Studie- och yrkesvägledare i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Här hittar du som är studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan information och stöd som du kan använda vid införandet av Gy25.
Vad innebär Gy25 för dig som studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?
Du som studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan behöver, förutom att ha kunskap om olika program och inriktningar, ha kunskap om övriga förändringar som gjorts inför hösten 2025.
Sammanfattning av förändringar i Gy25
- Gy25 gäller från 1 juli 2025.
- De nya ämnena är i många fall förändrade både till namn och innehåll då de har uppdaterats utifrån samhälls- och teknikutveckling.
- Hantverksprogrammet upphör.
- Ett nytt program, frisör- och stylistprogrammet startar med inriktningarna barberare, frisör och hår- och makeupstylist.
- Florist-, glashantverk-, finsnickeri-, guldsmed och design- samt sömnadstekniska utbildningen blir riksrekryterande utbildningar med egna examensmål, i stället för som tidigare, en del av hantverksprogrammet. För att få starta en riksrekryterande utbildning med eget examensmål krävs det att huvudman ansöker om utbildning (avvikelse) och att huvudman får bifall på sin ansökan.
- Estetiska programmet får ytterligare en inriktning: modedesign.
- Två av bygg- och anläggningsprogrammets inriktningar, anläggningsfordon och mark och anläggning slås samman till den nya inriktningen mark och anläggning.
- På samhällsvetenskapsprogrammet byter inriktningen medier, information och kommunikation namn till medier, journalistik och kommunikation.
- Två program i den anpassade gymnasieskolan byter namn.
- Programmet för fastighet, anläggning och byggnation som byter till programmet för fastighet och byggnation
- Programmet för administration, handel och varuhantering byter namn till programmet för handel och service
Ämnesplaner och program i Gy25
Här hittar du beslutade examensmål, programmål, ämnesplaner och programstrukturer för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Gymnasieskolan
Sök efter ämnesplaner för gymnasieskolan 2025
Sök efter programstrukturer och examensmål 2025
Anpassade gymnasieskolan
Ämnesområdesplanerna ingår inte i uppdraget från regeringen. Skolverket planerar att se över ämnesområdesplanerna under 2025.
Sök efter ämnesplaner för anpassade gymnasieskolan 2025
Sök efter programstrukturer och programmål för anpassade gymnasieskolan 2025
Nationella program, introduktionsprogram och riksrekryterande utbildningar
Gymnasieskolan
Precis som nu så kommer det att finnas 18 nationella program på gymnasieskolan att söka till. Även vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år kommer att finnas kvar.
Strukturen för programmen är samma som tidigare med program, inriktningar eller profiler för de program som har det och yrkesutgångar för yrkesprogrammen. Den stora förändringen är att ämnena i många fall är förändrade både till namn och innehåll.
Yrkesutgångar
I och med förändringar för ämnen inom gymnasieskolan så har även yrkesutgångarna för de olika yrkesprogrammen ändrats.
Läs mer om gymnasieprogrammen på Utbildningsguiden.
Anpassade gymnasieskolan
Precis som nu så kommer det att finnas nio nationella program i den anpassade gymnasieskolan och programmen har samma struktur som tidigare.
Två program i den anpassade gymnasieskolan byter namn
- Programmet för fastighet, anläggning och byggnation som byter till programmet för fastighet och byggnation
- Programmet för administration, handel och varuhantering byter namn till programmet för handel och service.
Programfördjupningspaket
Nytt är att Skolverket arbetar med att ta fram förslag på programfördjupningspaket som ska tydliggöra inom vilka områden som kan vara aktuella att arbeta inom efter färdig utbildning.
Läs mer om anpassade gymnasieskolans program på Utbildningsguiden. Programsidorna kommer att uppdateras för Gy25 i augusti 2024.
Introduktionsprogram
De fyra introduktionsprogram som finns idag kommer även erbjudas i Gy25.
Det kommer att vara möjligt att få tillgodoräkna sig både kursbetyg och ämnesbetyg man fått under sin tid på ett introduktionsprogram om man sedan antas till ett nationellt program. Läs mer om hur detta påverkar utformningen av betygsdokumenten. Detta kommer att redovisas tydligare på sidan nedan.
