Om Skolverkets statistik

Skolverket är utsett av regeringen att ansvara för Sveriges officiella statistik om förskola, fritidshem, skola, vuxenutbildning och annan pedagogisk verksamhet. Varje år samlar Skolverket in och redovisar nya uppgifter om barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat. Utöver officiell statistik publicerar Skolverket även annan statistik.

Frågor och svar

Hur samlas statistiken in?

Uppgifterna samlas in av SCB (Statistiska centralbyrån) på uppdrag av Skolverket. Den som är ansvarig för att lämna uppgifterna är huvudmannen för verksamheten, dvs. kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän, men uppgifterna kan även lämnas in av skolorna. Uppgifterna är en del av Sveriges officiella statistik och publiceras löpande.

Varför tar det så lång tid innan statistiken publiceras?

Det tar tid att samla in och granska uppgifter som ska sammanställas till statistik. Skolverkets statistik baseras på totalundersökningar av samtliga huvudmän och skolor som bedriver verksamhet inom respektive skolform. Skolverket och SCB försöker på olika sätt förenkla insamlingarna och stödja huvudmän och skolor i sitt uppgiftslämnande för att kunna publicera statistiken så snart det går efter insamlingen. Innan uppgifterna kan publiceras granskar både Skolverket och SCB uppgifterna och säkerställer att statistiken håller god kvalitet.

Hur ofta publiceras ny statistik?

Ny statistik publiceras en gång per år. Se publiceringsplanen för datum.

På vilka nivåer redovisas statistiken?

Den officiella statistiken redovisas på nationell nivå. De flesta uppgifterna finns även på läns-, kommun-, huvudmanna- och skolenhetsnivå.

Ingår uppgifter för kommunalförbunden?

Ja, för de kommuner som har gått ihop och driver gymnasieskolor i gemensam regi redovisas statistiken för de s.k. kommunalförbunden.

Vad betyder skolenhet?

Från och med 1 juli 2011 gäller begreppet skolenhet enligt skollagen från 2010 och Skolverkets statistik om skolor har anpassat sig till det. Uppgifter som tidigare presenteras på skolnivå presenteras från och med läsåret 2012/13 på skolenhetsnivå.

En skolenhet är en av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.

Rektors ansvarsområde tydliggörs i skollagen genom regleringen att det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Ledningsansvaret får inte delas på flera inom en skolenhet. En skolenhet kan därför inte ha mer än en rektor, vilket innebär att en elev aldrig kan ha mer än en rektor. En rektor kan däremot ha ansvar för flera skolenheter.

Mer information om begreppet skolenhet hittar du i Skolverkets juridiska vägledning ”Mer om förskolechefen och rektornlänk till annan webbplats”.

Varför finns samma skolnamn två eller flera gånger? Ex Central skolan 1, Central skolan 2?

Varje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledning och samordning av det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Vissa skolor har valt att organisera sig i flera enheter därav namnet Centralskolan 1 och 2.

Hur hanteras bortfall i statistiken?

Om en skola inte har lämnat några uppgifter alls finns inte skolan med i förteckningen över valbara skolor. Om en uppgift saknas för en variabel redovisas detta med en punkt (.) som betyder att uppgift inte förekommer och inte kan visas. I några fall redovisas bortfall genom att det står noll (0) som antalsuppgift.

Hur säker kan man vara på att kvaliteten är god i det statistiska underlaget?

Alla som bedriver skolverksamhet är skyldiga att lämna uppgifter till det nationella uppföljningssystemet enligt de definitioner som gäller för de olika uppgifterna. På Skolverkets uppdrag sköter Statistiska centralbyrån (SCB) insamlingen av statistiken. De granskar även uppgifterna som lämnas in. Orimliga och/eller andra tveksamma uppgifter kontrolleras med uppgiftslämnaren. Kvaliteten i de lämnade uppgifterna bedöms som hög på kommun-, läns- och riksnivå. Det är alltid uppgiftslämnaren som ansvarar för att de lämnade uppgifterna är korrekta.

Om en huvudman/skola upptäcker att en uppgift är felaktig - går denna att rätta eller att kommentera?

Uppgifterna samlas in av SCB på uppdrag av Skolverket. Den som är ansvarig för att lämna uppgifterna är huvudmannen för verksamheten, dvs. kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän, men uppgifterna lämnas oftast in av skolorna.

SCB sköter insamlingarna och granskar uppgifterna de får in och stora insatser genomförs för att rätta upp orimliga och/eller andra tveksamma uppgifter som lämnats in. Det finns ingen möjlighet att rätta upp uppgifter efter publicering. Däremot kan skolan/huvudmannen kommentera sina uppgifter på sin hemsida.

Hur definieras utländsk bakgrund?

Utländsk bakgrund har elever som:

- är födda utomlands eller

- är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands.

Det innebär att en elev som är född i Sverige och har en förälder som är född utomlands har svensk bakgrund.

Vad innebär okänd bakgrund?

Elever med okänd bakgrund avser elever som saknar uppgift om personnummer i insamlingen, vilket gör att det inte går att koppla eleverna till några bakgrundsuppgifter från Registret över totalbefolkningen (RTB). Att personnummer saknas kan bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige, men det kan även finnas andra orsaker till detta.

