fler deltagare bakom en dator och helst inte fler än en person i samma rum, så att störande ljud inte överförs.
  • Ha gärna beredskap för att någon kan behöva support vid tekniska problem.
Senast uppdaterad 06 oktober 2021

Frågor och svar

Nej, allt material finns bara på svenska.

Vi planerar att det ska finnas tryckta läroplaner senast vid skolstarten hösten 2022.