För dig som administratör eller systemleverantör i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
Mer information om introduktionsprogrammen hittar du på sidan nedan.
Riksrekryterande utbildningar i Gy25
Gy25 kommer att påverka de riksrekryterande utbildningarna på ungefär samma sätt som de nationella programmen. Den stora förändringen är att det från och med hösten 2025 kommer att finnas fler riksrekryterande utbildningar som ett resultat av att hantverksprogrammets upphörande.
- Design och sömnadstekniska utbildningen (från hantverksprogrammet)
- Finsnickeriutbildningen (från hantverksprogrammet)
- Floristutbildningen (från hantverksprogrammet)
- Flygteknikutbildningen
- Glasblåsarutbildningen (från hantverksprogrammet)
- Guldsmedsutbildningen (från hantverksprogrammet)
- Marinteknikutbildningen
- Sjöfartsutbildningen
- Tågteknikutbildningen
- Utbildningen samiska näringar
- Yrkesdansarutbildningen
Arbetsplatsförlagt lärande – apl
Regelverket kring apl kommer inte att ändras utifrån Gy25 utan det som gäller i dag kommer även fortsättningsvis att gälla. Läs mer om arbetsplatsförlagt lärande nedan.
Behörighet och meritvärden till högre studier
Grundläggande och särskild behörighet
Det är Universitets och högskolerådet (UHR) som ansvarar för föreskrifterna där grundläggande och särskild behörighet regleras. Skolverket har ett nära samarbete med UHR i dessa frågor.
När det gäller grundläggande och särskild behörighet efter Gy25 så är grundtanken att dagens kurser i de olika ämnena kommer att ha en direkt motsvarighet i de nya ämnenas nivåer.
Särskild behörighet för Yrkeshögskolan i Gy25
Särskild behörighet till olika utbildningar inom yrkeshögskolan tar respektive utbildningsanordnare fram. De kommer att behöva ange både kurser och ämnen som behörighetskrav då sökande kan komma från olika tidsperioder i utbildningssystemet.
Beräkning av meritvärden
Uträkning av meritvärdet kommer att utgå från samma principer som idag. Varje ämnes totala poängomfattning multipliceras med värdet av betyget. Sedan delas det med antalet poäng som eleven har i sin examen.
När det gäller betyget F så är det beroende av på vilken nivå betyget F är satt
- Till exempel ett ämne med betyget F på nivå 3 i svenska men där det finns ett E i nivå 1 och 2. Där kommer man att få räkna E på 200 poäng och F på 100 poäng i sitt genomsnittliga betyg.
- Om betyget F i stället finns på nivå 2 men nivå 3 ger ett E, då blir det 300 poäng med betyget E.
- Om ämnet endast innehåller en nivå om t ex 100 poäng och betyget blir F på den enda nivån då blir det 100 poäng F som ska räknas in i det genomsnittliga betyget.
Meritpoäng
Det är UHR som på regeringens uppdrag ansvarar för meritpoängen. I dialog med UHR är bedömningen att meritpoängen kommer att räknas på samma sätt som idag. För ämnen och kurser som ger meritpoäng idag så framgår det av Skolverkets föreskrifter gällande motsvarigheter mellan Gy11 och Gy25 vad dessa ämnen och kurser motsvaras av för ämne och nivå.
Gy11 | Gy25 |
|---|---|
Moderna språk 3 | Moderna språk – fortsättning nivå 1 |
Moderna språk 4 | Moderna språk – fortsättning nivå 2 |
Moderna språk 5 | Moderna språk – fördjupning nivå 1 |
Engelska 7 | Engelska nivå 3 |
Matematik 2a/b/c | Matematik nivå 2a/2b/2c |
Matematik 3b/c | Matematik fortsättning nivå 1b/1c |
Matematik 4 | Matematik fortsättning nivå 2 |
Matematik 5 | Matematik fördjupning nivå 1 |
Gymnasieexamen/yrkesexamen
När det gäller regelverket för gymnasieexamen/yrkesexamen så kommer samma regler att gälla som gäller idag även om begreppet kurser försvinner och ersätts av ämne och nivå.
För mer information gällande vilka kurser och nivåer i ämnen som är motsvarande se länken nedan.
