Rätt, behörighet och antagning till komvux på grundläggande nivå

Här hittar du information om vad som gäller för kommunal vuxenutbildning (komvux) på grundläggande nivå.

Rätt att delta

Vem har rätt att delta i komvux på grundläggande nivå?

En vuxen har rätt att delta i komvux på grundläggande nivå från och med den 1 juli det år hen fyller 20 år om hen

  • är bosatt i landet,
  • saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan, och
  • har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

En yngre sökande är också behörig att tas emot till komvux på grundläggande nivå om det med hänsyn till hens personliga förhållanden finns särskilda skäl.

Det är hemkommunen som ansvarar för att de som har rätt att delta i komvux på grundläggande nivå och som önskar det, också får delta i sådan utbildning. Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i komvux på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning.

Den som har rätt att delta i komvux på grundläggande nivå har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om utbildningen finns där.

Källor: 20 kapitlet 10 , 11 och 11 b §§ skollagen samt 3 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.

Kan man ha rätt att delta i komvux på grundläggande nivå utan att man är eller ska vara folkbokförd här?

Ja, om man har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Har asylsökande eller personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (papperslösa) rätt att delta i komvux på grundläggande nivå?

Nej. Asylsökande och personer som är papperslösa ska anses som bosatta i Sverige vid tillämpningen av skollagen, men deras rätt till utbildning är begränsad. De har inte rätt till utbildning inom komvux.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Har personer från Ukraina som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd rätt att delta i komvux på grundläggande nivå?

Nej. Personer från Ukraina som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska anses som bosatta i landet vid tillämpningen av skollagen, men precis som för asylsökande är deras rätt till utbildning begränsad. De har inte rätt till utbildning inom komvux.

En kommun får dock låta en person som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd delta i en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk inom komvux, om personen uppfyller villkoren för att delta i utbildningen.

Källor: 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen och 7 kapitlet 8 a § (i dess lydelse enligt SFS 2023:518) förordningen om vuxenutbildning.

Andra möjligheter till utbildning eller prövning för vuxna som flytt från Ukraina

Måste man ha ett personnummer för att studera inom komvux på grundläggande nivå?

Nej. En persons rätt att delta i komvux på grundläggande nivå är inte beroende av om hen har ett personnummer eller samordningsnummer.

En betygskatalog inom komvux ska dock innehålla bland annat uppgifter om elevens namn och personnummer eller motsvarande. Om en elev saknar personnummer behöver huvudmannen därför bestämma vilken annan identitetsbeteckning som ska användas i betygskatalogen. En del huvudmän använder sig av så kallade tillfälliga personuppgifter, det vill säga att eleven skrivs in med andra personuppgifter än de egna. Huvudmannen ansvarar för att det finns fungerande rutiner för utfärdande av betyg och måste säkerställa att elever kan få ut sina betygshandlingar med korrekta personuppgifter.

Källor: 20 kapitlet 11 § och 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen samt 2 och 8 §§ och bilaga 1 till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning.

Personnummer och samordningsnummer, Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Ansökan och mottagande

Vart ska den som vill läsa inom komvux på grundläggande nivå skicka sin ansökan?

En ansökan om att delta i utbildning grundläggande nivå ska ges in till den sökandes hemkommun. En sökande som uppfyller villkoren för rätt till komvux på grundläggande nivå ska tas emot till utbildningen.

Källa: 20 kapitlet 13 § skollagen.

Hur ska hemkommunen hantera en ansökan som avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman?

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande där hemkommunen redovisar sin bedömning av om den sökande uppfyller villkoren för att ha rätt att delta i komvux på grundläggande nivå.

Det är den huvudman som anordnar den sökta utbildningen som beslutar om den sökande ska tas emot. En huvudman får ta emot den sökande även om hemkommunen har bedömt att hen inte rätt att delta i utbildningen.

En kommun som i sin utbildning på grundläggande nivå har en elev som kommer från en annan kommun, ska få ersättning för sina kostnader för den elevens utbildning från elevens hemkommun. Det gäller dock bara om hemkommunen har bedömt, eller om Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) har beslutat, att eleven har rätt delta i utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 14-15 §§ skollagen.

Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året

Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända

Rätt att fullfölja utbildningen

Har man rätt att fullfölja en kurs som man har blivit antagen till?

Ja, den som har blivit antagen till en kurs har rätt att fullfölja kursen.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg. Om huvudmannen har avbrutit elevens utbildning ska eleven på nytt beredas utbildning på grundläggande nivå, om det finns särskilda skäl för det.

Vidare gäller att en elev som har påbörjat en kurs eller en delkurs och därefter uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att det beror på sjukdom eller beviljad ledighet, ska anses ha avbrutit kursen eller delkursen. Men om det finns synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl, får rektorn besluta om undantag.

Under vissa förutsättningar kan en elev även stängas av helt eller delvis utifrån skollagens bestämmelser om trygghet och studiero.

Källor: 20 kapitlet 9 § (i dess lydelse enligt SFS 2020:446) skollagen och 7 kapitlet 1 § (i dess lydelse enligt SFS 2011:1108) förordningen om vuxenutbildning.

Avstängning i frivilliga skolformer

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 11 januari 2024

Innehåll på denna sida