Förskola och skola – en del av totalförsvaret
Förskola och skola är samhällsviktig verksamhet. För många barn och elever är också förskolan eller skolan en trygg punkt i tillvaron och som behöver fortsätta att vara det även under kris.
Sveriges totalförsvar består dels av det civila, dels av det militära försvaret. Det civila förvaret är viktigt för samhällets beredskap för eventuella kriser. Förskola och skola räknas som samhällsviktig verksamhet som det både är angeläget att upprätthålla i krissituationer och som ska bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället. För många elever är skolan en trygg punkt i tillvaron och som behöver fortsätta att vara det även under kris.
Civil beredskap – skolans ansvar
Det finns fem olika kriser och beredskapslägen som ingår i Sveriges totalförsvar. Skolan omfattas av civil beredskap som är ett samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. Det innebär att ansvarig verksamhet ska kunna möta alla former av samhällsstörningar.
- Krisberedskap – handlar om att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid, så kallade fredstida krissituationer.
- Civil beredskap - samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. Ska kunna möta alla former av samhällsstörningar. Samhällsstörning kan till exempel handla om naturkatastrofer, pandemier eller störningar i kritisk infrastruktur.
- Höjd beredskap är det högsta beredskapsläget och gäller i ett skarpt läge. Regeringen fattar beslut om höjd beredskap om landet befinner sig i krigsfara eller det råder utomordentliga förhållanden föranledda av krig utanför Sveriges gränser.
Tre grundprinciper som kommun och skola ska följa vid kris
En viktig del i svensk krishantering är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna.
- ansvarsprincipen
- likhetsprincipen
- närhetsprincipen.
Två andra delar i svensk krishantering är samverkan och geografiskt områdesansvar.
Samverkan innebär i detta sammanhang att myndigheter, kommuner, regioner, företag, frivilligorganisationer och samhällsmedborgare hjälps åt för att hantera en krissituation.
Geografiskt områdesansvar innebär att planera, förbereda samt att ha en samordnande roll under en hantering av samhällsstörningar. Ansvaret utövas på tre nivåer:
- lokalt (kommunerna)
- regionalt (länsstyrelserna) och
- nationellt (regeringen).
Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare.
Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.
En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och den aktuella regionen som leder och arbetar med insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga insatser.
De tre grundprinciperna i svensk krishantering är inte reglerade i lag.
Krishanteringens grunder, Krisinformation.se
Länk till annan webbplats.
Mer om förskolor och skolors säkerhetsarbete
- Olika former av samhällsstörning som verksamheten har ansvar för att hantera
- Samhällets krisberedskap, MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.
Mer om källkritik och ökad kunskap om desinformation