Sätta betyg i komvux på gymnasial nivå

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper vid tiden för betygssättningen. Här kan du som är lärare läsa om bedömning och betygssättning inom komvux på gymnasial nivå.

När du som lärare sätter betyg analyserar du varje elevs kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätter det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet. För betyget E måste elevens kunskaper motsvara samtliga delar av betygskriterierna för betyget E.

Inom komvux på gymnasial nivå sätter du betyg i slutet av en kurs eller delkurs samt på komvuxarbetet. När en elev fått betyg på samtliga delkurser av en kurs sätter du ett sammanfattande betyg på kursen. Betyg från delkurser får inte ingå i en gymnasieexamen från komvux.

Betyg i en kurs eller delkurs ska sättas när undervisningstiden upphör och betygsättningen ska ske i anslutning till den tidpunkten.

Filmer om betygssättning

Under hösten 2022 publicerar vi ett antal nya filmer om olika aspekter av betygssättning. Filmerna förklarar hur betygssättningen fungerar och ska vara ett stöd vid betygssättningen.

  1. Nya allmänna råd om betyg och prövning (youtube) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  2. Att sätta betyg (för lärare)
  3. Så sätter lärare betyg (för elever) - publiceras i oktober
  4. Så sätter lärare betyg (för vårdnadshavare) - publiceras i november
  5. Nationella prov - publiceras i november
  6. Terminsbetyg - publiceras i november
  7. Undantagsbestämmelsen - publiceras i december

Betygsskalan

Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. Betygen A–E är godkända betyg medan F är ett icke godkänt betyg.

Betygskriterierna

Du som är lärare använder betygskriterierna som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Betygskriterierna utgår från målen och det centrala innehållet i ämnesplanerna.

Betygskriterierna uttrycker kännetecken på kunskaper i tre steg: E, C och A. Med stöd av dem avgör du vilket betyg på skalan som bäst motsvarar elevens kunskaper – från underkända (F), via godtagbara (E), över goda (C) till utmärkta (A). För betyget E måste elevens kunskaper motsvara samtliga delar av betygskriterierna för betyget E.

Sammantagen bedömning

Som lärare sätter du det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet E−A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också är den som blir betyget.

Du sätter alltså betyget C eller A när elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna för något av dessa betyg. Du sätter betyget B respektive D om den sammantagna bedömningen är att elevens kunskaper är mellan betygen A och C respektive C och E.

Betyget E och betyget Godkänt

För godkända betyg måste elevens kunskaper motsvara minst samtliga delar av betygskriterierna för betyget E.

Från bedömning till betyg

Film: Att sätta betyg (tid 5:54 min)

I den här filmen får du som är lärare veta hur du kan värdera dina betygsunderlag, göra en sammantagen bedömning och sätta ett betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper utifrån betygskriterierna.

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper vid delkursens, kursens eller komvuxarbetets slut. När det är dags att sätta betyg analyserar och värderar du olika underlag i förhållande till betygskriterierna för att kunna sätta det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper.

Betygsunderlaget kan bestå av till exempel redovisningar, loggböcker, filmer, laborationsrapporter och klassrumsdiskussioner. Det kan också vara sammanfattningar av enskilda bedömningsunderlag.

Som lärare kan du då och då under delkursen eller kursen behöva sammanfatta och dokumentera de kunskaper som eleven har visat. Sammanfattningarna kan se olika ut men behöver kunna kopplas till betygskriterierna för att kunna användas som betygsunderlag. Du kan också utgå från minnesanteckningar eller använda annan relevant information som du minns, men inte har dokumenterat.

Bedömningar kan ha olika syften. Ett syfte är att samla in information som gör att elevernas kunskaper kan analyseras och värderas utifrån betygskriterierna vid tiden för betygssättningen.

För att du med säkerhet ska kunna värdera kvaliteten på elevens kunskaper vid betygssättningen är det viktigt att de bedömningssituationer du utformar ger dig ett tillräckligt brett och varierat underlag. Betygsunderlaget behöver vara relevant för en värdering av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna.