Rätt att läsa om en nivå
Om en elev inte har fått ett godkänt betyg i ett ämne på en viss nivå, har eleven rätt att läsa den aktuella nivån på nytt en gång. Har eleven slutfört samma nivå i ett ämne två gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven läsa nivån på nytt ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.
Blandbetyg
Det finns några exempel när en examen från gymnasieskolan kan innehålla både kurs- och ämnesbetyg. Det kan till exempel vara aktuellt om en elev har gått ett introduktionsprogram och har kursbetyg med sig därifrån och sedan börjar ett nationellt program efter den 1 juli 2025. Då kan eleven behålla sina kursbetyg och sedan fortsätta läsa i den ämnesutformade gymnasieskolan.
Ett annat exempel kan vara att eleven har gjort ett studieavbrott, ej studieuppehåll, (se mer under respektive rubrik om studieuppehåll och studieavbrott) och sedan kommer tillbaka efter avbrottet. Då kan eleven få en examen som innehåller både kursbetyg och ämnesbetyg.
När kan blandbetyg bli aktuellt inom gymnasieskolan?
Huvudregeln är att en elev som påbörjat sina studier före den 1 juli 2025 ska fortsätta sina studier i det kursutformade systemet, och att en elev som påbörjar utbildning efter den 30 juni 2025 ska studera i det ämnesutformade systemet. En elev kan dock i vissa fall få både kurs- och ämnesbetyg under sin studietid. Det kan till exempel gälla en elev har gått ett introduktionsprogram och har kursbetyg med sig därifrån och sedan börjar ett nationellt program efter den 1 juli 2025.
Ett annat exempel kan vara om en elev har gått ett nationellt program inom det kursutformade systemet och sen byter program och på grund av detta måste läsa om det första året i gymnasieskolan efter den 1 juli 2025. Ett ytterligare exempel kan vara att eleven har gjort ett studieavbrott, ej studieuppehåll (se mer under respektive rubrik om studieuppehåll och studieavbrott), och sedan påbörjar sina studier igen.
Examensbevis, studiebevis och gymnasieintyg som utfärdas efter den 30 juni 2025 får därför innehålla betyg på både kurser och i ämnen. Det framgår av punkt 7 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039).
Innehållet i en blandexamen
En gymnasieexamen från gymnasieskolan som utfärdas efter den 30 juni 2025 får innehålla betyg på både kurser och i ämnen (blandexamen). Det framgår av punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800).
Det gör det möjligt för de elever som har studerat i både det kurs- och ämnesutformade systemet att tillgodoräkna sig både betyg på kurser och betyg i ämnen i sin examen. Exempel på när det kan bli aktuellt för en elev att studera inom båda systemen finns i avsnittet ovan.
Skolverket har tagit fram ytterligare föreskrifter om innehållet i en gymnasieexamen som utöver betyg i ämnen innehåller betyg på kurser. Du hittar dessa i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2025:22) om innehållet i en gymnasieexamen från gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som utöver betyg i ämnen innehåller betyg på kurser.
Prövning
Precis som i dag gäller olika bestämmelser för prövning beroende på om man är elev eller inte i gymnasieskolan.
Prövning för den som är elev i gymnasieskolan som läser enligt Gy11
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser, grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. Det gäller om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen, i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.
Detta gäller fram till och med den 30 juni 2030.
Prövning för den som är elev i gymnasieskolan som läser enligt Gy25
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla ämnen som ingår i elevens individuella studieplan på de nivåer som ingår i studieplanen. Eleven får dock inte genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån.
En elev i gymnasieskolan har också rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. Detta gäller dock inte om eleven tidigare har fått minst betyget E i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet.
Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan och läser enligt Gy25
Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas på ett nationellt program utom de ämnen som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet.
Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar utbildning i det aktuella ämnet på den nivå som prövningen gäller eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.
Studieuppehåll, studieavbrott och ny studieväg
Vad gäller för elever som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2025 och gjort ett studieuppehåll?
En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Rätten att fullfölja utbildningen gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands.
De elever som börjar sin utbildning i gymnasieskolan från och med hösten 2025 kommer att påbörja sin utbildning inom det ämnesutformade systemet och få ämnesbetyg. De elever som har påbörjat sin utbildning före hösten 2025 inom det kursutformade systemet ska fortsätta sin utbildning inom samma system och få kursbetyg.
