Komma igång med Bygga svenska
Det här materialet riktar sig till dig som har i uppdrag att introducera stödet Bygga svenska, eller börja använda Bygga svenska på egen hand.
Ett lärarlag med lärare från olika stadier kan använda sina olika versioner av Bygga svenska (årskurs 1–3, 4–6, 7–9 och gymnasieskolan) i det gemensamma arbetet.
Presentation av Bygga svenska
En första presentation av Bygga svenska kan användas för olika målgrupper. Cirka 20 minuter inklusive eventuell tid för diskussion.
Presentation av bedömningsstödet Bygga Svenska Powerpoint, 6 MB, öppnas i nytt fönster.
Startövningar med fokus på talat språk, läsa och skriva
Här följer några förslag på hur lärare som undervisar både i svenska som andraspråk och i andra ämnen kan komma igång med att arbeta med Bygga svenska. Förslagen visar att man kan börja med fokus på de översiktliga beskrivningarna av stegen, eller utvalda observationspunkter och exemplen på undervisning och stöttning, som är kopplade till stegen.
Övning 1 och 3 har en form som också kan användas med nyanlända elever, med material som passar undervisningen. Det är dock viktigt att arbetet anpassas till den egna verksamheten och dess behov.
Övning 1, fokus på talat språk
Titta på de översiktliga beskrivningarna av stegen från kapitel 4, tillsammans med exempel på undervisning och stöttning för talat språk från kapitel 5.
Förberedelser
Kopiera de översiktliga beskrivningarna av steg 2, 3 och 4 från kapitel fyra, och ta bort uppgiften om stegets beteckning (markerat med röd cirkel i bilden). Kopiera också "exempel på undervisning och stöttning" för talat språk i kapitel 5. Klipp isär de olika stegen.
Genomförande
Arbetet inleds med att deltagarna sorterar och pusslar ihop steg och exempel på undervisning och stöttning:
- Vad är steg 2, steg 3 respektive steg 4?
- Vilka exempel på undervisning och stöttning kan passa på respektive steg?
Diskutera vilka steg era elever befinner sig på, och välj något exempel på undervisning och stöttning som ni vill fokusera på och utveckla i undervisningen de kommande lektionerna.
Samma övning kan göras för att introducera Läsa respektive Skriva i kapitel 6. Då kan dels inledande beskrivningar av respektive färdighet, dels exempel på undervisning och stöttning, för några utvalda steg användas.
Kopieringsunderlag till övning 1, årskurs 1-3 Pdf, 603 kB, öppnas i nytt fönster.
Kopieringsunderlag till övning 1, årskurs 4-6 Pdf, 635 kB, öppnas i nytt fönster.
Kopieringsunderlag till övning 1, årskurs 7-9 och gymnasieskolan Pdf, 673 kB, öppnas i nytt fönster.
Övning 2, fokus på läsa
Förberedelser
Välj ut en läromedelstext eller en annan text som är aktuell i undervisningen i något av era ämnen. Välj ut ett par observationspunkter för Läsa, på två till tre steg där era elever befinner sig (steg 1–3 för grundläggande nivå, steg 4–5 för avancerad nivå). Kopiera eller ta fram, så att alla deltagare har tillgång till ett avsnitt av texten och observationspunkter.
Genomförande
Diskutera hur undervisningen kring läsning kan utformas utifrån några observationspunkter:
- Vad kan eleven nu?
- Vilken stöttning behövs för att eleven ska nå nästa steg?
Steg 3, läsa, årskurs 7–9 + gymnasieskolan: återger texters huvudinnehåll självständigt eller med stöttning beroende på textens längd och svårighetsgrad
Steg 4, läsa, årskurs 7–9 + gymnasieskolan: kan urskilja det väsentliga innehållet i olika typer av texter som ingår i undervisningen och visar det genom muntliga eller skriftliga sammanhängande och självständiga sammanfattningar.
Årskurs 1–3
Steg 3, läsa, årskurs 1–3: kan svara på frågor när textinnehållet är känt och bearbetat, även när svaren inte finns tydligt uttryckta, till exempel Hur känner sig Elias?
Steg 4, läsa, årskurs 1–3: kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad i texten/ vilka ord visar det?
Årskurs 4–6
Steg 3, läsa, årskurs 4–6: kan med stöttning dra slutsatser om orsak, samband och konsekvenser i olika texter, till exempel genom att svara på frågor som "Varför är det viktigt att tigern ser bra på natten?"