Du kan behöva fundera över hur du ser till att alla elever ges goda möjligheter att visa sina kunskaper i olika bedömningssituationer, så att det går att följa alla elevers kunskapsutveckling och inte bara de elever som har lättare att visa sina kunskaper. Det gäller även vid mindre formella bedömningssituationer i undervisningen.

Du kan dessutom fundera över hur en mer formell bedömningssituation kan ge en relevant bild av elevernas kunskaper, till exempel när du utformar inlämningsuppgifter och bestämmer hur de ska genomföras.

Här kan du läsa mer om hur du analyserar olika betygsunderlag för att få den mest relevanta och rättvisande bilden av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna.

När genomfördes bedömningen?

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper i slutet av delkursen eller kursen. Det är därför viktigt att noga överväga vilken vikt som ges underlag från bedömningar som är gjorda tidigt under kursen. Det behöver inte alltid vara så att senare bedömningar ger en mer relevant bild av en elevs kunskaper, men de kan ofta väga tyngre vid betygssättningen eftersom elevernas kunnande förväntas fördjupas och utvecklas genom undervisningen.

Hur betydande var bedömningen?

När du analyserar elevernas kunskaper inom en del av betygskriterierna kan det vara så att du fäster större vikt vid vissa bedömningar som omfattat mer väsentliga delar av ämnets syfte och/eller större delar av det centrala innehållet, och därmed är kopplade till flera eller större arbetsområden.

Hur tillförlitlig var bedömningen?

Du kan värdera bedömningstillfällen olika utifrån deras tillförlitlighet. Det kan till exempel ha funnits särskilda orsaker till att en elev hade svårt att visa sina kunskaper i en viss bedömningssituation. Eleven kan till exempel ha varit sjuk eller missuppfattat en uppgift.

Du kan också fästa mindre vikt vid ett bedömningstillfälle om du kommer fram till att det inte gav eleverna en rättvis chans att visa alla sina kunskaper i ett arbetsområde. Det kan bero på att eleverna inte hann fördjupa sig på det sätt som du hade tänkt i undervisningen.

Vid betygssättningen behöver betygskriterierna läsas och tolkas i relation till ämnets syfte, centrala innehåll och den undervisning som du har bedrivit.

För att du ska kunna sätta ett E måste eleven ha visat kunskaper inom samtliga delar av betygskriterierna för betyget E. Det går alltså inte att bortse från något. För betygen D-A gör du däremot en sammantagen bedömning.

En sammantagen bedömning handlar om att komma fram till det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygsskalan har fem godkända betygssteg men elevens kunskaper kan variera inom skalan. Det innebär att du tittar på hur olika delar i elevens ämneskunskaper fördelar sig över betygsskalan och söker efter det betygssteg som sammantaget är mest rättvisande.

För att få en bild av den sammantagna nivån på elevens kunskaper är tyngdpunkterna i ämnet vägledande. Ämnesplanerna framställer tyngdpunkter genom betoningar i syftet eller kopplingar till stora och särskilt väsentliga delar i det centrala innehållet. Var dessa tyngdpunkter finns avgör du när du läser och tolkar ämnesplanerna utifrån dina ämneskunskaper och din erfarenhet.

När du avgör vilket betyg som sammantaget är det mest rättvisande kan du kompensera svagheter i något avseende mot styrkor i något annat och exempelvis landa i betyget B om du bedömer att elevens kunskaper sammantaget ligger mellan A och C.

Du som är lärare använder alltså betygskriterierna som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen.

F och streck

Om det inte finns underlag för att bedöma en elevs kunskaper i en kurs, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (–) i betygskatalogen. Om du däremot har ett tillräckligt relevant underlag för att bedöma en elevs kunskaper i förhållande till en eller flera delar av betygskriterierna men bedömer att kunskaperna inte motsvarar ett godkänt betyg, ska du sätta betyget F. Exakt var gränsen går för om underlaget räcker till för bedöma elevens kunskaper eller inte kan bara du som lärare avgöra. Skillnaden mellan streck och F är att streck inte är ett betyg.

Om en elev har påbörjat en kurs eller en delkurs och sedan uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att orsaken är sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avbrutit kursen eller delkursen. För en elev som avbrutit en kurs eller delkurs sätts inte betyg.