Att eleverna ska gå färdigt sin utbildning i det gamla systemet betyder att det under en övergångsperiod kommer att finnas dubbla system i skolformerna. Från och med den 1 juli 2030 ska utbildningen dock fullföljas enligt de nya bestämmelserna om ämnesbetyg. Efter denna tidpunkt har eleverna alltså inte längre rätt att fortsätta i det kursutformade systemet.
Det finns särskilda bestämmelser för elever som har påbörjat sin utbildning på hantverksprogrammet före den 1 juli 2025 och som har haft ett studieuppehåll för studier utomlands. För dessa elever gäller att de, i stället för rätten att fullfölja den påbörjade utbildningen enligt 16 kap. 40 § skollagen, ska ha rätt att fullfölja utbildningen på motsvarande ny studieväg hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen.
Om den nya motsvarande studievägen inte anordnas hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja den motsvarande nya studievägen hos en annan huvudman som anordnar utbildningen.
Vad gäller för elever som påbörjat studier i Gy11 och som gör ett studieavbrott
Om en elev gör ett studieavbrott och sedan återupptar sina studier på programmet igen, räknas det som att eleven påbörjar en ny utbildning. Om eleven påbörjat utbildningen i det kursutformade systemet och återupptar studierna efter den 30 juni 2025 ska eleven läsa enligt det ämnesutformade systemet, Gy25.
Eleven kan behålla sina kursbetyg från tidigare studier men kommer fortsättningsvis att få ämnesbetyg. Här behöver man anpassa den individuella studieplanen för att eleven ska få en relevant examen.
Vad gäller för elever som byter studieväg efter den 1 juli 2025?
En elev som byter studieväg efter den 1 juli 2025 ska som huvudregel ha kvar sitt betyg i en kurs, till exempel svenska 1, och sedan få ämnesbetyg som omfattar nivåerna 2 och 3 i ämnet svenska. Om eleven får godkänt betyg i nivå 3 i svenska kommer det betyget vara ämnesbetyget och omfatta 200 poäng (nivå 2 och 3). En elev som sökt om till nytt program har inte rätt att fortsätta läsa kurser eftersom hen påbörjar ett nytt program i den ämnesutformade gymnasieskolan. Jämför med övergångsbestämmelserna i skollagen (SFS 2022:147) punkterna 7 och 8.
Det är endast om en elev har fått underkänt betyg i en kurs som en elev, som påbörjar en ny gymnasieutbildning efter 30 juni 2025, har rätt att läsa den nivå i ämnet som motsvarar kursen som eleven redan har läst. Om det finns särskilda skäl får eleven dock läsa ämnen på nivåer som motsvarar kurser eleven tidigare har fått ett godkänt betyg på.
Observera att det endast är till och med den 30 juni 2030 som övergångsbestämmelserna gäller. Efter det ska ett nivåbetyg även omfatta nivåer på lägre nivå som eleven har ett godkänt kursbetyg i.
Vad gäller för betyget F i Gy25 i gymnasieskolan?
Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.
När ett godkänt betyg (E, D, C, B eller A) sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Det innebär att om eleven får betyget F omfattar det endast den nivå i ämnet där det betyget sätts, och inte underliggande nivåer som eleven har godkänt betyg i.
Det gäller inte om eleven får betyget F på en högre nivå. Eleven får i det fallet med sig två betyg: ett F på den högre nivån, men behåller samtidigt också det tidigare godkända betyget till och med den högsta avklarade nivån, se exempel 2 nedan.
Oavsett om en elev har F eller inte på en lägre nivå, får eleven fortsätta sina studier på en högre nivå. Det gäller också om eleven har streck. Intentionen med ämnesbetygsreformen är att tidiga misslyckanden och sämre prestationer i ämnet tidigt i utbildningen ska få mindre konsekvenser för elevens slutliga betyg än tidigare.
Eleven får därmed längre tid på sig att nå ett godkänt betyg i ämnet. Det kan bidra till en minskad stress och ökad motivation. En elev som inte klarar en högre nivå behöver alltså inte läsa om lägre nivåer i ämnet, men har rätt att under vissa förutsättningar göra det om eleven vill.