Steg 4, läsa, årskurs 4–6: uppfattar i viss mån värderingar, nyanser och humor i en text samt tolkar information i texten och svarar på frågor, även om svaren inte direkt går att utläsa av texten
Årskurs 7–9 och gymnasiet
Steg 3, läsa, årskurs 7–9 + gymnasieskolan: kan med stöttning dra slutsatser om orsaker, samband och konsekvenser i olika ämnestexter, till exempel genom att svara på frågor om sambanden mellan "vaccinet, potatisen, befolkningsökningen och emigrationen under 1800-talet".
Steg 4, läsa, årskurs 7–9 gymnasieskolan: kan utmana förgivettagna antaganden i en text och reflektera över textens funktion, till exempel:
- Varför står det på ett visst sätt och inte på ett annat? Vilken information får respektive får vi inte?
- I vilka sammanhang skulle man kunna hitta en sådan har text?
Övning 3, fokus på de olika aspekterna för bedömning
Bygga svenska är uppbyggt kring olika aspekter av språkutveckling:
- ökat deltagande i flera olika typer av språkliga aktiviteter,
- ökad självständighet,
- språklig variation,
- språklig komplexitet,
- språklig säkerhet
Dessa räknas upp i den blå rutan på sidan 7 (för årskurs 1–3 och 4–6) respektive på sidan 9 (för årskurs 7–9 och gymnasieskolan).
Förberedelser
Kopiera och klipp isär de fem fraserna (se länken kopieringsunderlag längst ned på sidan) så att varje grupp med maximalt fem deltagare får varsin uppsättning i ett kuvert.
Genomförande
En person i taget drar en lapp utan att se vilken, lägger frasen framför sig och talar sedan om vad hen tänker på i sammanhanget. Det kan till exempel vara en uppgift eller ett dilemma som förekommit i undervisningen, eller vad man lägger in i begreppet.
De andra lyssnar aktivt. En i taget har ordet och får även tid att tänka. Gå först ett helt varv så att alla har talat om varsitt begrepp.
Diskutera därefter begreppen men även övningen:
- Hur var det att få tala ostörd?
- Hur var det att lyssna?
- Hur kan övningens metod användas i undervisningen?
Bygga svenska, kopieringsunderlag till övning 3, fokus på aspekter för bedömning Pdf, 86 kB.
Diskussionsunderlag
Fördjupning för lärare som ska börja göra bedömningar
Detta förslag fokuserar på kapitel 5 och 6 i Bygg svenska och kompletterar diskussionsunderlaget. Det vänder sig främst till lärare i svenska och svenska som andraspråk och har fokus på bedömning av elevproduktion i ett undervisningssammanhang. Genom att använda några träffar i rad för Talat språk, Läsa respektive Skriva planerar man för undervisning och börjar genomföra bedömningar.
Träff 1
Förberedelser
Läs kapitel 1–2 samt avsnittet Översiktlig beskrivning av de fem stegen i kapitel 4 i Bygga svenska. Fundera över vilka stegbeskrivningar i kapitel 4 som är relevanta för era elever.
Vid träffen
- Titta på två bedömda elevexempel för Talat språk, på steg som är relevanta i er undervisning.
- Planera för egen undervisning och stöttning som kan passa att genomföra i undervisning till nästa gång, och för hur några elevers muntliga produktion kan dokumenteras och tas med till nästa träff.
Träff 2
Förberedelser
Läs de två första avsnitten i kapitel 5, Talat språk ur ett andraspråksperspektiv och Bedömning av Lyssna och Tala utifrån de fem stegen. Se även bilaga 2, ord och begrepp i materialet.
Vid träffen
- Återkoppla till den genomförda undervisningen och använd dokumentationen av elevers muntliga produktion.
- Diskutera och planera för bedömning och dokumentation av talat språk. Välj till exempel ett par elevers muntliga produktion ni följer i det dagliga arbetet och bedömer, varje vecka? Vilken grad av stöttning behöver eleven?
- Hur ska de genomförda bedömningarna dokumenteras för att kunna användas både för återkoppling till elev och vårdnadshavare och för fortsatt planering av undervisningen?
- Planera för att genomföra någon form av bedömning som dokumenteras till nästa gång.
Träff 3
Förberedelser
Arbeta med bedömning och dokumentation som planerat, läs beskrivningarna av alla de fem stegen för talat språk i kapitel 5, inklusive exempel på undervisning och stöttning.
Vid träffen
- Återkoppla till den genomförda bedömningen och dokumentationen.