Det är du som bedömer om du har ett relevant underlag om vad eleven kan i förhållande till betygskriterierna eller inte. Det underlag du har tillgång till kan förstås göra att du vet en del om vad eleven kan i förhållande till betygskriterierna oavsett om den är dokumenterad eller icke-dokumenterad.

Kommunicera betyg med elever

Eleverna ska få information om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Det innebär att rektorn, tillsammans med lärarna, behöver säkerställa att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betyg och betygssättning. Det betyder också att eleverna ska få ändamålsenlig information om vad som är väsentliga kunskaper i kursen, om betyg och betygssättning och om betygskriterierna.

Det är viktigt att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betygsskalan, vid vilken tidpunkt betygen sätts och vad betygen i skolformen ska användas till. Det kan till exempel innebära att eleverna informeras om att betyget på ett nationellt prov inte per automatik blir en elevs betyg. Information om betyg och betygssättning kan med fördel samordnas i verksamheten för att undvika att eleverna möts av olika besked.

 Eftersom betyg sätts i relation till betygskriterierna behöver du ge eleverna ändamålsenlig information om dem.

Du kan informera övergripande om vad som är väsentlig kunskap i kursen eller sammanfatta vad som beskrivs i betygskriterierna. Det kan vara svårt för eleverna att ta till sig sådan information i början av ett arbetsområde och utan ett innehållsligt sammanhang i undervisningen. Därför kan det vara att föredra att ge sådan information senare under kursens gång.

Eleverna behöver inte få specifik information om vad som bedöms i alla enskilda bedömningssituationer. Det är du som avgör vilken information som kan vara lämplig att ge eleverna i anslutning till en bedömningssituation.

Undantagsbestämmelsen

Om det finns särskilda skäl kan du bortse från enstaka delar av betygskriterierna när du sätter betyg. Den här delen av skollagen kallas för undantagsbestämmelsen. Undantagsbestämmelsen kan bara tillämpas vid betygssättningen. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever med funktionsnedsättning som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg.

Mer om undantagsbestämmelsen

När ett betyg har blivit fel

Betygssättning är en myndighetsutövning och ett betyg går inte att överklaga. Däremot kan rektorn rätta ett betyg som innehåller ett uppenbart fel, till exempel att fel betyg skrivits in i betygskatalogen av misstag. Betyget kan också ändras när det är uppenbart fel på grund av nya omständigheter, till exempel att ett bedömningsunderlag inte beaktats vid betygssättningen. Betyget kan då ändras, men får inte sänkas. Ändringen måste kunna ske snabbt och enkelt, vilket innebär att det normalt inte finns någon ändringsskyldighet om det krävs ytterligare utredning i ett ärende. Det är den eller de personer som ursprungligen satte betyget som ändrar det. I vissa fall kan rektorn behöva fatta beslutet, till exempel om den som har satt betyget har slutat.

Nationella provets betydelse för betyget

När du sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen och det har en större betydelse än andra enskilda underlag. Men provet ska inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara ditt enda underlag vid betygssättningen.

Skrivningen i skollagen innebär att provbetyget särskilt ska beaktas, men även delprovsresultat och de kunskaper eleven visat genom provet ger dig som lärare viktig information inför betygssättningen. Vid betygssättningen beaktar du relevant information om elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna vid betygssättningen.

Nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Du får bara bortse från resultatet om det finns särskilda skäl för det. Du behöver också vara observant på avvikelser mellan provbetyg och betyg, särskilt systematiska avvikelser på gruppnivå.

Mer om hur du kan använda provresultaten i betygssättningen

Lärarlegitimation – ett krav för att få sätta betyg

En lärare som saknar lärarlegitimation får inte sätta betyg självständigt, utan ska göra det tillsammans med en legitimerad lärare. Båda lärarna ska då signera i betygskatalogen. Om de två lärarna som ska sätta betyg tillsammans inte kan enas om betyget har den legitimerade läraren företräde och sätter betyg, under förutsättning att den legitimerade läraren har behörighet att undervisa i den aktuella kursen. Om den legitimerade läraren inte har behörighet sätter rektorn betyg.

Mer om lärarlegitimation och betygssättning

Senast uppdaterad 12 september 2022