En elevs meritvärde kommer att räknas ut på samma sätt som idag. Varje betyg omfattar ett visst antal poäng som sedan multipliceras med värdet av betyget. Sedan delas den summan med antalet poäng som examen omfattar.
Nivåkoder och studievägskoder
Förklaring till Skolverkets koder för både nivåkoder och studievägskoder hittar du på sidan "Skolverkets koder vid dokumentation av utbildning".
Skolverkets koder vid dokumentation av utbildning
Nivåkoderna kommer du åt via API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner.
API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner (Syllabus)
Studievägskoder kommer du åt via API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner.
Nyhet gällande studievägskoder för introduktionsprogram
Inför Gy25 har Skolverket utvecklat studievägskoderna för gymnasieskolans introduktionsprogram utifrån skollagen 17 kap 3§. Blivande elever ska redan när han eller hon söker till ett introduktionsprogram veta vad utbildningen syftar mot. Informationen om utbildningens syfte som skolan erbjuder ska finnas i den plan för utbildning som huvudmannen ansvarar för.
Jämför kurser och nivåer i ämnen (Gy11–Gy25) – Relationslistan
På sidan "Studie- och yrkesvägledare på komvux" hittar du Skolverkets föreskrifter om hur kurser enligt Gy11 motsvarar nivåer i ämnen i Gy25.
Motsvarande kurser och nivåer i ämnen (Gy11–Gy25) – Relationslistan
Informationsmaterial om Gy25
Tidsplan för material om Gy25
Inför implementeringen av Gy25 kan du ta del av filmer, guider och webbinarier som kan förbereda dig på förändringarna.
Film: Så blir gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux 2025, Gy25 (tid: 2.50 min)
Ta del av vår korta film som enkelt beskriver Gy25 och modellen för ämnesbetyg. Filmen svarar bland annat på frågor om hur förändringarna kommer att bli för elever i de berörda skolformerna, hur det påverkar lärarnas arbete och vad rektorer behöver tänka på vid införandet av Gy25.
Frågor och svar
Exempel:
En elev genomgår en prövning i ett ämne som bara har en nivå, till exempel nivå 1 i ämnet entreprenörskap, 100 poäng. Om eleven klarar prövningen så får eleven betyg i ämnet entreprenörskap som omfattar nivå 1, 100 poäng.
En elev genomgår en prövning i ett ämne som har två nivåer, till exempel hållbar turism, nivå 1, 100 poäng, och nivå 2, 100 poäng. Eleven gör prövningen på nivå 2. Om eleven klarar prövningen på nivå 2 får eleven ett betyg i ämnet som omfattar nivå 1 och 2, alltså 200 poäng
En elev har betyget A i ämnet svenska som omfattar nivå 1 och nivå 2, men fick betyget F på nivå 3. Eleven gör en prövning på nivå 3 och får betyget E. Eleven får då betyget E i ämnet svenska, som omfattar samtliga tre nivåer, det vill säga 300 poäng.
De olika nationella programmens uppbyggnad och struktur utgår från att eleven läser sin treåriga gymnasieutbildning om 2 500, 2700 eller 2800 poäng med hänsyn tagen till den garanterade undervisningstiden för det aktuella programmet. Elevens individuella studieplan utgår från denna grundstruktur.
En ämnesplan i Gy25 är konstruerad så att den första nivån är starten på varje ämne och att de högre nivåerna bygger vidare med en progression från den lägre nivån i de fall det finns mer än en nivå i ämnet. Nivåerna har en progression där nivå 2 bygger vidare från nivå 1. Avsikten är inte att elever i gymnasieskolan ska börja läsa på en högre nivå.
Om en elev läser endast nivå 2 i ett ämne kommer eleven att få ett betyg som omfattar både nivå 1 och nivå 2 och som då måste rymmas inom elevens individuella studieplan. Detta gäller för samtliga ämnen där det är aktuellt. När eleven får betyg på den högsta nivån i ett ämne omfattar således betyget samtliga lägre nivåer i ämnet och de poäng som nivåerna omfattar. Dessa nivåer ska då finnas i den individuella studieplanen.
Senast uppdaterad 25 juni 2025.