Vad innebär nyinvandrad?

I Skolverkets statistik definieras elever som har invandrat till Sverige under något av de senaste fyra åren, är födda utomlands och vars båda föräldrar är födda utomlands som nyinvandrade. I kategorin nyinvandrade ingår endast folkbokförda elever. Elever som nyligen har kommit till Sverige och inte hunnit bli folkbokförda ingår därmed inte i kategorin nyinvandrad. Dessa elever ingår istället i kategorin okänd bakgrund.

Hur definieras föräldrarnas utbildningsnivå?

Förgymnasial eller gymnasial utbildning anges för elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller genomgången gymnasial utbildning.

Eftergymnasial utbildning anges för elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning.

Hur vet ni vilken utbildningsnivå elevernas föräldrar har?

För att minska uppgiftslämnarbördan samkörs uppgifterna, som SCB samlar in på Skolverkets uppdrag, med folkbokförings- och utbildningsuppgifter för föräldrar från SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB) och utbildningsregistret. I utbildningsregistret finns uppgifter om genomförda utbildningar för alla personer som är folkbokförda i Sverige. Uppgifter om utbildning i utlandet hämtas in via enkäter. För personer som invandrat till Sverige saknas ibland uppgift om utbildningsnivå och i dessa fall anges "utbildningsnivå okänd". Med föräldrar avses i detta sammanhang elevens biologiska föräldrar.

Hur har ni tagit fram statistiken?

För att ta fram statistiken över lärarnas behörighet samkör Skolverket de uppgifter om lärarnas undervisningsämnen, som skolenheterna rapporterar till Skolverket i oktober varje år, med uppgifter om lärarnas legitimationer och behörigheter, som hämtas från Skolverkets förskollärar- och lärarlegitimationsregister i början av februari varje år. På så sätt får man en bild av om lärare undervisar i de ämnen som de är behöriga i.

Varför är yrkeslärare, modersmålslärare, lärare vid skolenheter som bedriver annan undervisning än språkundervisning på engelska och lärare i fristående waldorfskolor inte med i statistiken fr.o.m. läsåret 2014/15?

Lärare i yrkesämnen och modersmål samt lärare vid skolenheter som bedriver annan undervisning på engelska än språkundervisning och lärare i fristående waldorfskolor ingår inte i statistiken över behöriga lärare eftersom de är undantagna kravet på lärarlegitimation.

Hur ofta publiceras ny statistik om lärarnas behörighet?

Statistiken publiceras en gång per år.

Vem är huvudman?

Huvudman för utbildningen är den organisation som ansvarar för att utbildningen anordnas. En huvudman kan vara en enskild person men i de flesta skolformer är huvudmannen en organisation. Vem som kan vara huvudman för utbildning inom skolväsendet är fastslaget i skollagen. Huvudmannen bestämmer hur skolan ska arbeta, ser till att skolan har de resurser som krävs och ska hela tiden arbeta för att skolan ska bli bättre. Det är huvudmannen som ansvarar för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Huvudmannen ska också se till att utbildningen följer de bestämmelser som finns.

Kommunala huvudmän och andra offentliga huvudmän

Vanligtvis är en kommun ensamt ansvarig för sin skolverksamhet. Denna verksamhet lyder då under en kommunal huvudman. En kommunal huvudman kan också vara ett förbund av flera kommuner som tillsammans ansvarar för utbildning. Sådana kommunalförbund förekommer inom gymnasieutbildning. Inom vissa skolformer kan även landsting eller staten vara huvudman för utbildning.

Enskilda huvudmän

Enskilda huvudmän kan bedriva utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem, om de har godkänts av Skolinspektionen.

Enskilda huvudmän kan vara olika former av bolag, till exempel aktiebolag, men det kan också vara stiftelser eller enskilda personer.

Ibland kan ett friskoleföretag som är huvudman för utbildning ingå i en koncern. I de fallen redovisas uppgifterna för det företag som i juridisk mening är huvudman för utbildningen. När flera friskoleföretag ägs av ett moderbolag är det friskoleföretagen, inte moderbolaget, som redovisas.

Skillnad på en geografisk kommun och en kommunal huvudman

I statistik om en kommun som geografisk region är det kommunens fysiska gränser som avgör vilka skolor som ingår i uppgifterna. I statistik om en kommun som huvudman ingår de skolor som kommunen ansvarar för.

Jag hittar inte tillsynsrapporten för en särskild skola, vad ska jag göra?

Skolinspektionen ansvarar för tillsynen. Kontakta Skolinspektionen om du har frågor kring detta.

skolinspektionen@skolinspektionen.se

www.skolinspektionen.selänk till annan webbplats

08-586 080 00

Finns liknande uppgifter om statistik i andra länder?

Många länder har nationella databaser med information om skolors resultat, men deras innehåll och syfte skiljer sig åt beroende på ländernas styrsystem och skiftande behov.

Finland: Utbildningsstyrelsenlänk till annan webbplats

Norge: Utdanningsdirektoratetlänk till annan webbplats

Danmark: Undervisningsministerietlänk till annan webbplats