Utbudet av gymnasial utbildning behöver förändras för att bättre matcha arbetsmarknadens behov

– De gymnasiala utbildningarna är viktiga, både för ungdomar och vuxnas möjlighet att bli delaktiga i samhället och för Sveriges kompetensförsörjning. Vår slutsats är att dagens utbud inte matchar behoven på arbetsmarknaden. Utbudet behöver bättre anpassas till den efterfrågan som finns, inte minst på yrkesutbildning. Men det är eleverna som väljer och då krävs att yrkesutbildningarna stärker sin attraktionskraft, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Risk för brist på gymnasialt yrkesutbildade framöver

Idag läser mindre än hälften av gymnasieskolans elever ett yrkesprogram. I vissa län är det så få som en av fem elever. Samtidigt är det risk för brist på gymnasialt yrkesutbildade i stora delar av landet. Särskilt kritiskt är det inom vård och omsorg samt industriteknik. För dessa grupper är det risk för stor brist i samtliga län. Nationellt finns också stora behov av att utbilda fler inom fordon och naturbruk. För personer med högskoleförberedande gymnasieutbildning är det i stället risk för överskott.

Inom yrkesinriktad komvux på gymnasial nivå läser nästan sex av tio elever en utbildning inom vård och omsorg eller barn och fritid. Samtidigt finns det stor efterfrågan även inom andra områden. Här ser Skolverket att utbudet behöver breddas för att spegla hela arbetsmarknaden.

– Vi ser att det finns en rad problem med utbudet och elevers val som det ser ut idag. Inom gymnasieskolan är det för många elever som läser högskoleförberedande program och för få som läser yrkesprogram. Inom komvux har man svårt att möta den efterfrågan som finns på hela arbetsmarknaden. Många läser Vård- och omsorgsprogrammet, men på andra program står platserna tomma, säger Peter Fredriksson.

För att lösa matchningsproblemet krävs fler insatser från fler aktörer

Sett under en tioårsperiod har den totala andelen ungdomar som söker till ett yrkesprogram i gymnasieskolan minskat. Den senaste statistiken visar en liten ökning, vilket är positivt, men det återstår att se om den är bestående. Den låga andelen sökanden gäller inte minst flera av yrkesprogrammen som utbildar mot branscher där kompetensbehoven är som störst. Till industritekniska programmet, som är ett av de yrkesområden där det är brist i hela landet, finns fler utbildningsplatser än sökande.

Liknande problem finns inom yrkesinriktad komvux. Både Skolverkets regionala komvuxdialoger och rapporter från Sveriges kommuner och regioner (SKR) visar att det är svårt att få tillräckligt många elever till flera yrkesutbildningar där det finns stora behov av arbetskraft.

Skolverkets slutsats är därför att den bristande matchningen inte bara handlar om vilka utbildningar och hur många platser som erbjuds. Det handlar också om vilka utbildningar och yrken som ungdomar och vuxna söker sig till.

– Utbildningssystemet måste bättra balansera utbud, elevers val och vad arbetsmarknaden efterfrågar. Men för att få den här balansen krävs inte minst att eleverna får tillgång till en systematisk, individuell och generell studie- och yrkesvägledning som gör att de på sakliga grunder kan göra kloka och väl avvägda val, säger Peter Fredriksson.

Fakta, rapport och regionala planeringsunderlag

Skolverket rekommenderar stora förändringar i antal utbildningsplatser

Bakgrunden till rapporten är de nya regler om planering och dimensionering av gymnasial utbildning som gäller sedan 1 juli 2023. Numera ska även arbetsmarknadens behov vägas in vid beslut om vilka utbildningar och hur många platser som ska erbjudas inom gymnasieskolan och yrkesutbildning inom komvux. I samband med detta fick Skolverket i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag, till stöd för det regionala arbetet med planering och dimensionering. I planeringsunderlagen gör Skolverket bedömningar av vilka justeringar som behöver göras i utbildningsutbudet i varje län för att det ska matcha både arbetsmarknadens behov och ungdomars och vuxnas efterfrågan och behov.

Yrkesprogram ger grundläggande behörighet till högskola

För de elever som påbörjade sin utbildning läsåret 2023/24 gäller nya bestämmelser som innebär att gymnasieskolans yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet till högskola och universitet. Yrkesprogrammen är nu något mer omfattande än tidigare, men eleverna har samtidigt möjlighet att välja bort kurserna för grundläggande behörighet och ändå nå en yrkesexamen. Tidigare var det möjligt för eleverna att lägga till dessa kurser.

Gymnasieskolans yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet

Utbud av och efterfrågan på gymnasial utbildning – en nationell bild

Rapporten ger en nationell bild och är ett komplement till de regionala planeringsunderlagen.

Utbud och efterfrågan på gymnasial utbildning – en nationell bild

Regionala planeringsunderlag

Bedömningarna som Skolverket gör i de regionala planeringsunderlagen bygger på flera olika underlag. Utöver Skolverkets statistik ingår även utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser från SCB och Arbetsförmedlingen. Därutöver har Skolverket inhämtat underlag om arbetskraftsbehovet från landets regioner och nationella branschföreträdare.

Regionala planeringsunderlag

Relaterad information

DN Debatt: Utbudet av gymnasial utbildning behöver förändras Länk till annan webbplats.

Statistik om sökande till gymnasieskolan 2023/24