- Diskutera och planera för undervisning med fokus på att stötta för vidare utveckling: Vad behövs för att elevens språkutveckling ska nå nästa steg?
- Diskutera och planera för hur ett samarbete med kollegor som undervisar i andra ämnen samt studiehandledare kan se ut. Kan ni förmedla och ge exempel på vilka steg eleverna befinner sig på, då det gäller muntligt språk, och hur undervisning och stöttning kan se ut som gagnar språkutvecklingen?
Träff 4–5
Gå vidare med Läsa på samma sätt som ni arbetat med Talat språk.
Träff 6–7
Gå vidare med Skriva på samma sätt som ni arbetat med Talat språk och Läsa. Använd även de publicerade exemplen på arbetsgången vid bedömning av talat språk (se stycket nedanför detta stycke)
Exempel på bedömningar, lärares arbetsgång
Exempel lärares bedömning, årskurs 1-3, skriva, steg 4 Pdf, 649 kB, öppnas i nytt fönster.
Exempel lärares bedömning, årskurs 4-6, skriva, steg 2a Pdf, 603 kB, öppnas i nytt fönster.
Exempel lärares bedömning, gymnasiet, skriva, steg 3 Pdf, 541 kB, öppnas i nytt fönster.
Exempel på bedömningar, lärares arbetsgång Pdf, 59 kB, öppnas i nytt fönster.
I bedömningsportalen finns bedömda elevexempel som konkretiserar prestationer på olika steg. Som ett komplement finns några exempel för färdigheten "skriva" som visar hur en lärare arbetar formativt med undervisning, bedömning och vidare till planering av undervisning. Exemplen följer samma arbetsgång och syftar inte till att ge exempel på dokumentation.
- Skrivuppgiften:
Hur är uppgiften formulerad, vad förväntas eleven göra, finns modelltexter? - Eleven:
Vilken information är värdefull att ta med i bedömningen för att se hur elevproduktionen visar på progression i förhållande till tidigare uppgifter och bedömningar? Vilken typ av återkoppling kan vara speciellt värdefull för eleven, utifrån den pågående språkutvecklingen? - Undervisningen, språkligt fokus:
När man kommer in i arbetet med Bygga svenska kan "exempel på undervisning och stöttning," på det/de steg eleven befinner sig på, vara underlag för denna punkt.
I kapitel 7 i Bygga svenska, Teoretisk bakgrund till bedömningsmodellen, beskrivs "kommunikativ språkförmåga" i form av fyra olika Dessa kan vara ett stöd i att se på språkliga fokus på olika nivåer. - Stöttning vid genomförandet:
Den aktuella stöttningen är viktig att ta med i bedömningen. Fanns till exempel planscher på klassrumsväggarna från arbetet som eleven kunde använda sig av i den aktuella uppgiften? Sådana strategier kan också vara värdefulla att ta med vid återkoppling till eleven. - Elevtext:
Vad eleven vill säga med texten och vad som finns i texten bör stå i fokus vid den första genomläsningen – alltså den kommunikativa förmågan. Ett sätt att göra det är att läsa och sedan sammanfatta textens innehåll så som man uppfattar det. (Det kan i sig bli en återkoppling till eleven). - Analys, helhet:
Här kan både de översiktliga beskrivningarna i kapitel 4 och inledningarna till de olika stegen för respektive färdighet vara underlag. - Analys utifrån observationspunkterna:
Många observationspunkter har ett språkligt fokus, t.ex. hur eleven kan variera mellan konjunktioner och adverbial i textbindning. - Analys utifrån vanliga andraspråksdrag:
För ”skriva” anges andraspråksdrag och dessa kan vara värdefulla att lärare som undervisar i olika ämnen tittar på tillsammans. Vilka är vanliga på det steg eleven befinner sig på, och hur ser förändringen ut från föregående och till nästa steg? - Återkoppling till eleven:
"Sammanställning av elevens språkutveckling " är tänkt att användas någon eller några gånger per termin. I exemplen finns ändå en återkoppling på den aktuella texten formulerad, för att ges som exempel. Lärare kan formulera och diskutera förslag till återkoppling som hjälper elever att utvecklas vidare. - Exempel på undervisning och stöttning som kan passa den aktuella eleven och elevgruppen: Titta på de förslag som ges i Bygga svenska och välj ut aktuella punkter utifrån elevers behov. Tillsammans kan lärare diskutera vad som passar att ta upp i vilket ämne och sammanhang i den kommande undervisningen, och när och hur nästa tillfälle för bedömning kan planeras in.